Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 september 1945 - De nya svenska isolationsnormerna SEN 30, av Åke T Vrethem - Upptining av rimfrost på kontaktledningar, av B R - Rimfrostens inverkan på högfrekvensförbindelser på kraftledningar, av B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 september 19 A5
963
arna och ännu mer tyskarna ha vid högre
drift-spänning något lägre provspänningar än SEN 30
Amerikanarnas stötprovspänningar ligga något
högre än SEN 30.
De allmänna isolationsnormerna, SEN 30,
godkändes av Svenska Elektroingenjörsföreningen
den 28 april 1944, av Svenska Elektriska
Kommissionen den 1 december 1944 och av Sveriges
Standardiseringskommission den 13 december 1944
och utgöra sålunda numera gällande svenska
normer.
Litteratur
1. Regeln fär die Koordination der Isolationsfestigkeit in
Wech-selstrom-Hochspannungsanlagen (Utkast nr 4), Baden 1 juni 1943.
2. Standard Basic Impulse Insulation Levels. (kommittérapport)
Electr. Engng, mars 1941, s. 121.
3. Vrethem, Å: Isolationsstandard och isolationskoordination i
elektriska högspänningsanläggningar, Tekn. T. 1940 h. E 5, 6.
4. Bellaschi, P L & Teagüe, "W L: Dielectrical strength of
trans-former insulation, Electr. Engng, jan. 1937; Discussions av Montsinger
m.fl. apr. 1937.
5. Elsner, R: Die Gewittersicherheit moderner
Hochspannungs-transformatoren, Elektrotechn. u. Maschinenbau 1943, s. 493.
6. Wanger, W: La tension de contournement sous ondes de choc
de différentes durées, des isolateurs salis et sous pluie,
CIGRE-rapport 209 1939.
7. Test code for transformers, regulators and reactors, ASA C 57.1,
New York 1942.
8. Standard for apparatus bushings, AIEE 21, juni 1942.
9. Rydbeck, G & Vrethem, Å: Moderna ventilavledares
skyddsverkan i högspänningsstållverk, Tekn. T. 1941 h. E 8.
10. Weicker, W: Umrechnung der überschlagsspannung von
Hoch-spannungsisolatoren auf einheitliche Luftverhältnisse, insbesondere
gleiche Luftfeuchtigkeit, Hescho-Mitt. 1936 s. 2357.
11. Lundholm, R: överspänningar och överspänningsskydd i
elektriska starkströmsanläggningar, Skr. Svenska Teknologfören. nr 15,
Stockholm 1944.
I FI slliprovs/oànniny 1
I I I enmi nu hprovspönning J
rX-i
J J fy ska normer /S40
j^j lchu/eiz/ski nor/rja/försfaj /941
amerikanska normer Z942
i i
Med provspänning avses vid stöt amplitudvärdet, vid
enminutsprov effektivvärdet (i båda fallen hållprov).
12. Svensson, B: överspänningsfrågan — några praktiska
erfarenheter, Tekn. T. 1943 s. E 38.
13. Vrethem, A: överspänningsfrågan — några praktiska
erfarenheter, Tekn. T. 1943 s. E 1.
14. Vrethem, ä: Isolationsstandard — storkraftöverföring, ett
svensk-schweiziskt tankeutbyte, Tekn. T. 1944 s. 15.
15. Stenkvist, E: överföring av stötspänningar genom
transforma-torlindningar, särskilt med hänsyn till erforderliga skyddsåtgärder
för anläggningar bakom fulltransformatorer, Asea T. 1943 h. 9, 10.
16. Regler och råd beträffande isolation, jordning,
överspänningsskydd o.d. vid elektriska starkströmsanläggningar, 4:e uppl., Svenska
Teknologfören. handb. XI, Stockholm 1927.
17. Normer för transformatorer 1931, SEN 4, Svenska Teknologfören.
handb. XXXI, Stockholm 1931.
18. Regeln für Transformatoren, VDE 0532/VI.40.
19. Regeln für Wechselstrom-Hochspannungsgeräte, VDE 0670/XII.40.
Upptining av rimfrost på kontaktledningar. Is- och
rimfrostbeläggning på eljärnvägarnas kontaktledningar
medför flera olägenheter, såsom snabbare förslitning av
strömavtagarna, brännsår på ledningen och ökade
radiostörningar inom 15 km omkrets. I krigstid tillkommer såsom
en ytterligare nackdel den kraftiga gnistbildningen. För
upptining av isbarken användes i Tyskland en rörlig
utrustning, som placeras på ett ställe, där kontaktledningen kan
sektioneras. Den ledningssektion, som skall behandlas,
frånskiljes och jordas i bortre änden, varefter
upptinings-anläggningen inkopplas. Den består huvudsakligen av en
transformator, som primärt är ansluten till en
kontaktbygel, med vilken ström tas ut från den spänningsförande
ledningssektionen. Sekundärsidan, som har flera olika
uttag, inkopplas till den spänningslösa ledningen. Uttagen
äro avpassade för ledningslängder från 0,2 till 12 km och
strömstyrkor från 660 till 1 000 A. Normalt användes en
sådan strömstyrka, att kontaktledningens temperatur icke
stiger över 100°C. Isbarken brukar härvid kunna avlägsnas
på 6—15 min. Som ett normalt fall betraktas en
rimfrostbeläggning av 5—14 mm tjocklek eller en isbark av 1 mm
tjocklek vid en temperatur av — 5°. Som ytterlighetsfall
räknas med 4 mm isbark vid — 20° eller motsvarande
rimfrostbeläggning. Det anses att minst en tredjedel av
isbarken på trådens undersida lossnar, innan den smält.
Spänningsfallet i rälsen blir ej ens vid kortslutningar med
3 000 A av sådan storlek, att "stegspänningen" blir farlig
(Elektr. Bahnen 1943 h. 19). BR
Rimfrostens inverkan på högfrekvensförbindelser på
kraftledningar. Rimfrostbeläggning på kraftledningslinor,
som utnyttjas för högfrekvensförbindelser, medför en
kraftig tillsatsdämpning, som försämrar eller i svåra fall helt
omöjliggör förbindelsernas upprätthållande. Dämpningen,
som varierar med isbarkens tjocklek och täthet, kan ej
tillförlitligt beräknas och Brown Boveri har därför sedan 1942
gjort omfattande mätningar på en 10 kV ledning i
Säntis-alperna. Ledningen är 2,1 km lång, går från 300 till
1 400 m ö.h. och är mycket utsatt för isbarksbeläggning.
Mätutrustningen består av en sändare i nedre änden och en
mottagare i den övre. Från sändaren matas ut omväxlande
tre frekvenser 50, 90 och 150 kp/s, vardera under 20 min.
Ström och spänning från sändaren registreras av ett
skrivande instrument. I ledningens övre ände registreras den
inkommande spänningen vid de tre frekvenserna,
varigenom ledningsdämpningen kan beräknas. Då dessutom
karakteristiken kan bestämmas, kunna även
ledningskonstanterna lätt beräknas.
Jämsides med de elektriska mätningarna observeras
tjockleken och karaktären hos isbarkbeläggningen, tjockleken
genom mätning av linbelastningen med hjälp av en
registrerande dynamometer och karaktären genom direkt
observation. Undersökningarna komma att sträcka sig
över lång tid och några resultat ha ännu ej meddelats
(BBC Mitt. 1944 h. 11). B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
