Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 september 1945 - Statens Väginstituts inventeringar av naturliga vägmaterialförekomster, av Gunnar Schill - Dansk Ingeniørvirke i Udlandet, av Richard Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1042
THiKNISK TIDSKRIFT
dersökningarna bestämmas, vilka kornstorlekar, som
måste tillföras materialet, för att man skall erhålla ett
rätt graderat material. Detta kan lätt bedömas, sedan
sikt-kurvan inlagts på ett siktdiagram, där "idealgruszonen"
inlagts. För moränen tillkommer utöver siktanalysen även
bestämning av hygroskopicitet och klyvhållfasthet.
2. Undersökning av leror med avseende på lämplighet
till lergrusmassa. Lerornas styvhetsgrad bedömes genom
bestämning av hygroskopiciteten jämte glödgningsförlusten
och kalkhalten. Plasticiteten utrönes genom bestämning
av vattenhaltsdifferensen, dvs. vattenhalten hos leror vid
två fixerade hållfastheter. Därjämte undersökas
klyvhållfastheten samt desintegrationstiden eller sönderfallstiden
i vatten.
3. Undersökning av stenmaterial med avseende på dess
lämplighet till bituminösa beläggningar, vilket sker
genom bestämning av flisigheten och hållfastheten, varvid
nya metoder utarbetats för bestämning av dessa
egenskaper.
4. Undersökning av olika sandmaterialiers lämplighet till
betong genom bestämning av kornfördelning och slamhalt
genom siktning samt humusgrad.
I meddelandet lämnas en kortfattad beskrivning av de
använda metoderna, vilken kompletteras med bilder av de
använda apparaterna jämte diagram, som utvisa
metoderna för bedömningen av de olika provningarna.
De erhållna resultaten sammanställas, sedan
laboratoriearbetet är avslutat, på särskilda blanketter, på vilka även
en bedömning av varje materialsorts lämplighet för olika
ändamål införes.
Blanketterna ordnas sedan i nummerföljd för de
undersökta fyndigheterna, varjämte fyndigheternas lägen
anges på en bifogad karta. Därjämte bifogas en
sammanfattning av de övriga uppgifter, som erhållits vid
inventeringen.
Slutligen lämnar förf. en redogörelse för de slutsatser,
som kunnat dras av de hittills utförda
grusinventeringarna. Härvid påvisas bl.a. hur moränernas bindförmåga,
dvs. deras förmåga att sammankitta partiklarna i ett
grus-lager, växlar med deras lerhalt och kornfördelning i
övrigt. I överskådliga diagram redovisas resultaten från
de olika länen, varav framgår, att klyvhållfastheten
(bind-förmågan) ökar med hygroskopiciteten (lerhalten). Vidare
påvisas, att bindjordshalten står i visst förhållande till
berggrundsbeskaffenheten.
Beträffande lerorna påvisas, hur lerornas
motståndsförmåga mot upplösning i vatten varierar, vilket är av stor
betydelse vid bedömandet av deras lämplighet till
lergrusmassa.
Till sist redogöres för de resultat beträffande naturgrusets
kornform och hållfasthet, som erhållits vid
undersökningarna, vilka egenskaper påvisas sammanhänga främst
med berggrundsbeskaffenheten.
Det är att hoppas, att grusinventeringarna inom en ej
alltför avlägsen framtid må kunna slutföras för samtliga
län, så att det exempelvis vid varje vägförvaltning
kommer att finnas tillgång till ett kartverk jämte liggare över
de fyndigheter, som undersökts inom länet. Detta kommer
att bli av utomordentlig vikt först och främst för
vägför-valtningarna, icke minst med hänsyn till att grusningen
är den ojämförligt största posten i kostnaderna för
bar-marksunderhållet. Ju mer man kan begränsa grusningen
genom att påföra det lämpligaste materialet icke endast
vid underhållandet av vägarna utan även redan vid
byggandet och genom att använda de ur
transportsynpunkt lättillgängligaste fyndigheterna, desto rikligare
anslag kunna då ställas till väghållningens förfogande för
att höja vägarnas standard genom utförande av andra
viktiga underhållsarbeten och genom ett snabbare
genomförande av planerade vägomläggningar.
