Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 20 oktober 1945 - Koniska skals användning inom maskintekniken, av Bertil Hagström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1152
THiKNISK TIDSKRIFT
p • lasi per längder
het-m nmkreisen
Fig. 2. Förskjutningar hos
det koniska skalet.
varje särskilt fall kunna välja den kon, som bäst
lämpade sig för det rådande inbördes förhållandet
mellan de på konstruktionen verkande radiella
och axiella krafterna. Samtidigt skulle man även
kunna ta nödig hänsyn till uppträdande
utrym-mes- och andra krav vid formgivningen. Genom
sammansättning av två eller flera dylika koner
skulle en förstärkning kunna åstadkommas av
centrumskivan mot vridningscentrum. där
påkänningarna äro högre. Materialförbrukningen skulle
därvid bli låg, ehuru det är att märka, att
styvheten då i viss mån skulle återkomma. Fig. 1 visar
ett stort kugghjul dels i gjutet, dels i svetsat
utförande.
Om konerna skola tillverkas av bockade och
hopsvetsade plåtar, blir framställningen av dem
ganska dyr. Det vore därför enligt författarens
mening lämpligt, om pressverken tillhandahölle
konerna. Man skulle då också kunna räkna med
större noggrannhet i tillverkningen. Vidare skulle
man få vissa bestämda värden på toppvinkeln i
könen, vilket skulle underlätta användandet av
fixturer för svetsningen.
Förslagsvis skulle man kunna tänka sig, att
f"ljande serier normalt tillhandahöllos som
byggnadselement för svetsade maskinkonstruktioner
tg oc = 2,5 d<= 4— 8 mm
= 5 = 6—10 mm
= 10 = 6—12 mm
<= 20 =6—15 mm
där oc är halva toppvinkeln i könen och <5
plåttjockleken.
Diametrarna kunde varieras stegvis från de
minsta storlekar till de största, som kunna
åstadkommas med nuvarande plåtdimensioner.
Möjligen kunde man härvid tänka sig den
inskränkningen, att maximidiametern minskades med
min-sikat värde på d och tg oc. Någon egentlig svårighet
att pressa dylika koner med större eller mindre
tjocklekar än de ovan som normala föreslagna
torde väl icke heller föreligga.
En uppfattning om hur styvheten hos kanten
gentemot radiellt riktade krafter minskar, då
man övergår från ett plant centrum till ett
koniskt, kan man erhålla genom att beräkna den
radiella förskjutningen hos kanten, då denna
angripes av en radiellt riktad och jämt fördelad last
p per längdenhet av omkretsen.
Hos ett koniskt skal enligt fig. 2 sammansättes
den radiella förskjutningen / hos den yttre kanten
under inverkan av lasten p dels av en komposant
av förskjutningen v i meridiantangentens riktning
och dels av en komposant av förskjutningen w
vinkelrätt mot skalet.
Sambanden mellan förskjutningarna v ocli w å
den ena sidan och spänningarna i skalet å den
andra äro tämligen enkla, då skalet är
rotations-symmetriskt, och belastningen är symmetrisk med
hänsyn till rotationsaxeln*.
För vårt ändamål räcker det att använda de i
denna källa angivna approximativa uttrycken för
spänningarna med de modifikationer, som
motiveras av att endast den yttre kanten av skalet är
belastad. Formlerna kunna icke med god
approximation användas för värden på et i närheten av
ti/2, med mindre skalet är mycket tunt. Man
ß
finner exempelvis, att — bör vara större än cirka
o
50, för att formlerna skola kunna användas, då
oc uppnår så stort värdet, att tg a blir lika med 20.
För de konstruktioner, som det här är fråga om,
torde detta villkor dock alltid vara uppfyllt. För
att kunna bestämma de i formlerna för
spänningarna ingående konstanterna måste man
uppställa två randvillkor. Ett av dem erhålles, om
meridianspänningen vid skalets kant sättes lika
med p • sin oc. Det andra kan erhållas genom att
införa ett villkor för momentet eller
deformationen vid kanten. Snabbast når man ett resultat,
om momentet vid kanten sättes lika med noll.
Detta villkor innebär, att könen är ledat fästad
vid bandet, vilket givetvis ej fullt svarar mot de
* Se t.ex. Flügge, W: Statik und Dynamik der Schalen. Berlin 1934.
Fig. 3. Samband mellan
halva toppvinkeln oc i
könen och kantens radiella
förskjutning f, då den
belastas med den radiellt
riktade och jämnt fördelade
lasten p per längdenhet.
Fig. 4. Samband mellan
halva toppvinkeln oc i
könen och kantens axiella
förskjutning g, då den
belastas med den axiellt
riktade och jämnt fördelade
lasten p per längdenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
