Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 27 oktober 1945 - Tryckfördelning under en traversskena mot livet i den bärande stålbalken, av Bertil Hagström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1176
THiKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3.
Anordning av
matställena.
normalt tillåtna värdet. Det förelåg sålunda ett
utmärkt tillfälle att studera hur balklivet skulle
förhålla sig under inverkan av den koncentrerade
provlasten.
Inga utbucklingar av livplåten, sättningar,
flyt-figurer eller andra märken kunde iakttas med
blotta ögat under provningen. Spänningarna
mättes i de punkter, som visas i fig. 3 på den uppåt
vända sidan av livplåten. Mätlängden var 20 mm.
Försöken upprepades några gånger för
kontrollens skull, enär det var svårt att avgöra, om
ten-sometrarna sutto orubbligt. De erhållna värdena
med undantag för dem, om vilka det med
säkerhet kunde konstateras, att de voro missvisande,
på grund av att tensometrarna icke fungerat, ha
inlagts i diagramform på fig. 4. Dubbelpunkter
betyda att tensometern avlästs både omedelbart
sedan lasten lagts på och sedan lasten därefter
hållits konstant under 2 min.
Som synes äro påkänningarna ännu vid 90 t
last ganska måttliga. Upp till cirka 62 t stiger
påkänningen tämligen rätlinjigt. Möjligen kan
den svagt krökta formen på de kurvor som
erhållits i punkterna 2 och 3 tyda på att plåten
bucklat sig. Det förefaller även som om en
mindre sättning inträffat i punkt 1 vid ca 62 t last.
Enär de uppmätta spänningarna äro måttliga
skulle man närmast vara böjd för att anta, att de
utifrån pålagda spänningarna adderat sig till
svetsspänningarna omkring kälsvetsarna, vilka
därigenom nått över flytgränsen. Om svetsningen
givit upphov till en tryckspänningszon inuti
plåten, kommer sättningen icke att ge sig till känna
i form av exempelvis flytfigurer på plåtens yta.
För laster mindre än 62 t synes man kunna
räkna med att spänningarna växa direkt
proportionellt mot lasten enligt de grova linjerna i
diagrammen. De kunna då läggas in i Miuras
diagram, varvid man erhåller det resultat, som visas
i fig. 5. Det framgår härav, att kranskenan har en
starkt utjämnande inverkan på spänningarna i
lastens riktning. Inverkan sträcker sig från
över-flänsen räknat och ned till omkring en femtedel
av balkhöjden.
Slutligen skall en ansats göras att uppställa en
formel, efter vilken de ifrågavarande
spänningarna i övergången mellan överflänsen och livet
kunna beräknas. Kranskenan betraktas därvid
som en balk, vilande på ett fjädrande underlag:
balklivet. Om balkens krökning vid
deformationen försummas, kan tryckspänningen i livet
omedelbart under överflänsen således skrivas
ps=k’t’y
där k är en konstant, y fjädringen och t livets
tjocklek.
Om man på basis av fig. 5 räknar med ett
konstant tryck på livplåtens övre hälft borde detta
innebära en rimlig approximation vid
bestämningen av konstanten k. Den blir då lika med
—, där E är elasticitetsmodulen. Den allmänna
0,5 h
lösningen till differentialekvationen för den
fjädrande uppläggningen är
y = eax [A • sin ax -f B eos ax] +
+ e~ax [C sin ax + D eos ax\
där
u=K2-bi
Fig A. Resultaten av spänningsmätningarna i punkterna 1—4.
om E antas lika för skenan och balklivet. I är
skenans tröghetsmoment.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
