Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 september 1945 - Rekryteringsfrågor inom svensk industri, av W Löfgren - Management and Men, av r - Electronic equipment and accessories av E Löfgren - Sieverts Kabelverk - Ingeniörsfirman Hugo Tillquist - Elektroskandia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
964
TEKNISK TIDSKRIFT
Rekryteringsfrågor inom svensk industri, utgiven av
Ingeniörsvetenskapsakademiens Kommitté för
Rekryteringsfrågor, Stockholm 1945. 92 s. 4,50 kr.
Industrin har tidigare saknat en enhetlig
sammanfattning i rekryteringsfrågor, varför den utredning som nu
verkställt av en särskild kommitté inom IVA tas emot med
intresse. Visserligen har svensk industri under de gångna
åren utan svårighet klarat hithörande frågor på ett många
gånger enklare sätt, men det är inget som hindrar att de
synpunkter som här framläggas kunna ha sin betydelse
för lite var, inte minst för den arbetssökande.
Kommittén har i sitt förord poängterat att de framlagda
förslagen och rekommendationerna äro avancerade och
det är all anledning att lägga detta på minnet för de
industrier, små som stora, vilka vilja lägga utredningen till
grund för en eventuell ändring av tidigare
anställningsförfarande. Kommittén säger i förordet att de uppgifter
som erhållits från de svenska industrierna äro lämnade
av de större. Detta måste beaktas av de mindre företagen.
Ämnet är utförligt behandlat och belysande exempel från
såväl svenska som utländska industrier finnas. Man
ställer sig dock frågande inför de uppgifter som äro tagna
som exempel ur Latrd, D A, "The Psychology of Selecting
Employees", New York 1937, där det redogöres för ett par
undersökningar som gjorts för att utröna tillförlitligheten
av de vanligast använda hjälpmedlen för rekrytering
genom en anställningsintervju. Man måste ifrågasätta de
intervjuandes erfarenhet på området, då bedömningen av
de sökande blivit så felaktig.
Kommittén har behandlat betygssättningen. Det kan
tillläggas att Sveriges Verkstadsingeniörers Förening
igångsatt en utredning i denna sak, vilken väntas bli färdig
till hösten 1945.
I detta sammanhang kan nämnas att den betygssättning
som är avsedd att införas på huvudpersonalkontoret är
av största värde. Då en arbetare, som arbetat på olika
avdelningar inom företaget, efter längre anställningstid
skall omplaceras eller sluta sin anställning, är det i regel
svårt att rättvist bedöma honom.
Om de nuvarande betygsformulären senare komma att
ändras till en mera graderad betygssättning, blir det nog
nödvändigt att föra en bedömningsjournal över arbetarna,
åtminstone vid de större industrierna.
Den av utredningen rekommenderade
anställningsintervjun är för omfattande för att kunna tillämpas i
praktiken annat än i undantagsfall, och den torde mycket väl
kunna begränsas till de viktigare frågorna, som äro av
avgörande betydelse för anställningens erhållande. Om det
är av intresse, kunna vid senare tidpunkt mindre viktiga
frågor kompletteras. I praktiken ställer sig ju en stor del
av frågorna som självklara, medan det däremot om en
annan del t.o.m. kan ifrågasättas, huruvida de äro
lämpliga att diskutera med den sökande. Man får komma ihåg
att anställandet av folk på ett industriföretag skall skötas
av en erfaren man, som är väl förtrogen med
produktionen och med arbetskraftsproblemen, och icke av en
skrivbordsmänniska med en massa teoretiska synpunkter.
Del II av utredningen omfattar ett betänkande över de
psykologiska lämplighetsprov, som företagits inom svensk
industri. Dylika prov förekomma endast vid några större
företag i Sverige, och man kan allvarligt ifrågasätta om
de kunna få någon större användbarhet i industrin. Man
måste kraftigt understryka, vilket kommittén också gjort,
att stor försiktighet måste iakttas vid dylika prov och att
den praktiskt erfarenheten måste bli avgörande vid
anställningen. W Löfgren
Management and Men, A study of the theory and
prac-tice of joint consultation at all levels, av G S Walpole.
Jonathan Cape, London 1944. 200 s. 7 sh. 6 d.
