Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 8 september 1945 - Inhibitorer för skydd av järn vid rengöring med syror, av Björn Israelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
988
TEKNISK TIDSKRIFT
16. Machu: Neuere Uritersuchungen über das Beizen von Eisen.
Korrosion u. Metallschutz 10 (1934) s. 277—288.
17. Machü: über die Schutzwirkung anorganischer und organischer
Substanzen bei der Säurekorrosion von Metallen (Sparbeizen). österr.
Chemiker Ztg 39 (1936) s. 144—147, 152—155.
18. Machü: über eine Sparbeiztheorie und eine neue Methode zur
Beurteilung von Sparbeizen. Korrosion u. Metallschutz 13 (1937)
s. 1—20.
19. Machü: Kritische Betrachtung der früheren Sparbeiztheorien
und Erklärung der Wirkungsweise organischer Inhibitoren bei der
Säurekorrosion von Metallen. Korrosion u. Metallschutz 13 (1937)
s. 20—33.
20. Machü: über den Temperaturkoefficienten der Säurekorrosion
des Eisens bei Gegenwart organischer Stoffe. Korrosion u.
Metallschutz U (1938) s. 325—340.
21. Machü: Kolloide und kapillaraktive Stoffe als Hemmungsmittel
der Korrosion, insbesondere der Säurekorrosion von Metallen.
Pa-tentliteraturzusammenstellung. Kolloid-Z. 82 (1938) s. 240—252.
22. Machü: über das Beizen von Eisen, insbesondere bei
Gegenwart von Sparbeizen. Korrosion u. Metallschutz 16 (1940) s. 428—
430.
23. Machü & Ungersböck: über den Einfluss des elektrischen
Stromes auf die Säurekorrosion des Eisens. Draht-Welt 32 (1939)
s. 141—146.
24. Machü & Ungersböck: Die Prüfung und Beurteilung von
Sparbeizzusätzen. Arch. Eisenhüttenwes. 14 (1940) s. 263—265.
25. Machü & Ungersböck: über den Einfluss des elektrischen
Stromes auf den Angriff von Säuren auf Eisen in Gegenwart von
Sparbeizstoffen. Korrosion u. Metallschutz 17 (1941) s. 324—329.
26. Mann, Lauer & Hültin: Organic inhibitors of corrosion;
ali-phatic amines. Ind. Engng Chem. 28 (1936) s. 159—163.
27. Mann, Lauer & Hultin: Organic inhibitors of corrosion;
aro-matic amines. Ind. Engng Chem. 28 (1936) s. 1048—1051.
28. Münger: Use of inhibitors in pickling iron. Träns, electrochem.
Soc. 69 (1936) s. 85—103.
29. Möller & Löw: über den Einfluss der Reinheit des
Aluminiums auf die Korrosion in Salzsäure verschiedener
Konzentra-tionen. Aluminium 18 (1936) s. 478—486.
30. Müller & Machü: Zur Theorie der Korrosion II. Neue
Ver-suche über das Rosten des Eisens auf Grund der
Bedeckungstheo-rie der Passivität. Korrosion u. Metallschutz 9 (1933) s. 197—204.
31. Perchké & Vinogradova: L’influence des matières organiques
sur la corrosion des métaux par les agents minéraux. Chim. &
Ind. 36 (1936) s. 1101—1108.
32. Pirak & Wentzel: über die Bewertung von
Sparbeizpräpa-raten. Chem.-Ztg 56 (1932) s. 193—194, 214—215, 308.
33. Pirak & Wentzel: Organische Substanzen und die
Säurekorrosion des Eisens. Korrosion u. Metallschutz 10 (1934) s. 29—38.
34. Rhodes & Kuhn: Inhibitors in the action of acid ön steel.
Ind. Engng Chem. 21 (1939) s. 1066—1070.
35. Saüer & Loh: Hgdrophile Kolloide als Sparbeizen.
Kolloid-beih. 48 (1938) s. 431^60.
36. Saxton: Modern methods of acid pickling. Sheet Metal Ind. 13
(1939) s. 763—764.
37. Speller & Chappell: Inhibitors — their behavior in
labora-tory and plant. Träns. Amer. Inst. Chem. Engng 19 (1927) s. 153.
38. Swindén & Stevenson: Relative efficiencies of restrainers in
the pickling of carbon steels. 4 Rep. Corrosion Comm., Iron Steel
Inst. (London). Special Rep. 13 (1936) s. 185—193.
39. Vogel: Apparat zur Veranschaulichung der Schutzwirkung von
Beizzusätzen. Korrosion u. Metallschutz 13 (1937) s. 40—41.
40. van der Wäl: Vorprüfung einiger "Sparbeizen" auf
Ungefähr-lichkeit beim Gebrauch zur Reinigung aufgestellter Apparate. Chem.
Weekbl. 32 (1935) s. 709—713.
41. Warner: Organic type inhibitors in the acid corrosion of iron.
Träns, electrochem. Soc. 55 (1928) s. 287.
Patent
För äldre patent se Machü, Kolloid-Z. 82 (1938) s. 240—252.
Amerikanska patent
1 868 214 (1931), Rubber Service Laboratories Co. En organisk för-
N =
ening med gruppen —N = C<N__, t.ex. guranidin, får reagera
med en aldehyd och reaktionsprodukten får reagera vidare med
CS2.
1 881 721 (1931), E F Houghton and Co. Genom kondensation av
aldehyder med merkaptaner erhållas föreningar med allmänna
formeln Ri • S • CH <C p^ 2 , där Ri och R2 beteckna alkyl-, osubstituerade
aryl- eller aralkylradikaler, R3 samma radikaler eller H2.
