Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 september 1945 - Motorseglarnas betydelse för sjöfarten, av Hjalmar Sjöholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
994
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. De segelförande fartygens ålder.
rande procentsats var 88,1 %. Genomsnittsåldern
för de segelförande fartygen har sålunda betydligt
ökats under senare år, vilket innebär att
förnyelsen av detta tonnage varit förhållandevis ringa.
Av det nu sagda framgår otvivelaktigt, att de
segelförande fartygens antal och sammanlagda
bruttotonnage väsentligt nedgått under de senaste
30 åren samt att genomsnittsåldern för detta
tonnage ökats, genom att förnyelsen av tonnaget
under senare år varit förhållandevis obetydlig.
Bedömer man frågan om de segelförande
fartygens betydelse och framtid enbart med hänsyn
till dessa förhållanden, får man lätt den
uppfattningen, att de segelförande fartygen komma att
allt mer förlora i betydelse och så småningom
försvinna. Såsom tidigare antytts får man
emellertid ej nöja sig med att endast döma efter denna
fartygsbeståndets minskning och ökade
genomsnittsålder, utan hänsyn måste också tas till andra
på frågan inverkande omständigheter.
Sålunda behöver icke nödvändigtvis det
förhållandet, att antal och total bruttodräktighet för
fartyg i en viss grupp under en viss tidsperiod
nedgått, innebära, att till gruppen hörande
fartygs betydelse för sjöfarten i motsvarande mån
minskat. Ha de ifrågavarande fartygen
moderniserats så, att de under tidsperioden i fråga kunnat
göra flera resor och därigenom transportera mera
last än de tidigare kunnat göra under liknande
tidsperiod, har ju därigenom fartygens betydelse
för sjöfarten ökats i motsvarande grad.
Tonnagets utnyttjande
Till belysande av frågan, hur de segelförande
fartygen utnyttjats under senare år, har jag dels
undersökt dessa fartygs användning under
30-årsperioden 1914—1943 och dels uppgjort en
jämförelse mellan de årliga bruttobelopp, som
inseglats av fartygen under samma tidsperiod.
Dessa undersökningar och jämförelser framgå av
fig. 3. Den förra visar hur antalet och samman-
lagda bruttotonnaget av de i trafiken mellan
Sverige och utlandet nyttjade fartygen stadigt
nedgått från 980 år 1914 till 393 år 1943,
motsvarande en minskning till ca 40 %. Sammanlagda
dräktigheten har under samma tid nedgått från 142 679
brt till 48 202 brt, eller till ca 34 %. De i denna
trafik inseglade bruttobeloppen per år ha hållit
sig mellan 3 till ca 5 Mkr. under åren 1914, 1921—
1936. Åren 1915, 1937—1940 lågo de mellan ca
5,1—7 Mkr. samt åren 1916—1920 och 1941—
1943 mellan 8—18 Mkr. Inkomsterna ha sålunda
— oaktat den avsevärda minskningen av antalet
fartyg — varit tämligen konstanta med undantag
för perioden 1916—1920 och 1941—1943, vilka
år uppvisa väsentliga stegringar av inkomsterna
i samband med världskrigen.
Ser man på trafiken mellan svenska hamnar,
visar det sig att det här använda tonnagets
fartygsantal och sammanlagda bruttodräktighet
hållit sig tämligen konstant, men bruttoinkomsterna
ha avsevärt stigit, nämligen med ca 280 % från
ca 2,2 Mkr. år 1914 till 8,3 Mkr. år 1938 — det
senaste fredsåret. Inkomsterna ha därefter under
krigsåren legat mellan 7 och 10,6 Mkr/år. Som
synes har här inträtt en väsentlig ökning av
bruttoinkomsterna för detta tonnage.
I fig. 3 äro uppgifter införda för de i fart mellan
svenska hamnar använda maskindrivna fartygen.
Vid jämförelse framgår att fartygsantalet och den
sammanlagda bruttodräktigheten för ång- och
motorfartygen förhållit sig tämligen konstanta
under tidsperioden, under det att
bruttoinkomsterna stigit. Bruttoinkomsterna för de maskindrivna
Fig. 3. Segelförande fartyg i yttre sjöfart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
