Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 27 oktober 1945 - Den røde Bygning, av Richard Smedberg - Kørebanebelægninger samt Forbrug af bituminøse Vejmaterialer 1944, av Hans Blomgren - Maskinsnedkarbogen, av R S - Cargo Coaling Plants, av Z v H - Neue Bemessungsverfahren für Holzbauwerke, av J E Rådberg - Tabellen zur Berechnung von Eisenbetonkonstruktionen, av Gunnar Hammarson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1945
1181
Danmarks kanslihus är "Den røde Bygning" av år 1721,
men liksom hos oss har förvaltningen sprängt det
ursprungliga utrymmet och fördelats på flera hus.
Statsförvaltningen är uppbyggd som i Sverige men med
ett mycket betydelsefullt avsteg, nämligen det 1848
organiserade "ministerialsystemet", dvs. de självständiga
centrala ämbetsverken saknas och äro kontor i resp.
departement. över huvud taget är administrationen mera
centraliserad än hos oss, vilket sannerligen ej är något
eftersträvansvärt, såsom förhållandena i nutida krig utvecklat sig.
Från att ursprungligen ha varit 7 finnas nu 15 ministerier.
Personalen rekryteras väsentligen av dem som avlagt
fullständig juridisk, statsvetenskaplig eller annan
ämbetsexamen vid Köpenhamns universitet, civilingenjörsexamen vid
Danmarks Tekniske Højskole eller examen från
Landbo-højskolen. Numera äga även de som tagit ekonomisk
examen vid Aarhus universitet tillträde. Naturligtvis finnas
undantag.
Under ständiga jämförelser med svenska förhållanden
redogöra författarna i detalj, huru det går till i
statstjänsten och vad allmänheten har att iaktta i umgänget
med det offentliga. Huru de tekniska ärendena fördela
sig framgår i det följande.
Det finns ett särskilt Statsministerium (1918), vilket bl.a.
omfattar Overfredningsnævnen, vilken övervakar
naturskyddslagen av år 1937. Allt byggande måste ta hänsyn
till denna lag.
Till Finansministeriet (1848) höra Statsaktiekontorene,
vilka syssla med lån till torrläggning av olika slag.
Indenrigsministeriet (1848) har tre kontor med bl.a. Statens
Bygningsdirektorat (1943), som förutom det statliga
byggnadsväsendet även handlägger byggnads- och
stadsplanelagstiftningen, bostadsinspektionen, sanering av
slumkvarter och Köpenhamns avlopp. Direktoratet är rådgivande
för övriga statsorgan. Som teknisk konsulent finns en
civilingenjör. Under departementet sorterar det civila
luftvärnet.
Ministeriet for Landbrug og Fiskeri (1896) är upptaget
med de frågor som namnet anger. Särskild
uppmärksamhet ägnas vattendragen.
Ministeriet for Handel, Industri og Sof art (1908) har bl.a.
hand om justeringsväsendet, patentärendena,
materialprovningen och övriga tekniska ärenden för näringslivet.
Arbejdsministeriet (1942) sörjer för sysselsättningen,
förlikningsväsendet o.d., medan
Socialministeriet (1942) har yrkesinspektionen m.m. på
sin lott.
Ministeriet for offentlige Arbejder (1942) sköter framför
allt vägväsendet. Teknisk Central (1940), vars personal är
civilingenjörer, har till uppgift att planlägga och leda
större offentliga arbeten. Andra grenar av verksamheten
äro Elektricitetsraadet (kraftförsörjningen),
Vandbygnings-direktoratet (statens hamnar, kustskyddet, invallningar,
farleder, broar, vattenkraftverk och tillsyn över alla
kommunala hamnar m.m.). Även luftfarten hör till ministeriet.
Trafikministeriet (1942) omfattar järnvägar, post- och
telegrafväsendet.
Undervisningsministeriet (1916) har att göra med
tekniska högskolan, kulturbyggnadsskyddet m.m.
Kriegsministeriet och Marineministeriet sköta
naturligtvis alla militärtekniska uppgifter.
I dansk statstjänst torde minst 700 civilingenjörer vara
anställda. Richard Smedberg
Kørebanebelægninger samt Forbrug af bituminøse
Vejmaterialer 1944 paa de offentlige Veje og Gader i
Danmark Medd. 28 fra Vejlaboratoriet, C E Gad,
Köpenhamn 1945. 16 s.
