Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 november 1945 - Driftorganisationen inom konfektionsindustrin, av Ragnar Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1186
THiKNISK TIDSKRIFT
kvarliggande någonstans. Någon därtill utsedd
person har till uppgift att spåra upp efterliggare
och sätta fart på dem i tillverkningen.
När plaggen blivit färdiga sorteras de in på
lagret efter modell, storlek och tyg. Vid
expedieringen av kundens order får man då plocka
ihop plaggen från en mängd olika
upphängnings-platser på lagret, eftersom kundernas order, stora
som små, alltid bestå av flera olika sorters plagg.
Den nu beskrivna organisationsformen med
sina uppenbara nackdelar och brister tillhör
givetvis de omoderna men används dock i princip
säkerligen än i dag på sina håll.
Dess påtagliga fördelar äro, att den
förberedande planeringen är mycket enkel,
tillskärningsavdelningens kapacitet blir stor och de första
arbetsoperationerna få stora serier av likadana
plagg, vilket underlättar sömnaden. Men sedan
börja svårigheterna hopa sig. Den ojämna
indelningen av arbetsoperationerna medför
anhopningar av arbete här och var. Sorteringsarbetet
blir besvärligt och tungrott, plaggen blandas mer
och mer under tillverkningens gång, och serierna,
som släpptes ut i början, komma fram till
färdiglagret sönderbrutna och i mycket spridd ordning.
Följden är att det blir oerhört svårt att expediera
kompletta order, och att man måste ta till
delsändningar i stor utsträckning, samtidigt som ett
mycket besvärligt arbete måste läggas ned på att
få fram efterliggande plagg i verkstaden.
Enhetliga tillverkningsorder. Gruppsystem
Vi skola nu i princip beskriva en annan,
modernare organisationsform. Enligt denna metod
uppdelas varje kundorder på ett antal
tillverknings-order, en för varje plagg av en och samma modell
och samma tyg men i alla förekommande
storlekar. Tillverkningsordern numreras med
kundens nummer och ett ordningsnummer.
Eventuella lagerorder utskrivas för sig. Antalet plagg
på varje tillverkningsorder begränsas även till ett
för driften lämpligt antal.
Tillverkningen sätts i gång med de tidigare
leveranserna först. I tillskärningsavdelningen sorteras
tillverkningsorderna ihop till lämpliga skär av
samma modell och storlek. Variationerna i
avdelningens kapacitet kan man möta genom att
planera arbetet ett par dagar i förväg och lämna
ut arbetet en dag för tidigt. Sedan plaggen
skurits sorteras de på nytt upp i tillverkningsorder
och märkas som förut angivits. Därefter lämnas
plaggens olika delar ut till sömnadsgrupperna i
portioner på t.ex. 50 plagg i varje. Ny utlämning
sker inte förrän alla delar ha sytts färdiga.
Sömnaden är uppdelad i två stora etappar. I den
första tillverkas plaggens olika delar i olika
sömnadsgrupper. I nästa etapp "monteras" de i olika
strängar. Varje monteringssträng tillverkar plagg
av samma modelltyp och belastas efter sin med
hänsyn till orderstocken bestämda kapacitet.
Varje dag utlämnas därför till skärning det antal
plagg av samma typ, som utgör de olika
strängarnas dagsproduktion. I den första etappens
sömnadsgrupper få de sömmerskor, som först bli
färdiga med sina arbetsoperationer, hjälpa dem
som bli efter. Varje sömmerska måste alltså lära
sig ett par tre arbetsoperationer, vilket är
fördelaktigt, eftersom den kvinnliga personalen är
rätt mycket borta från arbetet.
De 50 plaggens alla delar bli således färdiga
ungefär samtidigt och sorteras på en central
plats ihop till fullständiga tillverkningsorder,
varefter de utlämnas till de olika
monteringssträngarna. För att man lättare skall kunna hålla ihop
plaggen i samma order och särskilja olika order
från varandra använder man följesedlar och
nummerlappar i olika färger, varvid alla plagg i
samma order märkas med nummerlappar och
följesedlar i samma färg. Bevakningskort på
orderna skickas ut till centralsorteringen och de
olika monteringssträngarna, och på dessa kort
prickas alla plagg av då de passera. Ordern får
ej lämna en avdelning förrän alla plagg äro med.
Likaså finnas bevakningskort i den sista
avdelningen, där plaggen pressas och förses med
knappar samt slutligen avsynas. Till färdiglagret
komma således tillverkningsorderna in fulltaliga,
möjligen med undantag för plagg, som underkänts av
avsyningen och som gått i retur till verkstaden
för ändring. På färdiglagret sorteras plaggen upp
efter tillverkningsorder, vilket alltså blir
detsamma som efter kundnummer.
Driftplaneringen får rapporter från flera
stationer på vägen men ej som förut på varje enstaka
plagg utan på varje tillverkningsorder.
Denna organisationsform har många fördelar.
Man får en rätt klar överblick av tillverkningen
och kan lätt hålla ihop plaggen inom bestämt
avgränsade områden i verkstaden. Alla behövliga
papper för driftorganisationen kunna vara kopior
av tillverkningsordern. Driftplaneringen får ett
fastare grepp om tillverkningen. Expedieringen
på lagret blir lättare, eftersom alla kundens plagg
hänga på samma plats. Om delsändningar behöva
göras, bli de dock med ytterst få undantag
kompletta tillverkningsorder. Ute i verkstaden verkar
portionsutlämningen mycket stimulerande på
arbetsintensiteten, och vidare blir all sortering
koncentrerad till en plats och kan även i en mycket
stor tillverkning skötas av en à två flickor.
Nackdelen gentemot den förra
organisationsformen är egentligen bara den, att
tillskärningsavdelningen får en mindre kapacitet, men denna
nackdel uppvägs många gånger om av alla
fördelar.
Bristen i denna organisation är att plaggen
fortfarande lätt kunna blandas under
monteringsarbetet, där man måste ha folk som håller reda
på dem. Vidare blir det rätt mycket plagg i arbete
i verkstaden, eftersom tillverkningsorderna skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