1 908 773 (1931), Grasselli Chemical Co. Sulfureringsprodukt av
ki-noidin.
1 932 553 (1931), Rubber Service Laboratories Co.
Reaktionsprodukter mellan mättade organiska baser och mercaptoaryltioazoler.
0,005 •/• sättes till 5 % svavelsyra. Rettemperatur 85°C.
1 940 383 (1932), Victor Chemical Works. Kondensationsprodukter
av tiofosforylamid, fosforylamid eller fosforamid med en aldehyd,
t.ex. formaldehyd, furfurol.
2 031 895 (1933), Graselli Chemical Co. Reaktionsprodukter ur
kar-bonsyror och sulfurerade kinaalkaloider. 0,025 %> sättes till 5 %
svavelsyra.
2 050 204 (1933), Wingfoot Corp. Reaktionsprodukter av
svavel-ammoniumföreningar med formaldehyd.
1 956 248 (1934), Parkes and Mitchell. Pyridinbaser få reagera med
S eller S2CI2.
1 973 918 (1934), Rubber Service Laboratories Co. Produkten
erhålles genom inverkan av SO2 på reaktionsprodukter av t.ex.
acet-aldehyd och anilin (aldehydderivat av Schiffska baser).
1 989 469 (1935), Wingfoot Corp.
l-(nitrofenyl)-nitro-n-halo-mer-captobensotiazoler.
2 001 584 (1935), Goodrich Co. Substituerade morfoliner.
(Morfo-lin = CHs • O • CH2 • CH2 • NH • CH2.)
2 010 562 (1935), Parkes and Mitchell. Sulfureringsprodukter av
pi-peridin, piperidinhomologer, dipiperidyl eller kinolinhomologer.
2 042 412 (1935), Shell Development Co. Surt petroleumslam
neutraliseras med NH3. Oljeskiktet avtappas. De sura beståndsdelarna
extraheras med NH3, de basiska med H2SO4. Extrakten blandas och
användas som inhibitor.
2 044 956 (1935), Grasselli Chemical Co. Föreningar med allmänna
formeln
Ri
I
Rio N
Re Rb
t.ex.: 1. Derivat av 4-ketodihydrokinazolin. 2. Derivat av
2,4-diketo-tetrahydrokinazolin. 3. Derivat av 2-tio-4-ketotetrahydrokinazolin.
2 048 990 (1935), Dow Chemical Co. l,3-diamino-2-metylpropan-2-ol.
2 054 354 (1935), Timken Roller Bearing Co. Till svavelsyra sättes
en blandning av sulfonerade organiska hydroxylföreningar (t.ex.
fenoler, kresoler, etylalkohol, glycerin) och senapsolja eller
substituerade tiokarbamider.
2 038 535 (1936), Barret Co. Reaktionsprodukten av en rå,
högkokande fraktion av stenkolstjära med en aralkylhalogenförening
(t.ex. bensylklorid).
2 111 227 (1936), E I du Pont de Nemours & Co. Derivat av en
kina-alkaloid. T.ex. kinoidin och ett kolväte, där en H-atom ersatts med
en syragrupp. Till 5 % svavelsyra kan sättas 0,005 °/o
bensylkinoi-dinklorid.
2 146 154 (1936), General Chemical Co. Inhibitorn, som innehåller
alkylsulfider, erhålles ur siam, som fås vid behandling av petroleum
med svavelsyra.
2 146 162 (1936), General Chemical Co. I huvudsak samma som
närmast föregående.
2 063 191 (1937), E I du Pont de Nemours & Co. Föreningar som
3- och 2-metyl-4-oxi-N-fenylmorfoliner. Erhållas genom reaktion
mellan t.ex. ß, ^’-diklordietyleter och 2- eller 3-metyl-4-aminofenol.
2 063 629 (1937), E I du Pont de Nemours & Co. Alifatiska estrar
av tiofosforsyror, där minst en alifatisk radikal innehåller minst
10 C-atomer.
2 075 295 (1937), E I du Pont de Nemours & Co. En blandning av
högre merkaptaner.
2 080 553 (1937), Wilson and Boese. Parazinderivat med S eller N
i paraställning till N-atomen.
2 167 621 (1937), Monsanto Chemical Co. Fenantridinderivat, t.ex.
0-(9-fenantridyl)-bensoesyra.
2 227 804 (1937), Dow Chemical Co. 1—2 %
monoamin-fenyldifenyl-oxid sättes till betsyran.
2 106 552 (1938), Monsanto Chemical Co. Tiokarbanilidderivat.
Reaktionsprodukter av CS2 med t.ex. 2-aminobifenyl,
4-klor-2-amino-bifenyl.
2 114 122 (1938), Röhm & Haas Co. Aralkylaminoalkoholer erhållas
genom reaktion av fenol med formaldehyd och ß-aminoetanol.
2 115 250 (1938), Röhm & Haas Co. Organiska kvävebaser och salt
därav med allmänna formeln ROA (OA)nOAN, där R är kolväte med
aromatisk kärna närmast O-atomen, A är en alkylenradikal med
minst två kolatomer och n är noll eller ett.
2 131 790 (1938), United States Rubber Products, Inc.
Merkapto-pyrimidinföreningar, t.ex. 2-merkapto-4, 6,
6-trialkyldihydropyrimi-din, som fås av ammoniumrodanid och aceton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
