Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 27 oktober 1945 - Objektiv metod för bedömning av arbetsprestation vid ackordsättning, av Rolf Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1945
1165
Objektiv metod för bedömning
av arbetsprestation vid ackordsättning
Civilingeniör Boll Wallin, Stockholm
Vid all ackordsberäkning grundad på tidsstudier
måste en värdering av den mätta prestationen
ske. Denna värdering, grundad som den i de flesta
fall är, på tidsstudietagarens subjektiva
uppfattning, i vissa fall kanske stödd av statistiskt
material, ger ofta upphov till diskussion mellan
ackordsgivare och ackordstagare. Bättre vore om
denna värdering vid varje särskild studie kunde
göras oberoende av den personliga uppfattningen
och beroende enbart av de vid tidsstudien
erhållna siffrorna, varigenom arbetaren även skulle få
större förtroende för tidsstudiemannens arbete.
Nedan skola ges några synpunkter på en sådan
objektiv metod, vilken ger tidsstudiemannen
hjälp vid värderingen, och som i flera fall gör
det möjligt att beräkningsmässigt mäta
prestationen.
Till skillnad från tidlönen grundar sig
ackordlönen på den principen, att ersättning skall ges
för den prestation, som utföres. Denna står,
bortsett från kvaliteten, i direkt förhållande till den
tid, som åtgår för att utföra en viss arbetsmängd.
Genom att arbeta snabbare eller långsammare och
alltså prestera mer eller mindre på samma tid,
erhåller arbetaren ersättning direkt efter sin
prestation. Tiden för arbetets utförande fastlägges
för en "normalarbetare". I praktiken möter det
stora svårigheter att göra denna fastläggning enär
normalarbetare är ett rent teoretiskt begrepp. I
vissa avtal omskrives uttrycket med "medelgod
arbetare med full yrkesskicklighet", men även detta
blir en vag definition, som kan komma att variera
från fall till fall. Även med någon av de nämnda
definitionerna uppstår svårigheten att göra en
korrekt värdering av det förhållande, i vilket den
direkt uppmätta prestationen står till
normalarbetarens.
I vissa fall spelar denna värdering av den mätta
prestationen mindre roll, t.ex. vid tillverkningar
där handtiden utgör liten del av totala arbetstiden
och maskintiden går att matematiskt räkna ut,
men där motsatta förhållandet föreligger,
kommer omräkningen att inverka avsevärt (speciellt
inom sådan typ av industri som skoindustri,
konfektionsindustri etc.).
Vid en tidsstudie består arbetet av en serie tem-
DK 331.231 : 658.542.1
pon. Inritas de tider som erhållits för ett sådant
i ett diagram, komma tiderna att fördela sig så,
att gränslinjerna bilda en kurva, liknande den
rent teoretiska i nedanstående figur, där
abskissan betyder antal avlästa värden och ordinatan
tempotiden i hundradels minuter, med stigande
värde mot origo. Inprickas ett färre antal tider,
fördela de sig utefter ordinatan, och spridningen
blir i detta fall analog med kurvan (se fig. 1).
I det följande göras dels de vanliga
förutsättningarna, att tempot skall vara entydigt och
tiderna såvitt möjligt riktigt uppfattade, dels den,
att någon sammanslagning av tempon ej skett
och att alltså tempot är så kort som möjligt,
emedan i annat fall viss konsekvens kan uppstå i
avvikelser, vilka sedan bli svåra att tyda.
Formen på kurvan kommer då att bli ett uttryck
för arbetarens prestation, som är en funktion av
flera faktorer. Vissa av dessa kunna sägas vara
beroende av arbetaren själv och hänga ihop med
skicklighet och intensitet. Skickligheten är de
naturliga förutsättningarna för yrket, kunnandet
och vanan. Att kunnandet och vanan ej alltid
behöva vara samma sak, inses om man betraktar
ett enkelt tempo, för vilket kunnandet strax
erhåller ett definitivt värde, medan däremot vanan
är i ständigt stigande, i början snabbt och senare
endast långsamt. Även intensiteten är beroende av
skilda omständigheter. Andra faktorer kunna
sägas vara oberoende av arbetaren och kallas här
med gemensamt namn materialspridning. Denna
Fig. 1. De för
skickligheten och intensiteten
bestämmande punkternas
framträdande av i
diagram inritade tempotider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
