Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 27 oktober 1945 - Ett nytt förslag till bro över Norrström, av K A Widegren och E H Widegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1945
1161
Ett nytt förslag till bro över Norrström
Civilingeniörerna K A Widegren, Stockholm, och E H Widegren, Lidingö
Många förslag till en ny broförbindelse över
Strömmen i Stockholm ha framkommit, avseende
såväl en permanent bro som den provisoriska bro,
som är beslutad att utföras i avvaktan på
utredning om frågan: bro eller tunnel. Den redogörelse
för vårt förslag till ny broförbindelse, som nedan
lämnas, avser en permanent bro; frågan om den
provisoriska bron skall dock även beröras.
Förutskickas må att redogörelsen gäller blott
huvuddragen av den lösning av brofrågan, som vi tänkt
oss; mycket finnes att tillägga om såväl själva
broförbindelsen som de anslutande trafiklederna.
Av de förslag till broar, som i diskussionen om
brofrågan framkommit, faller planen på en
Österbro utanför ramen för föreliggande redogörelse,
och vi bortse helt från den. Av de broförslag, som
gälla själva Strömmen, anse vi, att det eller de
förslag, som förlägga broläget i eller i närheten
av linjen Gustaf III :s staty—Hovslagargatan ej
kunna komma i fråga på grund av att de avstänga
för mycket av kajerna för båttrafiken.
Återstå då de broar, som utgå från hörnet av
Skeppsbron nedanför Slottet till olika punkter på
kajen på andra sidan Strömmen. Mot de av dessa
broar, som gå mot Kungsträdgårdsgatan och
Stallgatan, har invänts, att de inkräkta på kajplatserna
för skärgårdsbåtarna, att de fördärva Strömmens
utseende och framför allt att dessa broar, som
gå diagonalt mot Slottet, bryta allt för mycket av
mot Slottets och Norrbros rätvinkliga
axelsystem. Andra förslag gå ut på att dra bron från en
punkt i närheten av Skeppsbrohörnet till någon
punkt mera uppströms i Strömmen, med norra
landfästet ungefär mitt för passagen förbi
Operakällaren vid Karl XII:s torg.
Enligt vår mening är det flera skäl, som tala
för ett broläge i stil med det ovan sist nämnda,
som bl.a. möjliggör ett nästan rakt dragande av
en del av trafiken över bron genom en breddad
passage förbi Operakällaren. Emellertid har mot
ett dylikt broläge från utseendesynpunkt den
anmärkningen gjorts att den, även om den är
närmelsevis parallell med Slottets huvudaxel genom
Norrbro, ej harmonierar med Slottet och Norrbro.
Denna anmärkning synes oss vara befogad. Vad
Norrbro angår ger den, genom att den består av
två broar, Stora och Lilla Norrbro, och ett
mellanliggande landparti, till vilket parti Strömparterren
DK 624.21
hör, i trots av sin massa en känsla av liv och
omväxling, samtidigt som den utomordentligt väl
harmonierar med Slottet. I jämförelse härmed blir
den bro, som föreslagits i ovan nämnda läge, på
grund av att den måste vara bred och låg och
utföras i en enda sammanhängande längd,
mycket enformig, och den smälter ej ihop med
omgivningen. Det blir en svår kontrast mellan en
dylik bro och Norrbro i dess helhet.
Med bibehållande av de båda landfästena i
ungefär samma läge som vid det sistnämnda broläget,
nämligen något uppströms vid Skeppsbrohörnet
och vid kajen ungefär mitt för passagen förbi
Operakällaren, ha vi planerat en broförbindelse,
som ur såväl trafiksynpunkt som
utseendesynpunkt synes oss erbjuda beaktansvärda fördelar.
Innan vi gå in på hur vi tänka oss denna
broförbindelse vilja vi säga några ord om
Strömparterren, enär den spelar en viktig roll härutinnan.
I vårt tycke är den nuvarande Strömparterren
för liten. Det är att märka att, när Strömparterren
i början av 1800-talet genom utfyllning i
Strömmen åstadkoms, såg Helgeandsholmen i övrigt
helt annorlunda ut än nu. Någon monumental
byggnad fanns då ej på holmen. Såsom motvikt
till det senare tillkomna Riksdagshuset synes det
oss motiverat med en betydligt större
Strömparterr. För övrigt skulle enligt vår åsikt Strömmen
och omgivningen vinna på ett utökat område med
planteringar mellan de båda strömgrenarna.
Någon teknisk svårighet för en dylik utvidgning av
Strömparterren föreligger ej. Denna utvidgning
behöver ej influera på avbördningen i de båda
strömgrenarna; i vattenområdet nedanför den
nuvarande Strömparterren är vattnet nästan
stillastående. Vidare är i det område, som skulle
utfyllas, vattnet rätt grunt. Enligt kartan över denna
del av Stockholms inre saltsjöhamnar är vattnet
grunt på en sträcka av ca 70 m nedströms från
den nuvarande Strömparterren, och man skulle
således kunna göra en betydande utfyllning och
förlänga Strömparterren, som nu i
nedströmsrikt-ningen är ca 50 m, till det dubbla och mera med
utnyttjande av det grunda området.
Det är en på detta sätt utvidgad Strömparterr,
som bildar grundvalen för vårt förslag till
broförbindelse. En dylik utvidgad Strömparterr
motiverar på ett i ögonen fallande sätt ett utnyttjan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
