- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
952

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 september 1945 - Svensk tillverkning av optiska instrument, av Evert Aulin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 25. Anläggning för aluminisering av speglar eller för
beläggning av linser med antireflexskikt; på golvet
hög-vakuumpump och förpump, på bordet recipient.

av avståndsmätningsinstrument. Då detta
instrument är avsett att med en relativt ringa bas mäta
parallaxvinkeln till ett föremål med en
noggrannhet av under en bågsekund, måste stora
krav ställas på provningsinstrumentets optiska
och mekaniska funktion.

Avståndsmätarnas innerdelar justeras i en
inner-rörskollimator, fig. 23, i vilken prismor, objektiv
och streckplattor inställas i sina bestämda lägen.

Streckplattor till optiska instrument tillverkas
enligt två oliika förfaringssätt. Mera komplicerade
och exakta streckplattor nedfotograferas från
original tillverkade med yttersta noggrannhet. Dessa
uppbyggas i flera hundra gånger förstorad skala
med användande av koordinatograf och
nedfotograferas till hjälpnegativ, vilka sedan anbringas
i en speciell fotomikrografisk kamera, i vilken
streckplattorna exponeras. De äro då överdragna
med en mycket finkornig emulsion, som har den
egenskapen att upplösas i framkallningen och
endast efterlämna en metallisk silverbild på glaset.

Fig. 26. Detalj av beläggningsutrustning.

Enklare streokplattor graveras med pantograf
(fig. 24) i en tunn vaxhinna, som lagts på glaset.
Efter graveringen etsas med fluorvätesyra så att
en i glaset fördjupad bild uppkommer.

Till optiska instrument användas ofta speglar
och försilvrade prismor och spegelbeläggningen
på dessa framställes enligt konventionella metoder
genom kemisk försilvring, då den speglande ytan
ligger mot glaset och då dess baksida kan
skyddas genom förkoppring och lackering. Detaljer
vilka skola förses med spegelbeläggning direkt på
den optiska ytan och som icke kunna sikyddas
genom överdrag av lack e.d. framställas numera
genom vakuumförångning och sublimering av
den metall, med vilken beläggning skall ske. För
vanliga speglar användes mest aluminium eller
någon legering av denna metall. En apparat för
framställning av ovannämnda spegelbeläggning
visas i fig. 25.

Samma anordning användes för framställning av
antireflexskikt på optiska ytor. Denna beläggning
har till uppgift att minska det från glasytan
återkastade ljuset och samtidigt höja glasets
genomsläpplighet. Detta uppnås genom
interferensver-kan hos en ytterst tunn hinna med lågt
brytningsindex, vilken lägges ovanpå den optiska yta, från
vilken reflexerna skola tas bort. Denna hinna, vars
tjocklek ligger under 0,1 /i, påföres genom
för-ångning i vakuum av ett härför lämpligt mineral

I fig. 26 har en större lins, som sikall
antireflex-beläggas, lagts på ett roterbart bord i
beläggningsapparaten. Från glödtråden, som sitter placerad
över linsens periferi och som är fylld med det
ämne med vilket linsén skall beläggas, utstrålar
ämnet i gasform då glödtråden upphettats till
vit-glödning. Linsen roterar under proceduren och
den geometriska anordningen av glödtråd och lins
säkerställer en konstant skikttjocklek. Proceduren
försiggår i högvakuum.

Genom att använda denna beläggning återvinner
man den största delen av det mot linsytan
reflekterade ljuset, varigenom ljusgenomsläppet hos ett
optiskt instrument ökas högst väsentligt. Ett
fotografiskt objektiv vinner exempelvis ca 35 % och
mera komplicerade instrument såsom periskop
för ubåtar eller stora
avståndsmätningsinstrument kunna förbättras med flera hundra procent.

Som slutord vill jag här framföra den åsikten,
att den svenska optiska industrin tagit ett
jättesteg framåt under de gångna krigsåren, och att
vi i dag icke borde stå främmande för några
arbetsuppgifter inom detta område. Visserligen är
vår erfarenhet nyinhämtad och icke fastvuxen
sedan generationer, men man har här sett på
tingen utan förutfattade meningar och härigenom
vuxit ifrån en del slentrian, vilket kanske ändå
gör, att vi en gång kunna behålla den plats vi
under den gångna tiden erhållit som leverantör
av optisk materiel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:44:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0964.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free