- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1212

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 november 1945 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Väg- och Vattenbyggnadskonst, av Bengt Gustafsson - Personnotiser - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1212

TEKNISK TIDSKRIFT

Föreningar_

Svenska Teknologföreningen

Väg- och Vattenbyggnadskonst

sammanträdde den 10 september 1945 under
ordförandeskap av civilingenjör Pedro
Hellström. Omkring 50 medlemmar hade
infunnit sig. Nya medlemmar blevo
civilingenjörerna Per-Erik Jönsson, Carl Krook, Stig
Angelin, Eskil Öberg, Lennart Hylander
samt bergsingenjör E Ryd.
Pä programmet stod "Kommunala väg- och
vallenbyggnadsfrågor i Norrköping",
redogörelse av byggnadschef G östman, Norrköping.
Norrköping är industrins, hantverkets,
handelns och näringarnas stad. Inte mindre än
en fjärdedel av stadens invånare äro
sysselsatta i industri och hantverk. Stadens
kommunikationer äro därför av stor
betydelse. Flyget har redan tidigt vunnit insteg
i staden. Redan 1917 var frågan uppe om
anordnandet av en flygplats i Norrköping.
Tio år senare återupptogs frågan om
anordnandet av flygplats, närmast då som en
sjöflygplats. År 1930 uppmanades staden av
Svenska Luftfartsförbundet att i god tid
anordna en flygplats, som kunde ingå i den dä
planerade flygstambanan Malmö—Stockholm.
Arbeten igångsattes på en flygplats öster om
staden med en yta av 35 ha. Tre rullbanor på
050 m längd erhöllos. Fältet blev färdigt 1934.
De privata flygklubbarnas verksamhet torde
i hög grad ha bidragit till stimulerandet av
flygsinnet såväl hos myndigheter som
industriledare och näringsidkare. På privat
initiativ uppfördes klubbhus för segelflyget,
varjämte byggdes segelflygplan.
Under de tre närmaste åren före
världskriget hade Norrköping dagliga
flygförbindelser med kontinenten. Även den privata
flygverksamheten var mycket livlig. En
utvidgning av fältet blev därför aktuell. Planer
utarbetades i samarbete med
Luftfartsmyndigheten, som år 1940 övertog förvaltningen
av fältet för en tid av 25 år. Fältet ökades
till 195 ha eller nära sex gånger sin
ursprungliga yta.
När frågan om atlantflygfält kom upp,
visade det sig nödvändigt att anordna
särskilda rullbanor i olika vindriktningar. Man
stannade då för utbyggandet av Bromma i
en vindriktning, Uppsala i en annan och
Norrköping i en tredje vindriktning. Det
för flygfältet reserverade området har
därför nu utökats till att omfatta ca 330 ha
eller omkring tio gånger större yta än det
före 1939 utbyggda fältet. Huvudbanan har en
längd av 1 700 m. Arbetena, som påbörjades
i år, bedrivas med moderna schaktnings- och
planeringsmaskiner samt vibratorer för
betonggjutningen.
Statens Järnvägar ansluter sig till
Norrköping genom en U-formad slinga. Norra
Östergötlands Järnvägar med linjer till
Arkösund, Söderköping, Finspång och
Örebro äro framdragna i stadens södra
peri-fera delar. Järnvägsförbindelserna med
Norrköping på dessa banor äro utmärkta.
Närtrafiken omsluter ca 750 000 personer per år.
Busstrafiken på Norrköping är avsedd att
betjänas av tvenne busscentraler, den ena
för norra delen av staden, belägen i
närheten av SJ centralstation, och den andra
för områdena söder om Motala Ström
belägen i närheten av östra Stationen.
Sjö- och stapelstaden Norrköping har även
goda sjöförbindelser. Hamnen sträcker sig
med långa kajer utefter Motala Ström från
Hamnbron och österut. En utvidgning pla-

neras med kajer och nya industriområden
på Hospitalsholmen. Inseglingsrännan till
Norrköping går från Bråviken och följer
strömmens krokiga lopp. Redan år 1769 var
det på tal att dra en kanal ut till Bråviken
vid Lindö. Kostnaderna ha emellertid
hittills avskräckt.

Tillfartsvägarna till staden ha endast på
mindre sträckor uträtats och breddats och
försetts med hårdgjord vägbana. En av de
viktigaste vägarna är Riksvägen, som går
i sydvästlig riktning mot Linköping. År 1941
överenskoms mellan Statens
Arbetsmarknadskommission och Norrköpings Stad om
omläggning och uträtning av Riksvägen på
en sträcka av 7 km inom staden. Vägbredden
har bestämts till totalt 13,5 m med 7 m
körbana samt cykelbanor och skyddsområden.
Arbetet avsynades i juni i år. Vägen är
icke hårdgjord utan utförd med avgrusad
underbädd. Såväl
Arbetsmarknadskommissionen som staden har vinnlagt sig om att
återställa terrängen i möjligast hyggliga skick.
I de bergskärningar som utförts har man
sökt avjämna alltför störande partier och
dessutom ditlagt matjord för att få fram en
naturlig växtlighet.

