Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 6 oktober 1945 - Dielektrisk värme, av Ivar Ahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 oktober 1945
1099
elektroderna, fig. 27. Avstämningsinduktanserna
minska strömmen i elektroderna och därmed
också spänningsvariationen.
Punktlimning
Även vid tillverkning av dubbelkrökta kroppar
av faner har dielektrisk uppvärmning kommit till
användning. Sådana kroppar tillverkas genom att
limbestrukna fanerremsor fästes på en stomme
i flera lager. Stommen med fanerremsorna
utsättes för högt tryck och hög temperatur, t.ex.
med ånga i en autoklav. För att skydda mot fukt
sveps då stommen in i en gummisäck.
Det har visat sig att ett av de mest tidsödande
momenten i denna arbetsprocess är fästandet av
fanerremsorna på stommen. För att underlätta
detta har en metod för punktlimning utarbetats.
Med ett handverktyg upphettas faneren med
hög-frekvens punktvis så att limmet fäster, fig. 28
Verktyget är utfört som en koncentrisk ledning
av sådan längd att den, då den sättes an mot
faneret, kommer i resonans och får spännings
maximum ute i änden. För att tillräcklig effekt
skall kunna koncentreras i faneret utan att
spänningen blir så hög att man får ljusbågsbildning
måste hög frekvens användas. Hög frekvens
måste också användas för att handverktyget skall
bli lätthanterligt. En frekvens av 200 Mp/s och en
effekt av 10—20 W användas. Limningstiden är
ca 1 s vid faner med 1 mm tjocklek.
Sömlimning
Regnkappor och liknande artiklar tillverkas av
termoplastiskt material med skarvar utförda
genom sammansmältning med hjälp av
högfre-kvensuppvärmning. De folier, som skola skarvas,
få löpa mellan två rullar, som matas med en
högfrekvent spänning, fig. 29. Frekvensen är 60—70
Mp/s. Värme alstras i folierna men genom
rullarnas kylning blir uppvärmningen minst vid
ytan och störst vid gränsskiktet, således just där
sammansmältningen skall ske. Skarven erhålles
därför utan att materialet flyter ut till skillnad
från om motsvarande skarvning sker med
uppvärmda rullar. Vid sådan skarvning blir
temperaturfördelningen ogynnsam. Temperaturen blir
högst på ytan och lägst i gränsskiktet och därför
flyter materialet ut i skarven och försvagar denna.
Fig. 28. Verktyg för punktlimning av tunna faner.
Fig. 29. Sömlimning
av termoplastiska
folier; t.v. med varma rullar, t.h. med högfrekvensmatade rullar.
övriga användningsområden
De här ovan omnämnda tillämpningarna äro
kanske de, som under kriget mest ha låtit tala om
sig. Det finns emellertid en hel del andra områden
där dielektrisk uppvärmning kan medföra stora
fördelar. Det har t.ex. föreslagits att vissa artiklar
av gummi skulle vulkaniseras med hjälp av
högfrekvens. Den kemiska industrin skulle kunna
använda sådan uppvärmning för t.ex. torkning av
socker och tvål samt sterilisering av födoämnen.
Den dielektriska uppvärmningen har
emellertid på teknikens nuvarande ståndpunkt den
nackdelen att den ställer sig dyrbar. I första hand är
det anläggningskostnaderna, som äro höga. Det
är därför i regel nödvändigt för att den skall vara
ekonomiskt antagbar, att den medför fördelar,
som ej kunna erhållas med andra metoder, eller
att den medför stor tidsbesparing eller att den
produkt, som tillverkas är så dyrbar att
uppvärm-ningskostnaderna ej spela någon roll.
Litteratur
Induktionsvärme:
1. Heller, G: .4. High-frequency Furnace ivith Valve Generator.
Philips Transmtg News 3 (1936), h. 2.
2. Babat, G & Losinsky, M: La trempe superficielle de Vacier
par chau[fage au mogen de courants à haute fréquence. Rev. Gén.
Electr. 44 (1938), s. 495.
3. Babat, G & Losinsky, M: Sur face Hardening — A new job for
Transmitting Tubes. Electronics, juni 1938, s: 44.
4. Babat, G & Losinsky, M: Heat Treatment of Steel by
High-frequency Currents. J. Inst. Electr.-Eng. 86 (1940), s. 161.
5. Babat, G: Construction of Heating Coils for Induction Surface
Hardening. Heat Treatg a. Forging, jan.—april 1941.
6. Curtis, F w: Precise Heat Treating. Steel, 8 aug. 1942.
7. V ang, A: Discharge Tube. US. Patent 2.287.541.
8. V ang, A: Electric Induction Heating. US. Patent 2.287.542.
9. Brown, G H: Efficiency of Induction Heating Coils. Electronics,
aug. 1944, s. 124.
10. Sherman, V W: Thin case Hardening with Radio-Frequency
Energy. Electr. Commun. 21 (1943), s. 127.
11. Gillespie, H C: Surface Hardening of Metals. Electronics, juli
1944, s. 102.
12. Taylor, J P: High-Speed Soldering with Radio-Frequency
Power. Electronics, febr. 1944, s. 114, 232.
Dielektrisk värme:
13. Taylor, J P: Radio-Frequence Heating speeds Plastics Moulding.
Electronics, sept. 1943.
14. Bierwirth, R A & Hoyler, C N: Radio-Frequency Applied to
Wood glueing. Proc. Inst. Radio Eng. kt. 1943.
15. Taylor, J P: Radio Frequency Heating Sets Glue in Laminated
Aircraft Spårs. Electronics, jan. 1944.
16. Taylor, J P: A Radio-Frequency Gun for Sport-Glueing Wood.
Electronics, nov. 1943.
17. Hoyler, C N: An Electronic "Serving Machine". Electronics,
aug. 1943.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
