Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 13 oktober 1945 - Reflexioner kring Stora malmboken, av Fredrik Mogensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1124
THiKNISK TIDSKRIFT
råde därför att Mossberg tydligen förbisett de data som
Tegengren anför på s. 14 i sin bok. Mossberg har icke
fäst något avseende vid ifrågavarande uppgifter, men jag
skulle dock knappast vilja använda termen felciterad,
därför att den väsentliga delen av Tegengrens arbete
utgöres av tabeller över beräkningsbara malmkvantiteter,
från vilka Mossberg hade hämtat sina siffror, medan de
av förf. åberopade siffrorna härröra från den allmänna
översikten i Tegengrens arbete och synas ha framkommit
genom en subjektiv, men väl gjord, uppskattning. Jag
skulle även vilja framhålla att väl alla initierade sedan
länge äro överens om att Tegengrens arbete är höjt över
all kritik, även om dess värde såsom argument i
diskussionen om Sveriges malmtillgångar i viss mån minskades
genom de nyssnämnda stora malmfynden snart efter dess
tillkomst. Vi få väl hoppas att detsamma blir förhållandet
med Geijer—Magnussons arbete, ehuru förf. tyvärr ej låta
dylika förhoppningar synas alltför ljusa!
Den stora sociala och nationalekonomiska betydelse, som
våra järnmalmstillgångar ha, har givit upphov till
periodvis återkommande diskussioner rörande tillgångarnas
storlek och hur man bör hushålla med dem. Ovidkommande
ekonomiska och politiska synpunkter ha därvid tyvärr
kommit att framskymta.
Den senaste diskussionsepoken inleddes av direktör K
Rutberg vid Falu Ingeniörsklubbs årsmöte i december
19433, varefter följde ett diskussionsmöte på Jernkontoret
i juni 1944\ Jag skall här ej gå närmare in på
diskussionen utan endast påpeka, att Rutberg gjort en utredning
av de "brytvärda malmareor", som finnas
åskåd-gjorda i Gruvkartekontorets officiella kartmaterial och
därvid kommit till en sammanlagd mellansvensk
järnmalmsarea av maximalt 400 000 nr. De av Rutberg
behandlade areorna kunna naturligtvis ej godtas såsom ett
uttryck för Mellansveriges totala brytvärda malmarea.
Inventering av kända malmförråd
Förf. ha utfört en beräkning av "nu tillgängliga
malmtillgångar" på så sätt, att för var och en av ett hundratal
uppräknade fyndigheter eller fyndighetsgrupper
malin-arean bestämts huvudsakligen med ledning av gruvkartan
men även med stöd av kompletterande geologiska
undersökningar. Vidare har malmens specifika vikt uppmätts
samt en viss sannolik djupsiffra valts för de delar av
fyndigheten, som ligga under djupaste kända nivå.
Djupsiffran har alltid tagits med viss försiktighet och aldrig
satts större än 200 m under känd nivå. Ur dessa tre
faktorer har sedan mängden malmhaltigt berg erhållits för
varje fyndighet. Förf. ånge dock ej de erhållna enskilda
siffrorna, bl.a. för att undvika "misstolkningar", utan
endast klumpsummor för olika malmtyper och få följande
resultat i avrundade siffror (taxeringsnoggrannheten
motiverar givetvis ej att resultaten anges på 1 000 t när):
Malmarea för alla slags järnmalmer i Mellansverige:
nis
510 000
Tonnage malmhaltigt berg: Mt
kvartsjärnmalmer och pegmatitrika järnmalmer.. 114
skarn- och kalkjärnmalmer,
manganfattiga < 1 % Mn....................... 35
"manganrika" > 1 % Mn....................... 28
apatitjärnmalmer och impregnationsmalmer i
samband med dem................................. 175
352
Förf. ha även närmare uppdelat de olika malmgrupperna
i olika "fosforklasser" för producerad malm eller slig med
gränserna 0,008, 0,030, 0,300 % P för alla manganfattiga
malmer, 0,005 och 0,010 % P för de manganrika.
Beräkning av malmareor
Jag vill först framhålla att de av förf. anförda
tonnagesiffrorna icke ånge eller göra anspråk på att ånge de
1500O A
Fig. 1. Samband mellan malmens halt och erforderlig
malmarea.
totala malmkvantiteter, som återstå i Mellansverige, utan
endast de som äro kända eller med viss trygghet kunna
påräknas vara för handen i anslutning till kända
tillgångar. De anförda tonnagesiffrorna äro alltså ett
uttryck för det nuvarande läget av undersöknings- och
tillredningsarbetena. Den anförda malmarean är däremot en
siffra, som har stor betydelse för bedömning av storleken
av de malmtillgångar, som finnas inom landet. Tyvärr får
man emellertid icke någon fullt klar uppfattning av efter
vilka grunder förf. valt de fyndigheter som fått vara ined
vid beräkningen av malmarean.
Hur bör man då välja de malmareor, som kunna tas
med i en dylik inventering? För min del skulle jag vilja
ånge följande principer som lämpliga för ett dylikt urval:
1. fyndigheter eller fyndighetsgrupper, som kunna bilda
en teknisk enhet, böra ha en malmarea av minst 1 000 nr
för att komma med i beräkningen. Därmed vill jag
ingalunda ha sagt att ej mindre fyndigheter kunna vara
ekonomiskt utomordentligt värdefulla för en kortare period
men de äro ingenting att räkna med vid en inventering
på lång sikt;
2. större fyndigheter, med t.ex. 10 000 nr malmarea, böra
tas med även när järnhalten går ned avsevärt under det av
Rutberg i diskussionen vid förra årets
Jernkontors-rnöte4 (s. 410) angivna kritiska värdet av 35 % vid sådan
malmbeskaffenhet att avfallet håller 15 >%, dvs.
järnutvinningen blir ca 26 % av det brutna bergets vikt.
Enligt en nyligen publicerad undersökning av Häyrynen5
ligger järnutvinningen för de mellansvenska bruksgruvorna,
det rika Risbergsfältet i Grängesberg undantaget, i ungefär
denna storleksordning för tidsperioden 1930—1939.
Utvunnen mängd järn i malm och slig i procent av brutet
berg är sålunda enligt nämnde författare för ifrågavarande
gruvor:
Är %
1930 ......................... 28,3
1931 ......................... 27,5
1932 ......................... 28,7
1933 ......................... 28,3
1934 ......................... 27,6
1935 ......................... 27,8
1936 ......................... 27,5
1937 ......................... 26,8
1938 ......................... 26,0
1939 ......................... 27,2
Det ligger för övrigt nära till hands att ifrågasätta om ej
sambandet mellan malmens halt H och för ekonomisk drift
erforderlig malmarea A efter "justering" av vissa lokala för
hållanden (transportvägar, arbetarstam, skötsel, elkraft,
an-rikbarhet etc.) skulle kunna uttryckas med en hyperbel av
typen (A + a)(H — h) = k med förslagsvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
