Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 10 november 1945 - Skifferoljeverket vid Kvarntorp, av Sven Schwartz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1220
TEKNISK TIDSKRIFT
kan omsättas i industriell drift, om förhållandena
skulle påkalla detta. Även problemet att
framställa en högvärdig flygbensin har bearbetats och
arbetena härmed pågå fortfarande.
För närvarande torde man emellertid kunna
säga, att forskningen i huvudsak är inriktad på
att utvinna så mycket värdefulla produkter som
möjligt ur gaserna. Sedan olja och bensin
ut-kondenserats ur gaserna i därför avsedda
anläggningar samt svavlet utvunnits, återstår
fortfarande en gasmängd på något över 200 000 m3/dygn,
med ett värmevärde av ungefär 6 000 kcal/rn3.
Som tidigare sagts, användes denna gas i den
nuvarande anläggningen, dels som bränsle i vissa
ugnar och dels i ångcentralen. En mindre del
skall levereras till Örebro stad för användning
som ersättning för den vanliga lysgasen. Denna
användning av gasen kan emellertid icke sägas
vara rationell, sett på lång sikt, även om det har
varit nödvändigt att förfara på detta sätt under
den gångna tiden. Ur gasen kan t.ex. utvinnas
gasol, dvs. kolväten med 3 à 4 kolatomer, som
vid 10 à 15 at tryck övergå i flytande form. Denna
gasol kan användas som motorbränsle och
industribränsle samt såsom utgångsmaterial för
framställning av värdefulla kemisk-tekniska
produkter, såsom högoktaniga bränslen och
lösningsmedel. över huvud taget har man rätt att
ställa ganska stora förhoppningar på möjligheten
att ur gasen utvinna värdefulla produkter. Under
1944 har vid Kvarntorp färdigställts ett särskilt
laboratorium för bearbetande av dessa problem.
När den tidigare berörda
koksförbränningsanläggningen kommer i drift, komma avsevärda
gasmängder, som nu användas för
ångproduktion, att stå till förfogande för vidare bearbetning.
Även de fasta biprodukterna från ugnarna
studeras, i syfte att på bästa möjliga sätt
nyttiggöra dem. Dessa biprodukter äro skifferaska,
skifferkoks och örsten. Försöksarbete för
framställning av gasbetong pågår. Likaledes
experimenterar man med att utvinna kali och lerjord.
Dessa områden bearbetas även av andra
vetenskapsmän än bolagets egen personal.
Ekonomiskt resultat
Om man i första hand betraktar
kvarntorpsverket som en kristidsanläggning, tillkommen
enbart i syfte att under en avspärrningstid
framställa för vårt lands försörjning oumbärliga
produkter, kan det vara av intresse att, då denna
avspärrningsperiod nu väl måste nalkas sitt slut,
uppställa och försöka besvara följande frågor:
hur mycket pengar ha vi lagt ut för denna
verksamhet och vilka produkter ha vi erhållit? I detta
sammanhang synes det vara av mindre intresse
att veta, i vilken utsträckning pengarna
tillskjutits i form av aktieteckning, i form av lån eller
som betalning för fullgjorda oljeleveranser. Det
torde likaså sakna betydelse att känna till huru
långt de gjorda investeringarna ha nedskrivits i
statens och bolagets böcker. Jag förbigår därför
dessa förhållanden och inskränker mig till att
anföra vissa rena kostnadssiffror.
Intill den 1 april 1945 hade de sammanlagda
kostnaderna av anläggningsnatur uppgått till
66,4 Mkr. De totala ackumulerade utgifterna för
driften hade vid samma tid uppgått till 33,3 Mkr.,
inklusive samtliga kostnader i samband med
bolagets bildande, alla forsknings- och
experimentkostnader ävensom kostnaden för anskaffande av
den 1 april inneliggande lager av
förbrukningsartiklar. De biprodukter, som utvunnits intill
samma tidpunkt och bland vilka 30 900 t svavel
utgjorde den värdefullaste, hade emellertid
inbringat 10,1 Mkr., varför själva råoljeproduktio
nen bör bära 23,2 Mkr. av driftkostnaderna. 1
förestående kostnader äro icke inräknade
utgifterna för den under åren 1943 och 1944 uppförda
raffineringsanläggningen liksom icke heller
utgifterna för denna anläggnings drift, vilka
utgifter sammanlagt uppgått till 3,3 Mkr. Under
ifrågavarande period har, som redan tidigare
nämnts, producerats sammanlagt 133 000 m3
råolja, inklusive råbensin. Eftersom
raffineringsanläggningen kommit i drift först under senare
delen av 1944, har den största delen av denna
oljemängd levererats från Kvarntorp i form av
oraffinerade produkter.
Om man nu tänker sig, att något behov av
oljorna från Kvarntorp icke skulle ha förelegat
efter den 1 april 1945, och vidare antar, att
driften vid denna tidpunkt hade kunnat
avvecklas utan ytterligare utgifter men också utan någon
som helst inkomst vid avyttringen av fastigheter
och inventarier, så får man följande bild av
verksamheten. Anläggningskostnaden, utslagen
på den producerade råoljemängden, utgör ca 500
kr/m3 och driftkostnaden 175 kr/m3. Bortsett från
raffineringen uppgår alltså den totala
produktionskostnaden, vari dock icke ingå några räntor,
till 675 kr/m3 råolja. Om avspärrningen
emellertid kommer att bestå ännu någon tid, så att
kvarntorpsverket av försörjningsskäl måste hållas i
gång åtminstone till utgången av år 1945,
kommer den sammanlagda kostnaden, beräknad på
det sätt, som ovan angivits, med säkerhet att
sjunka till högst 500 kr/m3; dels komma nämligen
anläggningskostnaderna att slås ut på en större
kvantitet, och dels komma driftkostnaderna per
kubikmeter att successivt nedgå, såsom redan
under de senaste åren varit fallet.
Av dessa siffror torde man vara berättigad att
dra den allmänna slutsatsen, att statens
investering i skifferoljeindustrin i Kvarntorp varit
såtillvida välbetänkt, som det torde vara ganska
klart, att motsvarande kvantiteter flytande
bränslen icke under avspärrningsåren skulle ha
kunna frambringas inom landet till lägre kostnad på
något annat sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
