Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 27 oktober 1945 - Tabellen zur Berechnung von Eisenbetonkonstruktionen, av Gunnar Hammarson - Erbaumechanische Probleme im Lichte der Scheeforschung, av Gösta Vannesjö - Bewässerungs-Anlagen, av Sture Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1182
THiKNISK TIDSKRIFT
påkänningarna 1 800 och 2 000 kg/cm2. Boken är uppdelad
i fyra kapitel, som innehålla tabeller och nomogram för
beräkning av armerade betongtvärsnitt utsatta för: 1.
Cen-triskt tryck eller knäckning; pelare med längsgående
armering och byglar. 2. Enkel böjning; rektangulära
tvärsnitt. 3. Enkel böjning; T-balkar. 4. Böjning med
normalkraft; rektangulära tvärsnitt.
I början av varje kapitel genomgås i korthet teorin för
tabellernas uppställning samt deras användning. Vid sidan
av nomogrammen finnas rena siffertabeller, vilka, som
förf. säger, ofta gå snabbare att använda och oftast ge
tillräckligt noggranna värden.
Boken, som är redigt uppställd och enkel att använda,
rekommenderas till dem som ha anledning att räkna med
de schweiziska normerna vilka som bekant bl.a. räkna
med n= 10. Gunnar Hammarson
Erdbaumechanische Probleme im Lichte der
Schnee-forschung, av Rob. Haefelt, Mitt. nr 7 Versuchsanst.
Wasserbau eidgen. techn. Hochschule Zürich. Bebr.
Lee-mann & Co., Zürich 1944. 15 s., 22 fig. 3,00 schw. Frcs.
I Schweiz, där snö- och isförhållandena spela en avsevärt
större roll än annorstädes i världen, och där människoliv
ofta gå till spillo vid snölaviner, har man under de senaste
åren ägnat stort intresse åt dels det rent teoretiska studiet
av snö och is, "snömekanik", dels de praktiska problem
som förefinnas och uppstå i samband därmed. Dessa
studier ha delvis möjliggjorts tack vare frikostiga donationer,
och en speciell snö- och lavinforskningskommission har
bildats (på Svenska Turistföreningens initiativ finns en
sådan sedan 1942 även i vårt land).
Snö kan betraktas som en skiktvis uppbyggd lös jordart,
som uppstår genom sedimentation i luft, på analogt sätt
som de sedimentära bergarterna uppstått genom
avlagringar av ur vatten utfällda fasta partiklar, t.ex. krita. Med
utgångspunkt härifrån tillämpade man till en början de
teorier och erfarenheter som gjorts om lösa jordarter på
snö och is, i all synnerhet som problemställningen
beträffande plasticitet och stabilitet är mycket närbesläktade. De
speciella förhållanden, som tillkomma vid snö, ha
medfört, att kompletterande teoretiska undersökningar gjorts
och nya praktiska erfarenheter erhållits, som i sin tur
anses kunna bli befruktande för vanliga
grundläggningstekniska frågor; i sin skrift behandlar förf. tre fall, där
snöforskningen har kommit med nya uppslag.
Det första fallet behandlar bestämning av plana
spänningstillstånd i plastiska kroppar. Tryckförhållandena i en
plastisk jordart kunna icke bestämmas enligt Boussinesq
med utgångspunkt från den matematiska elasticitetsteorin,
utan man utgår ifrån undersökning av gränstillstånd av
jämvikt. Snö och is äro utpräglat plastiska material, och
i skriften visas en metod för beräkning av
huvudspänningarna vid olika lutningsvinklar hos materialet, och hur
huvudspänningarna till storlek och riktning ändras vid
successiva plastiska omvandlingar från snö till is. Vidare
visas hur man genom en kombination av experimentella
undersökningar av plana plastiska deformationer och ovan
anförda teorier kan beräkna huvudspänningar, trajektorier
och tryckfördelning vid t.ex. en stödmur, som är
bak-fylld med ett plastiskt jordmaterial. Metoden torde dock
äga mer teoretiskt än praktiskt intresse.
