- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1246

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Ångkraftverket i Malmö — den senaste utbyggnaden, av Olof G Hammar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1246

TEKNISK TIDSKRIFT

stoppas helt på natten. Med hänsyn till
ångkraftens insättande i körningen kan det vara av
intresse att observera att ångkraftverkets
avställ-ningsförluster kunna vara små i jämförelse med
regleringsförlusterna i vattenkraftverken.

Vid energikörning, dvs. vid vattenbrist när det
gäller att producera kWh, köres i regel med
konstant last. Spetskörning sker efter telefonorder
eller efter ett dirigeringsvärde, som överföres
genom en högfrekvensanläggning. Genom att
reglera turbinen efter detta kan t.ex. ångkraftverket
reglera den effekt, som tas ut från
norrlandslinjerna, där de äro anknytna till Sydkrafts system.
Dessa kunna då vid behov utnyttjas fullt och
ångkörningen begränsas till vad som är strängt
behövligt. Det är möjligt att i en framtid gå ännu
längre och låta dirigeringsvärdet direkt påverka
turbinregulatorn.

En mycket viktig del av verkets uppgift är att
tjänstgöra som rent beredskapsverk vid avbrott
på kraftlinjer eller vid iskravning. Detta sker
vanligen så att en turbin hålles i gång elektriskt
driven och pannor varmhållas beredda att
omedelbart leverera ånga. övrig maskineffekt, som ej
är avsedd att ingripa ögonblickligt, hålles i mån
av behov färdig att någorlunda snabbt kunna
insättas. Vid sådan beredskapsdrift gör turbinen
samtidigt tjänst som faskompensator.

De fordringar som sålunda ställas på verket är
dels att det skall ha god driftekonomi vid största
möjliga belastningsområde även under längre
driftperioder och dels att det vid behov skall
kunna snabbt överta belastning. Till det senare
villkoret hör att beredskapen ej skall vara för
dyrbar. Uppeldnings- och avställningsförluster
böra ej bli för stora. Som i allmänhet vid tekniska
problem måste lösningen bli en kompromiss
mellan de uppställda fordringarna.

Allmänna ångtekniska data

1940 års utbyggnad består av en turbin på 30
MW och två pannor. Vardera pannan kan
leverera 70 t/h ånga med koleldning på wanderrost
och högst 110 t/h ånga genom tillsatseldning med
olja. Oljeeldningen ger dels
ettöverbelastningsom-råde över rosteldningen för ett lågt kapitalutlägg,
dels är den en stor hjälp vid plötslig
belastningsökning. Dessutom kan det tänkas sådana
förhållanden att oljeeldning blir ekonomiskt
fördelaktig.

För att erhålla god termisk verkningsgrad valdes
hög ångtemperatur, 480°, vilket ansågs vara så
högt man kunde gå med tillgängliga material och
tillräcklig säkerhetsmarginal vid
förhandenvarande driftförhållanden. Är temperaturen given
begränsas då ångtrycket uppåt av avloppsångans
fuktighet under förutsättning att
mellanöverhett-ning ej användes. Mellanöverhettning skulle
emellertid komplicera anläggningen allt för mycket
särskilt med hänsyn till fordringarna på bered-

Fig. 2. Exteriör av kraftverket.

skap. Ångtrycket är 52 atö i panndomen medan
turbinen är avsedd för 42 atö framför pådraget.

Kylvattnet är havsvatten från Öresund, vars
temperatur varierar mellan 0 och 20°. Då den
huvudsakliga belastningskörningen äger rum på
vintern kan man räkna med relativt kallt
kylvatten. Matarvattnet förvärmes genom
avtappningsånga i tre steg till 160°. Pannornas
avgas-temperatur är ca 145° vid normallast och 165°
vid högsta last.

Som förut sagts får turbogeneratorn under
mycket långa perioder tjänstgöra som faskompensator
och för momentanreserv. Den drives då elektriskt
från nätet och ångturbinen tillföres endast en
ringa mängd ånga för kylning av skovelsystemet.
Det fordras då att turbinen vid störningar skall
kunna överta belastning rent momentant. En
(eller flera) pannor ligga påeldade men avge
endast några procent av sin normala ångmängd.
Då turbinen plötsligt tar last, förbrukar den en
stor ångmängd. Denna ånga har i början endast
låg överhettning, varför turbinens ångbehov blir
större än vid normal drift. Ångbildningsvärmet
tas från det i pannan magasinerade värmet till
dess eldningen hinner komma i gång. Eldningen
måste således ökas så fort som möjligt. För att
överbrygga den tidsperiod, som förflyter innan
eldningen kommer i gång, fordras ett visst
värme-magasin. Efter en undersökning av olika typer
av ackumulatorer och försök i den befintliga
anläggningen beslöts att, som den mest ekonomiska
och ur driftsynpunkt bästa lösningen, ej ha någon
extra ackumulator, utan nöja sig med pannan som
sådan. Pannans vattenvolym valdes därför något
större än den normalt skulle varit.

Man får på så sätt anläggningen så föga
komplicerad som möjligt. Den valda anordningen har
i övrigt bl.a. även den fördelen framför en
separat ångackumulator att vid en störning all ånga
passerar pannans överhettare och man får bättre
överhettning speciellt under det kritiska skedet när
trycket är som lägst. En annan synpunkt är, att de
moderna strålningspannorna normalt ha så liten
vattenvolym att en öknig av vattenvolymen inom
rimliga gränser är en fördel ur driftsynpunkt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:44:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free