Föreliggande häfte innehåller en översikt över
omfattningen av beläggningar per den 1 januari 1945 på
samtliga allmänna vägar och gator i Danmark samt
förbrukningen av bituminösa bindemedel under år 1944. Det
framgår, att omkring en tredjedel av den totala våglängden,
inkl. gator, i Danmark är försedd med beläggning av
bitumen eller cementbetong. För landsvägarna gäller
härvid att 98 % äro utrustade med beläggningar, under det
att bivägarna komma upp till 18 % och stadsgatorna till
80 %.
Under 1944 förbrukades sammanlagt ca 3 800 t vägtjära
och 6 200 t tjäremulsion för de allmänna vägarna och
gatorna, medan asfalt praktiskt taget icke alls kom till
användning. Av intresse är att under samma år ca 25 % av
beläggningsmaterialet varit regenererat. De förekommande
tjärbeläggningarna ha genomsnittligt varit uppbyggda med
ca 7 % tjära. Den totala förbrukningen av bituminösa
bindemedel har under året varit 10 % mindre än året
före och endast en fjärdedel av förbrukningen år 1939.
Hans Blomgren
Maskinsnedkarbogen, av Sigurd Strunge, 2:a uppl.,
Teknologisk Instituts Forlag, Köpenhamn 1945. 426 s.,
223 fig. 11 dkr.
Sju fackmän — framför allt verkmästare C Mørch — ha
åstadkommit en förträfflig handbok, som även
högskoleingenjörer kunna ha nytta av i umgänget med arbetarna.
Efter en inledning om träts egenskaper följer
huvudavsnittet, behandlande verktyg och maskiner för
bearbetning. Bokens senare hälft upptas av en samling
redogörelser för bl.a. verktygsslipning, virkets torkning,
kostnadsberäkning, el- och motorlära, författningar m.m.
Bildmaterialet är delvis svenskt. R S
Cargo Coaling Plants, av J Dalziel. Railway Gazette,
London 1944. 16 s. 9 fig.
Häftet innehåller beskrivning samt ritningar och bilder
över en del olika anordningar i engelska hamnar dels för
lastning av kolbåtar^ dels för bunkring av koleldade
ångfartyg. Avhandlingen bör vara av intresse för svenska
transportproblem, framför allt beträffande
malmlastningsanordningar, då den beskriver hur massgodset på olika
sätt tas emot från järnvägsvagnar på kajen, transporteras
till båtarna och fördelas i lastrummen. Z v H
Neue Bemessungsverfahren für Holzbauwerke, av
Fritz Wijxie, 2 uppl. W Ernst & Sohn, Berlin 1942.
X + 101 s., 56 fig., 14 diagr., 40 tab. 7,35 RM.
Verket behandlar alla de viktigaste belastningsfallen vid
träkonstruktioner, såsom dragning, tryck, knäckning,
enkel böjning, böjning och dragning, böjning och tryck
samt sned böjning. Dessa fall behandlas för såväl enkla
som sammansatta sektioner. Vidare behandlas i de fall,
där knäckning förekommer, stänger, som avstyvats på olika
sätt.
Samtliga belastningsfall ha försetts med en ingående
teoretisk härledning, utmynnande i överskådliga formler.
För att underlätta själva räknearbetet ha vidare diagram
och tabeller uppställts, som medge en snabb lösning av
även komplicerade belastningsfall.
Ett par av bokens nio kapitel har ägnats åt utformning
och beräkning av förbindningar, skarvar och knutpunkter.
Här saknar man emellertid de vanligaste
kraftöverföringsmedlen: spikförband och bultförband med brickor. Verket
avslutas med en exempelsamling, som illusterar tabellernas
handhavande.
Då de hjälpmedel, som för närvarande stå till buds för
beräkning av träkonstruktioner, sannerligen icke äro många,
fyller detta verk ett verkligt behov och rekommenderas
härmed. J E Rådberg
Tabellen zur Berechnung von
Eisenbetonkonstruktio-nen, nach den schweizerischen Normen 1935, 2:a uppl.,
av M Ritter. Gebr. Leemann, Zürich 1944. VII + 89 s.,
38 fig. 13 schw. frcs.
Tabellverket, som utkom i en första upplaga 1935, har
i denna andra upplaga i kapitlen om enkel böjning
utökats med dimensioneringstabeller för de tillåtna järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