På grund av att inventeringarna göras så fullständiga
som möjligt och sålunda omfatta exempelvis även sands
användbarhet till betong, komma resultaten även bygg-
nadsindustrin till godo. Med utnyttjande av
vägförvalt-ningarnas liggare, när sådana bli tillgängliga, kunna
säkerligen både tid och kostnader inbesparas, då det gäller att
uppsöka för byggnadsändamål lämpliga
materialfyndig-heter.
Som ett led i en strävan att bringa de redan vunna
resultaten till mera allmän kännedom, så att de i så stor
utsträckning som möjligt må kunna komma
byggnadsindustrin till del, förefaller Väginstitutets åtgärd att redan
nu, trots att inventeringsarbetet ännu ej är mer än till
ungefär hälften genomfört, lämna en redogörelse för de
hittills utförda inventeringarna vara synnerligen väl
motiverad. En väl avvägd reklam i fackpressen med
angivande av hur långt inventeringsarbetet fortskridit, vid vilka
institutioner inom de olika länen de vunna resultaten
finnas tillgängliga och varifrån man kan rekvirera
sammanställningsblanketter för enskilda fyndigheter skulle
säkerligen ur nationalekonomisk synpunkt betala sig.
Gunnar Schill
Dansk Ingeniørvirke i Udlandet, av Jörgen Ullidtz.
Det Danske Selskab, Köpenhamn 1944. 169 s., 43 fig.
Det Danske Selskab — tyvärr utan motsvarighet i vårt
land — har utgivit en förnämlig serie "Grundbøger til
Brug for Oplysning om Danmarks udadtil", med stöd av
det härliga danska ölet (Tuborgfondet) sedan 1940.
Grundböckerna omfatta tre huvudområden: kultur,
samhällsförhållanden och näringsliv. Den sista gruppen intresserar
oss mest, med böcker om sjöfart och räddningsväsende,
industri och nu senast föreliggande arbete. Under
förberedelse äro vidare lantbruk, utrikeshandel, fiske och
havsforskning. Man förstår vilken betydelse denna
litteratur har för den nationella rörelsen, efter vad som skedde
den 9 april 1940.
Författaren söker först besvara frågan, varför danska
ingenjörer i förhållandevis större utsträckning än andra
länders sökt sig utomlands och med så stor framgång.
Huvudorsaken anges vara, att av ålder naturvetenskapen i
så hög grad präglar den tekniska högskoleutbildningen
och att ingenjörskandidaterna uppfostras till herremän,
varför de ha lätt att reda sig i främmande omgivning. Det
där om gentlemannaidealet har man knappast hört talas
om vid svenska högskolor. Månne icke danskarnas större
språkkunskaper även underlättat verksamheten liksom
deras intresse för affärer och människor? Antalet
utexaminerade civilingenjörer 1829—1941 har varit:
, Utexaminerade Därav
r ack utomlands
sedan st. % st. %
Fabriksingenjörer ..... 1832 1 213 22 333 27
Maskiningenjörer ..... 1832 1 082 20 296 25
Byggnadsingenjörer .. . 1852 2 547 46 893 35
Elektroingenjörer ..... 1902 683 12 163 24
5 525 100 1 685 31
Var tredje ingenjör har sålunda verkat utomlands.
Ivrigast synas väg- och vattenbyggarna ha varit.
När danska författare skriva om teknisk historia börja
de nästan alltid med Ole Bømer (1644—1710), Nordens
största namn inom vetenskap och teknik före 1800-talet.
Sedan fullföljer man gärna skildringen med en hängiven
rapport om de ypperliga rektorer Danmarks Tekniska
Högskola oavbrutet kunnat lysa med.
Under starkt betonande av att forskning och
undervisning varit jämbördiga vid högskolan redogöres för de
tekniska framsteg, som alstrat en betydlig utförsel från
Danmark. Jordbruket med binäringar, kylanläggningar och
annan maskinell utrustning stå till att börja med i
förgrunden. Så komma vi till de världsbekanta företagen
i fråga om skeppsbyggeri (Dieselmotorerna) och
cementfabriker och på sistone elektroindustrin (t.ex. Det Store
Nordiske Telegraf-Selskab).
Bokens huvudavsnitt (med bilder) ägnas med rätta de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
