- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1187

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 november 1945 - Driftorganisationen inom konfektionsindustrin, av Ragnar Björkman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 november 1945

1187

samlas upp på ett par tre punkter innan de få
sändas vidare.

En ytterligare utveckling av denna
organisationsform för att göra tillverkningen mera
flytande ligger alltså nära till hands.
På monteringsavdelningarna kunna
arbetsopera-tionerna delas upp på så sätt, att man söker sig
fram till en lämplig enhetsoperationstid och gör
alla operationer så långa, att de bli jämna
mul-tiplar av denna tid. Skillnaden mellan största och
minsta operationstid bör dessutom göras så liten
som möjligt. Därvid kommer arbetet att flyta
fram mycket bättre än med den tidigare beskrivna
operationsindelningen, vilken medförde
ofrånkomliga stockningar.

Men man kan gå ytterligare ett steg och placera
arbetarna utmed sidorna av ett löpande band,
och nu komma tillverkningsordernas alla plagg
fram i tur och ordning, som man lagt dem på
bandet.

Flytande tillverkning

Man kan naturligtvis också slopa
portionsutläm-ningen till olika sömnadsgrupper och i stället
göra tillverkningen helt flytande från början till
slut. Sedan plaggen skurits sorterar man då ihop
alla delar, plagg för plagg. Någon märkning av
delarna behövs ej. Sömnadsavdelningen består av
en enda sträng för varje plaggtyp.
Sömmerskorna utföra sina arbetsoperationer och lägga under
tiden åt sidan de plaggdelar, som de inte använda.
När en operation är färdig rullas alla bitar ihop
igen och skickas till nästa. På så vis växer så
småningom plagget fram, och någon sortering
behövs ej.

För denna organisationsform kräves ej något
löpande band, ehuru ett sådant gör det lättare att
hålla tillverkningen riktigt flytande och undvika
större anhopningar av arbete, i all synnerhet som
tillverkningskedjorna bli mycket långa.
Tillverkningen måste passas väl.

Varför löpande band?

Organisationsformen med löpande band har sin
största fördel i att den skapar ordning och reda;
man får kort genomgångstid och får fram
plaggen i rätt ordning, men den är stel och svår att
lägga upp riktigt. En övergång till löpande band
kräver ett mycket noggrant förarbete för att helt
lyckas och ge någon förtjänst. Detta är framför
allt fallet inom herrkonfektionen vid tillverkning
av kavajer och ytterplagg. Det gäller ju att
samordna en arbetsprocess, som består av vitt skilda
slags operationer, såsom sömnad och tråckling
vid olika slags maskiner, pressning och
handarbete. Dessutom blir kedjan mycket lång, och
svårigheten med reserver är uppenbar. Saken blir
inte bättre av att arbetare, som inte äro vana vid
löpande band, alltid ha en viss motvilja mot detta
slags arbete. Det räcker därför inte med att göra

Fig. 1. Typisk uppställning för flytande tillverkning, sedan
bandet borttagits.

en mycket noggrann tempoindelning, man måste
även intressera arbetarna för saken och gå fram
med stor försiktighet men ändå med fast hand.
En förståndig ackordssättning av arbetet är
därvid till stor hjälp.

En mycket vanlig orsak till, att löpande band
införts, har varit, att man på en gång velat
komma ifrån gamla ackord, som med åren blivit
mer eller mindre felaktiga och legat hindrande i
vägen för utvecklingen. Genom att skapa en helt
ny organisationsform anser man sig med ens
ha tagit ett stort steg framåt i rationaliseringen av
fabriksdriften.

När löpande bandet slopas

Det har emellertid hänt, att fabriker, som
använt löpande band, återgått till tempoarbete med
individuella ackord. Man måste anta, att denna
förändring givit till resultat en lägre arbetslön
per plagg. Förändringen har skett på det enkla
sättet, att hela uppställningen av maskiner och
arbetsbord i stort har bibehållits och endast själva
bandet tagits bort (fig. 1).

I stället för individuella ackord kan man även
sätta lagackord och räkna med, att precis som
i de förut beskrivna sömnadsgrupperna
sömmerskorna skola hjälpa varandra. Ackordet
utbetalas nämligen på antalet färdiga plagg i
kedjan, och därför ligger det i allas intresse att
hjälpa fram efterliggare. Denna sista
organisationsform kan naturligtvis ge ett utmärkt
resultat, om andan i laget är god. Spilltiden måste bli
lägre än vid bandarbete, eftersom dels de
avtals-enliga bandpauserna på 40 min per dag säker-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free