Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 10 november 1945 - Den svenska skifferoljans framtid, av Clas Gejrot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 19A5
1221
Den svenska skifferoljans framtid
Direktör Clas Gejrot, Örebro
DK 662.753
Redan under förra kriget började man i Sverige
på allvar syssla med framställning av inhemsk
olja. Med hänsyn till att våra koltillgångar äro
knappa och dessutom frågan om framställning av
olja på syntetisk väg kräver så kolossala
kapitalinvesteringar att ett litet land knappast mäktar
med dem, riktades i stället här intresset bl.a. på
våra alunskiffertillgångar. Uppfinnare sådana som
Sven V Bergh, G A Hultman—Emil Gustafsson,
Fredrik Carlsson m.fl. arbetade med stöd från
staten och från enskilda personer för att få fram
metoder att genom torrdestillation av svensk
alunskiffer genomföra oljeproduktion.
Tabell 1 avser att visa vad vi ur
råmaterialsynpunkt hade möjligheter att räkna med. De
svenska skiffrarna ge ju förhållandevis dåligt utbyte
av olja, och det stod från början klart att skulle
en tillverkning komma i gång, som var
ekonomiskt försvarlig, fick man icke basera denna
endast på oljeproduktion, utan även andra
nyttigheter måste framställas, så att inkomsterna från
dessa kunde räknas tillverkningskostnaderna för
olja till godo. Så kom det nya världskriget, och
inför den så gott som fullständiga avspärrning
från tillförsel västerifrån, som inträdde efter den
9 april 1940, måste våra för krisförsörjningen
ansvariga myndigheter, i detta fall främst
Bränslekommissionen, noggrant inventera de möjligheter
som funnos att snabbt få fram produktion av
flytande bränslen inom landet. Jag bortser här
från gengasen, som ju redan från krigets början
övertog en viktig del av den försörjning av
motordrivmedel, som förut importerats. Som flytande
motor- och eldningsbränslen, som kunde komma
i fråga för framställning inom landet, hade man
att välja på sprit, trädestillat och skifferolja. I
dåvarande situation måste man se till att allt vad
landet kunde få fram av samtliga dessa tre
bränslen också kom fram, men det var redan från
början tydligt, att skifferoljan härvidlag borde
komma att spela en betydelsefull roll.
Principen för skifferoljeframställningen är i
korthet följande: man får vid torrdestillation dels
vid vanligt tryck och temperatur kondenserbara
oljor, dels kolväten, från butan och nedåt, som
icke äro kondenserbara vid vanligt tryck och
temperatur, och tabell 2 visar, att denna gasrest
Föredrag vid Svenska Teknologföreningens höstmöte den 22
september 1945,
är nästan lika stor, i kalorier räknat, som
oljemängden. Dessutom innehåller skiffern bl.a.
svavel, som, om det kan tillgodogöras, utgör en
kanske lika värdefull beståndsdel som oljan. När
alltså olja, gas och svavel uttagits, återstår
fortfarande ungefär hälften av det ursprungliga
kalorivärdet.
Den man som inom Bränslekommissionen
behandlade skifferoljefrågan var direktör Sven
Schwartz, och det är genom hans praktiska
initiativ, som Kvarntorpsanläggningen kom till stånd i
januari 1941. Den avsåg då att tillfredsställa ett
krisbehov, vilket ännu så länge inte kan sägas
vara fyllt, då importen åtminstone ännu något eller
några år framåt under alla förhållanden är be-
Tabell 1. Tillgången på oljeförande skiffrar i olika länder
Olja Mt Skifferns oljehalt % Älder
Sverige, Närke ...... 80 |
Kinnekulle ... ca 6 4-6 kambrium
Östergötland.. ca 250 J
Estland ............. ca 900 ca 26 ordovicium
Frankrike ........... 107 ca 7 trias
Tyskland, Schandalah 60 3— 4 jura
Messel .... 3 8— 9 tertiär
Tjeckoslovakiet ...... 1 18—20 perm
Bulgarien ........... 30 ca 12 jura
Jugoslavien ......... 225 3—28 jura
Burma .............. 1 609 — —
Mandchuriet, Fushun 33 ca 7 tertiär
USA, västlig oljeskiffer 19 950 5—13 tertiär
ostlig oljeskiffer 2 973 4 devon
Tasmanien .......... 4 11—15 karbon
Skottland ........... — 9—13 karbon
Summa 26 317
Tabell 2. Skifferns kemiska sammansättning i Kinne-Kleva
och Kvarntorp
Kinne-Kleva Kvarntorp
kol . .....................................% 13,8 18,7
väte ......................................% 1,5 2,2
svavel ................................% 6,7 6,7
aska ......................................% 76,0 71,4
vatten......................% 1,5 2,4
värmevärde ........... kcal 1 600 2 160
oljeutbyte enligt analys.. . % 4,3 6,3
gas (rest)..............................% ej best. 4,9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
