Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 6 oktober 1945 - Elektrotekniken vid Statens Järnvägar, av Th. Thelander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1078
THiKNISK TIDSKRIFT
periodtal. Likströmmen äger det företrädet, att
den kan genereras i primärelement, en möjlighet
som utnyttjas, där annan elektrisk energi icke
står till förfogande, men likströmsreläerna äro
känsliga för de inkopplingsströmstötar, som
uppstå vid orolig strömavtagning, och de kunna också
röna inflytande av jordströmmar. Växelströmmen
är svårare att åstadkomma. Det är också mera
komplicerat att ordna fullgod växelströmsreserv
på alla de platser, där spårledningar äro
behövliga. Hittills använda spårreläer för växelström
äro därtill relativt energislukande. Frågan om
spårströmmar och spårreläer är sålunda ganska
komplicerad. Den har därför upptagits till
behandling av en för närvarande inom SJ arbetande
kommitté.
Denna kommitté har emellertid ett ännu mycket
mera omfattande program. Den skall nämligen
tillvarata vunnen erfarenhet och genom att
utnyttja elektroteknikens möjligheter, verkställa en
allmän översyn av signal- och
säkerhetsanläggningarnas konstruktiva uppbyggnad för att på
så sätt verka för en standardisering, varigenom
utförandet av dylika anläggningar skall
underlättas.
I signal- och säkerhetsanläggningar vid SJ är
i dag investerat ett kapital av omkring 43 Mkr.
Det är vanskligt att söka förutsäga, hur denna
investering kan komma att förändras. Med
kännedom om anläggningarnas betydelse för
driftsäkerheten och om den besparing i personal och
tid, som de oftast medföra, förefaller det
emellertid ytterst sannolikt, att anläggningskapitalet, om
det nyssnämnda kommittéarbetet låter sig
lyckligt genomföras, kommer att växa mycket snabbt.
För en sådan utveckling talar också det
förhållandet, att med signal- och
säkerhetsanläggningarna kunna komma att införlivas helt nya objekt,
såsom anordningar för automatiskt tågstopp och
kanske också för central tågledning. Ett system
för automatiskt tågstopp, baserat på elektro-
Fig. 9. Karta över signalanläggningarna vid SJ.
-handel med automatisk linjeblockering, - bandel utan
automatisk linjeblockering och i huvudsak med mekaniska
ställverk,.....bandel utan fullständiga
säkerhetsanläggningar, • större station för vilken säkerhetsanläggning
saknas eller bör ombyggas, O station med elektrisk
säker-het sanläggning.
magnetisk impulsöverföring från signaler till lok,
provas sedan någon tid vid SJ, fig. 8.
På loket finnes ett rörligt system av
elektromagneter, i banan ett annat. Vardera systemet
består av två magneter. Lokets ena magnet
hålles ständigt magnetiserad. När den passerar
motsvarande magnet i banan, uppstår i dennas
lindning en inducerad spänning, som verkar
magnetiserande på den andra i banan liggande
magneten, detta dock endast under förutsättning att
förbindelsen mellan de båda magneterna icke är
kortsluten genom en kontakt, som står i
förbindelse med signalen. Från den sålunda i vissa fall
magnetiserade andra spårmagneten induceras
spänningar i lokets andra magnet, som påverkar
bromssystemet så, att tåget automatiskt stannar.
Anordningen fungerar alltså i princip på så sätt,
att lokets ena magnet frågar, om tåget kan
passera. Erhålles intet svar, är det sålunda klart.
Ges däremot magnetisk svarsimpuls från
spåret, betyder det, att linjen är spärrad och att tåget
skall stanna. Anordningen medför en betydligt
ökad säkerhet men kan givetvis icke förebygga
olyckor, som föranledas av felsignalering.
En antydan om utvecklingen hitintills och om
vissa aktuella utbyggnader på signalområdet ger
fig. 9. Det framgår av denna, att de elektriska
ställverken numera äro ganska talrika men att
många linjer och även en del större stationer
alltjämt sakna fullständiga signal- och
säkerhetsanläggningar. Automatisk linjeblockering
förekommer sparsamt. Det finns alltså åtskilligt att göra.
Det är av visst intresse, att för linjeblockeringen
vanligen utnyttjas vissa par i de reguljära
telefonkablarna och att i dem även bruka inrymmas
Fig. 8.
Principschema för
automatiskt tågstopp
(system Signum).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
