Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 10 november 1945 - Skifferoljeverket vid Kvarntorp, av Sven Schwartz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1945
1213
Skifferoljeverket vid Kvarntorp
Direktör Sven Schwartz, Stockholm
Vårt lands förbrukning av flytande bränslen,
som ännu under det första världskriget var
relativt obetydlig, steg under de följande decennierna
mycket snabbt. Den faktor, som i första rummet
orsakade denna utveckling, var motoriseringen
av trafiken på våra vägar. Härtill kom emellertid
också att fartygen i allt större utsträckning
började drivas med olja, dels i form av oljeeldning
i ångpannorna, dels i form av motordrift. Även
fisket och lantbruket blev i allt större
utsträckning motoriserat, och slutligen kom oljan till
användning såväl för uppvärmning av bostäder som
för eldning av ugnar inom industrin. Någon
exakt uppgift om den totala förbrukningen av
flytande bränslen under det sista fredsåret finns
tyvärr icke tillgänglig, och likaledes saknas
detaljerad statistik över fördelningen mellan olika
oljekvaliteter. Man torde emellertid komma
sanningen ganska nära, om man uppskattar den
totala förbrukningen till ca 1,2 inilj. m3 och antar,
att av denna kvantitet 55 à 60 % utgjordes av
bensin, 10 à 12 % av fotogen och
motorbränn-oljor samt ca 30 % av eldningsoljor. Häri ingå
emellertid icke bunkeroljorna för den utrikes
sjöfarten. Gentemot dessa importkvantiteter av 1,2
milj. m:i ter sig vårt inhemska bidrag till
försörjningen, som bestod av 30 000 à 40 000 m3
motorsprit, skäligen blygsamt.
Mot den bakgrund, som bildas av denna
relation mellan de importerade bränslena och de
inom landet framställda, är det lätt att föreställa
sig de svårigheter, som skulle komma att uppstå,
när importen icke längre kunde upprätthållas.
Anpassningsprocessen har varit både svår och
dyrbar att genomföra. Den har emellertid lyckats
utan alltför genomgripande inverkningar på
samhällslivet. Det är givet, att i första hand sådana
oljeförbrukare, som utan tekniska olägenheter
kunde återgå till tidigare använda fasta bränslen,
fingo göra detta. Sådana åtgärder voro emellertid
icke tillfyllest. Även motordriften tvingades i
mycket stor utsträckning att använda fasta
bränslen i form av träkol och ved. Detta var möjligt
tack vare det experimentarbete, som redan
tidigare utförts på gengasens område, bl.a. av
svenska uppfinnare. För motorfordonstrafiken blev
det därför som bekant gengasen, som fick överta
Bearbetning av uppsats i "Näringsliv och kultur", Stockholm 1945.
DK 662.753
den allra största delen av bensinens roll som
drivmedel. Det var emellertid icke möjligt att
genomföra detta över hela linjen. Det finns
exempelvis vissa fordon, som måste vara särskilt
snabbt redo till utryckning, såsom brandbilar
och ambulanser, och som därför kräva ett
flytande bränsle. Stora tekniska svårigheter mötte
också fiskeflottans övergång till gengas. För
krigsfartygen och naturligtvis för flyget var en
sådan övergång otänkbar.
De viktigaste inhemska produkter, som man för
sådana ändamål i stället fick tillgripa vid sidan
av de smärre kvantiteter importoljor, som även
i fortsättningen kunde införas, kommo att bli
sulfitsprit, trätjäreprodukter och skifferolja.
Spritproduktionen utbyggdes högst avsevärt under
de första krigsåren. Normalt sammanhänger ju
emellertid denna produktion intimt med
tillverkningen av sulfitmassa. Vid en avspärrning med
relativt lång varaktighet, då exportmöjligheterna
reduceras eller försvinna, reduceras därför också
möjligheten att till rimliga kostnader framställa
sulfitsprit. Produktionen av trätjära har under
krigsåren i högst avsevärd grad utökats, delvis i
samband med tillverkning av gengaskol.
Produkter från denna tjärtillverkning ha under kristiden
på ett mycket betydelsefullt sätt bidragit till
försörjningen med motordrivmedel inom flera
områden, bl.a. fisket och traktordriften i jordbruket.
Det viktigaste och intressantaste av de svenska
ersättningsbränslena torde dock vara skifferoljan
De svenska skifferoljeverkens tillkomst
Oljeutvinning ur bituminösa skiffrar är
ingalunda någonting nytt. Det torde i själva verket
vara den råvara, som utgjorde källan till den
första i industriell skala producerade oljan, ehuru
denna produktion kom att träda i bakgrunden,
när bergoljan under 1800-talets senare del
började sitt segertåg. För mer än 80 år sedan bröts
i Skottland en skiffer, ur vilken utvanns olja.
Produktionen ökades ända till 1913, då den
uppgick till över 300 000 m3 råolja per år.
Oljeskiffrar ha bearbetats även i ett flertal andra länder
såsom England, Frankrike, Tyskland,
Nordamerika, Estland och Mandschuriet. De brutna
skiffrarnas oljehalt har varit mycket varierande från
5 à 6 % i Mandschuriet till 18 à 20 % i Estland.
Det anses för övrigt av geologerna, att de kända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
