Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 september 1945 - Motorseglarnas betydelse för sjöfarten, av Hjalmar Sjöholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1945
995
Fig. k. Segelförande fartyg i inre sjöfart.
fartygen ha dock ej stigit i lika hög grad som för
de segelförande. År 1914 och åren närmast
därefter utgjorde nämligen inkomsterna för de
segelförande fartygen ca 10 % och för de
maskindrivna ca 90 % av samtliga fartygs
bruttoinkomster. År 1943 voro motsvarande procentsatser
16,5 resp. 83,5 %, och 1938—1939 voro de 20
resp. 80 %.
Av fig. 3 framgår även att under de senaste 30
åren har av fartyg sysselsatta i trafik mellan
svenska hamnar ca 40 % av antalet och ca 20
% av dessas bruttotonnage utgjorts av
segelförande fartyg och resten av maskindrivna. Det
segelförande tonnagets betydelse för den inrikes
sjöfarten har sålunda varit betydande och har
under senare år förhållandevis ökat i omfattning.
Trafiken med segelförande fartyg mellan
utländska hamnar har varit förhållandevis
obetydlig och den har i regel endast uppehållits med
ett fåtal fartyg med en bruttoinsegling av 1—2
Mkr/år, med undantag för krigsåren 1916—1920,
då inkomsterna stego till 7,3 Mkr. för år 1919.
Ser man slutligen på det upplagda eller för annat
ändamål utnyttjade segelförande tonnaget, finner
man, att uppläggningarna varit lägst under åren
1934—1939 men såväl före som efter denna
tidsperiod förhållit sig tämligen konstanta.
Såsom en sammanfattning kan följande sägas
om de segelförande fartygen.
Mellan Sverige och utlandet har trafiken
upprätthållits med år från år allt mindre antal fartyg,
så att antalet år 1943 nedgått till 40 % av antalet
år 1914, men detta oaktat ha bruttoinkomsterna
per år i denna trafik varit ungefärligen
oförändrade.
Mellan svenska hamnar har trafiken
upprätthållits med ungefärligen samma antal fartyg
under de olika åren. Bruttoinkomsterna per år ha
i denna trafik avsevärt stigit, exempelvis med
280 % från år 1914 till år 1938. Under
tidsperioden har de segelförande fartygens andel i totala
bruttoinkomsterna stigit, under det att de
maskindrivna fartygens andel i motsvarande grad
sjunkit.
Att de segelförande fartygens bruttoinkomster
trots den avsevärda minskningen av
fartygstonnaget varit oförändrade eller så betydligt stegrats,
kan delvis förklaras genom penningvärdets fall
och ökade fraktsatser, men detta kan icke ha varit
enda eller väsentligaste orsaken, utan utredningen
tyder på, att en avsevärt större sammanlagd
godsmängd förts med dessa fartyg under senare år
än under tidigare. Att så kunnat ske har givetvis
varit beroende på att fartygen i så stor
utsträckning försetts med hjälpmaskiner.
Jag har också gjort en undersökning över hur
de segelförande resp. de maskindrivna fartygen
under åren 1914—1943 nyttjats i våra inre
vattenvägar. Undersökningen, vars resultat framgår av
fig. 4, omfattar Vänerns—Vätterns vattensystem,
Mälarens—Hjälmarens vattensystem och smärre
farleder i direkt förbindelse med havet.
I Vänerns—Vätterns vattensystem har för de
segelförande fartygen en stegring inträtt, så att
antalet lastförande resor, som år 1914 var 1 750,
år 1939 hade stigit till 6 911, samtidigt som här
utnyttjad sammanlagd nettodräktighet steg från
95 643 rt år 1914 till 388 604 rt år 1939. Antalet
lastförande resor och sammanlagt utnyttjat
nettotonnage voro sålunda fyra gånger större år 1939
än år 1914. Under tiden år 1940—1943 inträdde
visserligen en kraftig nedgång, så att resornas
antal år 1943 nedgick till 2 364 och sammanlagda
nettotonnaget till 155 389 rt. Det föreligger dock
fortfarande en ökning för år 1943 jämförd med
år 1914 av ca 35 % i fråga om antal resor och
ca 61 % beträffande nettotontalet. Nedgången
från år 1940 får emellertid ej tillmätas så stor
betydelse i detta sammanhang, enär den torde
varit beroende på kriget.
För maskindrivna fartyg har antalet lastförande
resor varit ungefärligen konstant för åren 1914
—1939 med en nedgång till ca 50 % för åren
1940—1943. Nettotonnaget för maskindrivna
fartyg var år 1914 ca 1 075 174 rt och 1939 ca
1 500 000 rt och har sålunda till sistnämnda år
ökat med ca 40 %.
Sjöfarten i detta vattensystem har således
be-tydligen stegrats för segelförande fartyg men har
varit tämligen oförändrad eller endast något
stegrad för maskindrivna fartyg.
I Mälaren—Hjälmarens vattensystem har för de
segelförande fartygen från 1914—1939 en
avsevärd stegring av resornas antal och fartygens
sammanlagda nettodräktigheter ägt rum. Sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