Huvudgatorna inom staden äro i
allmänhet endast 12 m breda. Breddningsarbeten
pågå runt om i staden men kunna endast
bedrivas långsamt genom självreglering.
Spårvägstrafikens framdragande i gatorna medför
svårigheter. Vid större gatubredder har
dub-belspårig spårvägslinje framdragits i
gräsplantering i gatans mitt.
Till trivseln och trevnaden i staden bidra
i allra högsta grad parkanläggningar ocli
planteringar, som utökas för varje är. I
Folkparken har anlagts en plaskdamm, där
vattnet undergår kontinuerlig rening genom
snabbfiltrering ocli sterilisering.
Byggnadskontoret omhänderhar till årets slut
förvaltningen av parkerna och har anlagt
lekplatser med särskilt anställda lekledarinnor.
Förvaltningen övergår vid årets slut till
fri-luftsstyrelsen.

Staden har anordnat ett bad vid Lindö,
som är livligt frekventerat, trots att
vattenkvaliteten inte alltid är så god. Planer
föreligga emellertid pä utförande av ett
konstgjort friluftsbad, ett varmbadhus och ett
idrottens hus. Den dåliga vattenkvaliteten
vid Lindö sammanhänger med avloppsfrågan
i Norrköpings Stad. Allt avloppsvatten från
staden ocli dess industrier utsläppes utan
rening i Motala Ström, som tidvis är alltför
hårt belastad. Sedan några år tillbaka lia
ingående undersökningar utförts för att
planlägga avskärande ledningar och reningsverk.
Med stöd av den nya vattenlagen beräknar
man, att industrierna även komma att delta
i kostnaderna för anläggningens utförande.
Anläggningarna äro beräknade att kosta 2,5
à 3 Mkr. för ledningar och sekundära
pumpstationer samt 1,5 à 2 Mkr. för
reningsverket, som endast är avsett för
sedimentering och kemisk fällning, men där
utrymme är reserverat för biologisk rening.
Under året har stadens nya vattenverk
invigts. Verket är förlagt vid Fiskeby och
avsett för kemisk rening och snabbfiltrering
av Motala Ströms vatten. De äldre
långsam-filterna användas för smak- och
luktförbättring. Vid full belastning uppgär
kapaciteten till 24 000 mVdygn.
Föredraget, som framfördes på ett ledigt
och medryckande sätt, beledsagades av ett
stort antal utsökt vackra färgbilder.
Aftonen avslutades med supé och kamratligt
samkväm under synnerligen trivsamma
former. Byggnadschef östman visade av honom
upptagna färgfilmer från Norrköping, bl.a.
filmen "V<3r Stad". Bengt Gustafsson

Personnotiser

Födelsedagar

Elverkschef Per SXtterström, Sundsvall,
60 år den 11 november.
Civilingenjör Herman Bursie, Göteborg, 60
år den 13 november.

Bergsingenjör Åke Adolfsson, Svedala, 50
år den 13 november.

Stadsingenjör Egron Sellergren, Alingsås,
50 år den 15 november.
Civilingenjör Fredrik Dahl, Jönköping, 70
år den 20 november.
Direktör, friherre Ove Thott, London, 60
år den 20 november.

Direktör Sigfrid Edström, Stockholm, 75
år den 21 november.

Ingenjör Kurt Amberg, Bofors, 50 år den
22 november.

l:e byråingenjör Clemens Granborg,
Saltsjöbaden, 60 år den 23 november.
Ingenjör C P R Lundberg, Djursholm, 90
år den 24 november.

Civilingenjör Gustaf Adolf MArtensson,
Sösdala, 50 år den 24 november.

In memoriam

Civilingenjör John K Sundström, f. 1895
d. 30 juni 1945.

Disponent Karl W Hansson, f. 1886, d. 3
juli 1945.

Civilingenjör Hans N Hellström, f. 1887,
d. 25 augusti 1945.

Direktör Sven M Carlstedt, f. 1885, <1. 20
september 1945.

Sammanträden

Svenska Teknologföreningen

Ordinarie stämnia hälles onsdagen den
21 november 1945 kl. 19.30. 1. Fastställande
av föreningens inkomst- ocli utgiftsstat för
år 1946. — 2. Val av ordförande, två vice
ordförande, sex ordinarie ledamöter och sex
suppleanter i föreningens styrelse för år
1946. — 3. Val av tre revisorer ocli två
suppleanter. — 4. Föredrag (ämne meddelas
senare). — Supé och samkväm.

Kemi och Bergsvetenskap
sammanträder fredagen den 9 november 1945 kl. 19.30.

1. Inval; inkomna skrivelser; val av styrelse
och funktionärer för 1946. — 2. "Arbetsstudier
vid gruvor och järnverk", föredrag av
bergsingenjörerna H Huss (gruvor) och B
Palmgren (järnverk). — Supé och samkväm.

Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträder måndagen den 12 november 1945
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden; val av sty
relse och funktionärer för 1946. — 2. "De
pågående kraftstationsbyggena vid Nämforsen
och Forsmoforsen i Ångermanälven",
föredrag av förste byråingenjör G Pira. — Supé
och samkväm; färgfilm över Nämforsen före
utbyggnaden.

Svenska Elektroingenj örsförening-

en sammanträder fredagen den 16
november 1945 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden; val
av styrelse och funktionärer för 1946. —

2. Normer för strömbrytare för växelström.
— 3. "Elektriskt drivna gruvspel", föredrag
av civilingenjör Erik Svantesson. — Supé
och samkväm.

Kemi ocli Bergsvetenskap inbjudes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:44:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free