Förf. har själv varit verkställande direktör i en mekanisk
verkstad, och det är alltså den praktiskt verksamme
industrimannen, som här lägger fram sina synpunkter på det
aktuella ämnet om förhållandet mellan företagsledningen
och de anställda.
Enligt förf:s uppfattning stå vi nu vid början av en ny
era inom det industriella livet. Det traditionella sättet att se
på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare är redan
dömt att försvinna, även om det alltjämt lever kvar. I stället
kommer det förtroendefulla samarbetet att bli grundvalen
för förhållandet mellan de båda parterna. Industrins
ledning måste tillfredsställa människornas djupast rotade
längtan — längtan efter erkännandet av individens
människovärde. Detta kan aldrig ske så länge som den anställde
betraktas som en "tjänare", som ej har betalt för att tänka
eller fråga efter skäl för sitt handlande i arbetet. Ett
företags effektivitet bestämmes av effektiviteten hos varje
enskild medarbetare, vilken hans ställning inom företaget än
må vara. "Om vi därför", säger förf., "menar allvar med vår
vädjan till våra arbetare att ställa sig solidariska med oss i
våra strävanden att skapa framgång för de företag, som
vi ha vigt våra krafter, så kan vi inte neka dem rätten att
komma med uppslag och kritik."
I bokens senare del lämnas en utförlig redogörelse för
hur förf. själv hade organiserat samarbetet inom sitt
företag, och hur dess "Joint Works Committees" arbetade, r
Electronic equipment and accessories, av R C Walker.
George Newness Ltd, London 1945. 393 s., 343 fig. 25 sh.
Begreppet elektronik, som från början var liktydigt med
elektronfysik, har under det senaste decenniet fått sin
innebörd något förskjuten och fattas numera allmänt såsom
den gren av elektrotekniken, som direkt baserar sig på
elektronfysiken. Hit höra sådana elektrotekniska
apparatelement som elektron- och jonrör, fotoceller,
elektronmulti-plikatorer, katodstrålerör, televisionsrör, glimrör för olika
ändamål samt många andra slags "elektronikdon".
Föreliggande bok ger en allmän och praktiskt hållen
orientering i detta vida fält av nyare elektrotekniska hjälpmedel.
Förutom själva apparatelementen beskrivas deras
vanligaste användningar: såsom förstärkare av olika slag,
oscillatorer, likriktare, rörvoltmetrar och andra
mätapparater, relä- och styranordningar, impulsregistrerande
apparater, oscillografer, spänningsregulatorer,
kopplingsmekanismer m.m. Framställningen är redig och koncentrerad,
inriktad framför allt på att ge läsaren en myckenhet
praktiska upplysningar. För den med konstruktionsarbete
sysselsatte elektroteknikern är boken ett nyttigt uppslagsverk,
och även för studerande kan den komma till god
användning för att såsom komplettering till de teoretiska
läroböckerna ge en konkret bild av de elektroniska
apparatelementens utomordentligt mångsidiga användningar.
E Löfgren
Sieverts Kabelverk, Sundbyberg. Broschyren
"Industribelysning". Med firmans Gebearmatur kunna enligt
uppgift användas lysrör i alla industrilokaler såväl torra som
fuktiga eller brandfarliga.
Ingeniörsfirman Hugo Tillquist, Stockholm. Prospekt
MG 45/1 över den numera i Sverige tillverkade
multiflex-galvanometern, en spegelgalvanometer, i vilken system,
skala, optik och belysning ha sammanbyggts till en enhet.
Detta säges medföra snabbare inställning och avsevärt
högre känslighet.
Elektroskandia, Stockholm. Reklambladen "Svenska
SP-rör och tillbehör nu i marknaden", "Kapselman komb.
D-säkrings- och fördelningslådor" och "Vidi
trapp-auto-mat". SP-rören äro ogängade pansarrör i svartlackerat
utförande av Fagerstas tillverkning. De säkrings- och
fördelningslådor, som ingå i den nya Kapselmanserien, ha
större invändiga utrymmen än de äldre typerna och äro
dessutom försedda med excenterhandtag, varigenom
manövreringen av betjäningslocken blir snabbare och
tillförlitligare. Trappautomaten Vidi kan användas för såväl
lik- som växelström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
