Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Interna transporter inom industrin, av Erik Nothin - Kust- och skärgårdsnavigation, av sah - Skrifter utgivna av Sjöhistoriska Samfundet VI, av N Lll - Säkerhetsbestämmelser för fartyg, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 19A5
1243
använda ett inspektionsformulär, som utom
vagnens nummer, märke, lastförmåga och
inspektionsdatum upptar alla tänkbara felkällor och
viktigare inspektionsställen. De senare medtas i
form av frågor (t.ex. "har ni provat oljefiltret?"),
som skola besvaras med ja eller nej.
Det är av stor vikt att upprätta en kostnadstablå
för lastbilen, omfattande dels fasta kostnader för
ränta och amortering, skatt och försäkring,
garagehyra samt förarlön, dels rörliga kostnader
för bränsle, olja, ringslitage och reparationer.
Genom denna tablå får man en uppfattning bl.a.
om kostnaden för den improduktiva delen av
bilens arbetstid. För att nedbringa denna del till ett
minimum måste man först studera tidsförlusterna
och orsaken till dessa. De vanligaste
tidsförlusterna uppstå vid reparationer, vid uppehållen för
lastning och lossning samt under själva
transporten. De stora tidsförlusterna vid lastplatserna
kunna — särskilt i egna anläggningar — i
allmänhet väsentligt nedbringas genom anordnande
av dubbla utfarter, genom att vidga passager och
portöppningar, genom mekaniska
lastningsanordningar och av en väl genomtänkt körplan med
tydliga besked angående godsets beskaffenhet och
kvantitet m.m. Med lastplatser hos utomstående,
t.ex. lastkajer vid järnvägsstationer, bör man söka
få till stånd ett sådant samarbete, att det ej kör
ihop och att belastningsspetsar undvikas.
Slutligen må framhållas, att i säkerhetens och
ordningens intresse en väl genomtänkt och tydlig
instruktion bör utarbetas för företagets
transportpersonal. Vid AB Atlas-Diesel, Sickla, finnas
exempelvis särskilda dylika instruktioner för
transportarbetare, för traversförare, för
truckförare etc. Ur den förstnämnda instruktionen må
följande här citeras: "Studera noga gällande
säkerhetsföreskrifter. Se till, att endast felfria
lyftanordningar användas och att de äro rätt
monterade. För obearbetat gods skall kätting
användas. Stropp skall användas för bearbetat gods. —
Gå icke under hängande last. Följ med lyftet och
se till, att ingen person går under lasten. Lägg
aldrig bearbetat gods direkt på cementgolvet. —
Anmäl omedelbart, om fel uppstår på
transportanordningen etc."
Kust- och skärgårdsnavigation, av Einar Lenning och
Albrekt Ellsén. Hermods Korrespondensinstitut,
Göteborg 1945. 330 s„ 200 ill.
Avsikten med denna kurs är att ge de teoretiska
kunskaper som stadgas i befälsförordningen för förarbevis av
tredje klass, vilket motsvarar ungefär vad t.ex. föraren
av ett mindre fartyg bör ha reda på för att med säkerhet,
och även med behållning, kunna navigera i svenska
farvatten. Kursens innehåll är emellertid tilltaget så att det väl
täcker de teoretiska prov som, efter föreskriven sjötjänst,
fordras för upp till skepparbrev av andra klass.
Kursen är uppdelad på tio brev, varav det första och det
andra behandla grundbegreppen, dvs. geometri,
matematisk geografi, fartygs- och sjömansterminologi samt
propellerns och rodrets egenskaper. I det tredje brevet be-
handlas sjökortet och dess beteckningar,
sjökortsprojektioner och hur kortet användes för uttagning och
avsättning av kurser och distanser (Hermods speciella
gradskiva är dock av tvivelaktigt värde). I det följande brevet
beskrivas utprickning, enslinjer och andra frimärken samt
fyrar och liknande sjömärken.
