Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 20 oktober 1945 - Koniska skals användning inom maskintekniken, av Bertil Hagström - Storbruken bilda exportbolag - TNC: 22. Några ordpar, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1945
1155
TNC
Fig. 9. Nedböjning av
bandet enligt fig. 5.
Funktionen &k.
Då et å andra sidan närmar sig n/2, ger, på grund
av de förenklade antaganden som gjorts, ovan
angivna uttryck deformationen endast grovt
approximativt. Detta har emellertid mindre
betydelse här, enär deformationen under alla
omständigheter blir mycket liten.
En kontroll av den spänningsfördelning, som
deducerats fram på ovan angivna sätt, såväl som
av deformationerna skulle kunna erhållas genom
spännings- och deformationsmätningar utförda
på samma sätt, som skett på de kupade gavlarna.
Resultatet av den gjorda jämförelsen mellan
koniska och plana centrumskivor skulle man
kunna sammanfatta i korthet på följande sätt.
Den koniska centrumskivan ger upphov till
mindre svetsspänningar än den plana och minskar
därmed risken för svetssprickor. Som följd härav
kan bättre material än det vanliga byggnadsstålet
användas i anslutande nav och ringar. Den har i
sig själv betydligt högre sidstyvhet än den plana,
varför särskilda sidförstyvningar i regel kunna
undvaras. Dessa egenskaper göra att
konstruktioner med koniskt centrum bli hållbarare och
lättare än om centrumet är plant. Koniska
nav-skivor synas därför kunna bli ändamålsenliga
komplement till de rör och valsade och smidda
ringar, som redan föras i marknaden. Om
konerna tillhandahållas av pressverken, böra
kostnaderna för tillverkningen av dem bli låga.
Storbruken bilda exportbolag. Fagersta, Hällefors,
Sandviken och Uddeholm ha bildat ett gemensamt
exportbolag för vissa avlägsna marknader, som kunna väntas
få ökad betydelse, men som endast med stora kostnader
kunna effektivt bearbetas från svensk sida. Avtalet
omfattar export av järn- och stålprodukter, som ingå i de
deltagande brukens tillverkningsprogram. Den gemensamma
exportcentralen väntas komma att medföra stora fördelar
i fråga om rationell marknadsbearbetning, minskade
omkostnader, gynnsammare specifikationer för de enskilda
verken osv. (StT 16/8 1945).
22. Några ordpar
Den tekniska nomenklaturen innehåller många fall av
ordvarianter där likheten såväl i ordform som i betydelse
är så stor att det kan vara svårt att dra den rätta
gränsen — om det nu finns någon — mellan ordens
användningsområden. Ofta är det fråga om lånord, och några
sådana fall skola här behandlas.
Fungera — funktionera. Dessa ord ha exakt samma
betydelse, och TNC rekommenderar därför fungera såsom
det kortaste. Att "funktionera" över huvud taget användes
beror givetvis på att det xnera tydligt sammanhänger med
substantivet funktion.
Isolation — isolering. Inom elektrotekniken användes
ordet isolering i den konkreta betydelsen av isoler(ings)
material eller isoler(ings) detalj, samt som benämning på
verksamheten att isolera, t.ex. "maskinens isolering tog
två veckor", medan däremot isolation dessutom och
framför allt innebär egenskapen att vara isolerande, t.ex.
"isolationen till jord sjönk hastigt".
Komponent — komposant. Ordet komponent har kommit
till vårt språk från engelskan, ordet komposant från
franskan. TNC har flera gånger fått förfrågningar om
Skillnaden i deras innebörd, men har svarat att orden
måste anses som fullt liktydiga och likvärdiga. Någon
betydelseskillnad mellan dem bör icke framkonstrueras
eller, där den redan finns, med någon som helst energi
upprätthållas. Man bör alltså kunna få säga
kraftkomponent och förlustkomponent lika väl som kraftkomposant
och förlustkomposant, och komponenterna i en klang
lika väl som komposanterna i en klang. Inte heller spelar
det för användningen någon roll — såsom förmodats —
om det är fråga om sammansättning eller uppdelning.
Lamellera — laminera. Dessa ord komma från de latinska
substantiven lamella och lamina, varav det förra är
diminutiv av det senare. Lamellera ha vi fått genom tyskan och
laminera genom engelskan. Liksom i fråga om
komposant — komponent bör man sätta likhetstecken mellan de
båda orden. Ordet lamellera kan tyckas ha ett företräde
däri att det hör samman med substantivet lamell, medan
vi inte ha något substantiv som hör samman med
laminera. Oftast förhåller det sig emellertid så, att en kropp
som består av lameller — t.ex. en kommutator —
knappast säges vara lamellerad eller laminerad, och de
enskilda skikten i en lamellerad eller laminerad kropp kallas
i regel inte lameller utan skikt, blad, plåtar e.d. Lamell
har inom tekniken oftast kommit att betyda en tämligen
tjock skiva — tvärtemot dess latinska grundbetydelse —
medan såväl lamellera som laminera tydas som skiktning
till förhållandevis tunna blad. TNC jämställer fullkomligt
dessa båda verb.
Material — materiel. Detta ordpar är en källa till
bekymmer för mången. TNC har förut i dessa spalter flera
gånger försökt klargöra de båda begreppen, men finner
skäl att på nytt understryka skillnaden mellan dem. Ett
material — flera material, alla materialen — betyder ett
ämne för teknisk användning, t.ex. järn, trä, papper.
Materiel — all materielen — förekommer ej i pluralis
utan är ett varuental (kollektiv) och betyder: samling don
för visst ändamål, t.ex. järnvägsmateriel,
undervisningsmateriel, krigsmateriel. — Se vidare härom i
publikationen TNC 6 s. 21 och 24.
Medium — medel. I tekniska sammanhang bör medium
betyda förmedlande ämne, omgivande ämne, ofta ungefär
detsamma som miljö, atmosfär, däremot icke ämne i mera
konkret bemärkelse. Luften tjänstgör som ett medium för
ljudet, ledarmaterialet är ett medium för den elektriska
strömmen; en kropp kan befinna sig i ett värmeavgivande
medium eller i ett kylande, genomskinligt, isolerande
medium osv. Ämnet som tjänar såsom medium i dessa fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