Snön och isen i Alpernas glaciärer utgöra ingen homogen
massa utan äro skiktvis uppbyggda i lösare och hårdare
lager, varvid hårdheten hos skikten icke alltid
kontinuerligt tilltar med djupet, utan här och var i ismassan finnas
lösare glidskikt även vid stora djup. För att kunna
bedöma de olika skiktens hårdhet undersöks pålmotståndet,
dvs. den kraft som uppstår vid pålspetsen, när en påle
hejas ned. Detta pålmotstånd erhålles enkelt och med rätt
stor tillförlitlighet vid snö- och ismaterial, emedan
friktions* och energiförlusterna bli förhållandevis små. Genom
att i diagramform framställa pålmotståndet som funktion
av djupet kan man få en mycket god beskrivning av hård-
hetsförhållandena. Detta har en mycket stor betydelse för
uppgörande av lavinprognoser. I ett exempel påvisas
orsaken till de svåra laviner, som i Schweiz år 1942 på en
vecka kostade 34 människor livet.
På samma sätt som för snö och is kunna diagram över
pålmotstånden hos de olika skikten vid lösa bergarter vara
av stort värde för att bedöma grundläggningsförhållanden.
Vid jord- och lösa bergarter blir emellertid bestämningen
av pålmotståndet besvärligare, emedan inflytandena från
friktion, energiförluster, porvatten m.m. äro svåra att
beräkna och utgöra en förhållandevis stor del av
pålmotståndet. Emellertid visas vägar, hur dessa inflytanden
skola kunna beräknas, och hur man även för jord- och
bergarter kan få användbara värden. I tre exempel visas
vilken praktisk nytta man kan ha av dessa
pålmotstånds-profiler.
Det tredje fallet, där snöforskningen givit nya impulser,
behandlar rivningshållfasthet, kohesion och
skärhållfasthet hos snö och lösa jordarter. Största svårigheten ligger
här i att bestämma kohesionens storlek. Man tvingas
därför att använda sig av indirekta metoder och utgår därvid
från Mohrs spänningscirklar, varvid framgår
nödvändigheten att kunna bestämma materialets draghållfasthet.
Även detta stöter på stora praktiska svårigheter. Därför
har den vid snö framgångsrikt använda metoden att
åstadkomma dragbrott genom utnyttjande av centrifugalkraften
även tillämpats vid lösa jordarter och med gott resultat.
Förf. visar slutligen i tre praktiska exempel betydelsen av
att kunna bestämma och åskådliggöra
kohesionsförhållan-dena. Gösta Vannesjö
Bewässerungs-Anlagen, Beobachtungen und
Erfahrungen beim Bau in südlichen Ländern, av H E Gruner &
Max Passet. Mitt. Ing.-Bureau Gruner, Basel. Leemann &
Co., Zürich 1944. 58 s., 35 fig. 9 fr.
Denna skrift behandlar en del av de problem, som den
schweiziske författaren och hans medhjälpare hade att
brottas med, när de av de framsynta statsöverhuvudena
Riza Schah Pahlavi i Iran och Kemål Atatürk i Turkiet
som ett led i det allmänna uppbyggnadsarbetet i dessa båda
länder under 1930-talet fingo i uppdrag att uppgöra
vittomfattande planer för stora vattenbyggnader och då
särskilt program för bevattningsanläggningar.
Författaren berör inledningsvis det område, över vilket
uppgifterna spände. Särskilt framhåller han betydelsen av
en rationellt ordnad bevattning, enär Främre Asien har
ett klimat, som kännetecknas av relativt regnrika vintrar
men däremot torra somrar. I fortsättningen lämnas en del
detaljupplysningar om Främre Asiens geografiska,
geologiska, hydrologiska och klimatologiska betingelser. En
ingående kännedom om dessa förhållanden är enligt
författarens åsikt oundgängligen nödvändig för var och en som
på rätt sätt vill projektera och utföra ett lands
vattenbyggnader.
Av de iranska vattenbyggnaderna omnämnas endast mera
allmänt dels en del äldre ännu i bruk varande
anläggningar och dels en del moderna. Av de senare behandlas
dock dammen vid Gorghan mera utförligt.
Dammkonstruktionens utförande här finnes även åskådliggjord i två
detaljerade tvärsektioner.
De turkiska vattenbyggnaderna äro däremot föremål för
ingående beskrivningar och då de berörda anläggningarna
över lag äro utförda inom loppet av det senast förflutna
decenniet under iakttagande av tidigare över hela världen
vunna erfarenheter, torde de vara värda beaktande även
av vårt lands vattenbyggnadsteknici. Författaren sysslar
dock även här så gott som uteslutande med
bevattningsanläggningar. I samband med behandlingen av
grundförhållandena inom de aktuella områdena påtalar författaren
den i Främre Asien vanliga "nedsaltningen" av marken,
och anger även olika orsaker till dess uppkomst samt de
åtgärder som erfordras för olägenhetens avhjälpande.
Bestämningen av det i marken existerande vattenmagasinet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