I breven 5 och 6 behandlas sjömannens huvudhjälpmedel:
kompassen, lodet, loggen och pejlskivan; den besvärliga
framställningen av kurssättning och kompassrätlning har
koncentrerats på fyra sidor och är — kanske just
därför — förebildligt klar. I de sjunde och åttonde breven
beskrives hur hjälpmedlen användas för ortsbestämning,
hur man bestämmer avdrift, för bestick och seglar i
skärgård. 1 brev nr 9 behandlas ombordläggningsreglementet
med mycket stor åskådlighet, till vilken även bidrar ett
stort antal diagram. 1 det sista brevet slutligen redogöres
för sjösäkerhetslagstiftning, väderlekstjänst och tullväsen;
brevet avslutas med en översikt över våra grannländers
utprickningssystem.
Den vederhäftighet, klarhet och pedagogiska skicklighet
som utmärkte Lennings hermodskurser i försäljning och
reklam präglar även detta arbete; han har möjligen
nedlagt ännu större omsorg på föreliggande ämne, som är hans
stora hobby. Resultatet har också blivit det kanske bästa
allmäntillgängliga verk vi ha på området. . sah
Skrifter utgivna av Sjöhistoriska Samfundet VI,
Almqvist & Wicksells Boktryckeri AB, Uppsala 1945. 130 s.
Denna samling skrifter börjar med en instruktiv
uppsats av Hans Pettersson om "örlogsfartygens insatser i
havsforskningen". Däri nämnes att det egentligen är från
1800-talets början som den vetenskapliga oceanografins
tillkomst kan räknas samt redogöres för vad som under
nämnda århundrade gjorts för denna forskning av olika
länder och då främst England och USA. För Sveriges del
blevo under 1800-talets senare del örlogsflottans insatser
av dominerande betydelse, ända tills
undersökningsfartyget "Skagerack" tillkom 1905. De viktigaste upptäckterna
inom djuphavsoceanografin under nuvarande sekel har
den tyska kanonbåten "Meteor" gjort åren 1925—1927.
Sedan omnämnes ekolodets betydelse för snabb
djupbestämning. Undervattensbåtarna ha lämnat vetenskapen
värdefull hjälp genom utförda tyngdkraftmätningar ute
på oceanerna.
Därpå följer en längre avhandling "Den ekonomiska
betydelsen för Stockholm av Finlands förlustav Kurt
Samuelsson. Nämnda förlust belyses medelst siffror icke
ha varit ett sådant "ekonomiskt slag" för huvudstaden,
som en annan författare velat hålla före.
Efter ett par sjöstrategiska artiklar kommer en
uppsats om "Skansen Svarta örn utanför Sandhamn", av
E Alfred Jansson, som framlägger resultaten av senare
arkivstudier, enligt vilka, då fregatten "Svarta örn" under
en stor del av sommaren 1789 låg till ankars under Korsö,
befälhavaren kapten Christoffersson för att sysselsätta
besättningen lät befästa en liten holme strax söder
därom. I en rapport den 17 augusti till kommendanten på
Dalarö Skans anmäler kapten C "det han till
Lotsålder-man vid Sandhamn aflemnat batteriet på Sandkobben med
11 Canoner och 2 Mörsare". Jansson finner att
"Sandkobben" ej är svår att identifiera med Samskobben eller
Skanskobben, väl bekant som startplats vid många
kappseglingar.
Den sista skriften i samlingen heter "Sveriges äldsta
fartygsregister" och är en polemik angående en påträffad
skeppslista från år 1670. N Lll
Säkerhetsbestämmelser för fartyg, av Hjalmar
Sjöholm. Nautiska Förlaget AB, Stockholm 1945. 736 s., 35 kr.
Det är nu många år sedan förra gången de svenska
sjöfartssäkerhetsbestämmelserna publicerades i sammanhangs
Kommerserådet Carl Malmén utgav 1916 "Lagar och
författningar om sjöfartssäkerheten" i två delar, varav den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
