Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Ångkraftverket i Malmö — den senaste utbyggnaden, av Olof G Hammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 19A5
1247
Turbogeneratorn har försetts med extra stora
överbelastningsventiler så att den kan lämna full
effekt vid ett ångtryck av två tredjedelar av det
normala.
Allmän planlösning
Den senaste utbyggnaden, fig. 2, ansluter sig i
stort till 1934 års utbyggnad, men skiljer sig dock
i mycket genom att erfarenheter eller den
tekniska utvecklingen gjort nya lösningar önskvärda.
Framställningen i det följande avser den senaste
utbyggnaden och alla uppgifter hänföra sig till
denna. Den allmänna dispositionen av
utrymmena, fig. 3, som vid tiden för den föregående
utbyggnaden var mindre vanlig, har visat sig
ändamålsenlig och det fanns ingen anledning att
modifiera den, varför den bibehållits.
Pannhuset är enkelradigt med pannfronten vänd
mot turbinhuset. Stationen karakteriseras
dessutom av ett genomgående manöverplan. Mellan
pannhus och turbinhus ligger en 6 m bred
byggnadsdel, vars nedre del inrymmer pumpar och
hjälpmaskineri över dessa ligger matartanken och
högst upp kolbunkrar. Pumprummet står i direkt
förbindelse med turbinrummet och bildar ett
öppet sidogalleri till detta. Mellan pumprummet
och pannrummet finnes en glasvägg.
På detta sätt blir centralen överskådlig och de
inre kommunikationerna korta. Det är även
möjligt att samla större delen av ånganläggningens
manöverorgan och instrument inom ett relativt
begränsat område mellan turbin och pannor.
Detta är av värde för driften speciellt vid en
reserv- och beredskapsanläggning. Kolbunkrarnas
placering relativt högt upp över pumprummet har
gjort det möjligt att få en ljus och luftig
anläggning utan att offra onödig byggnadsvolym.
Byggnadsvolymen inklusive ställverk och kontor etc.
är ca 0,85 m3/k\V, vilket är ovanligt lågt. Vid
byggnadens utformning har hänsyn även tagits
till att på ett rimligt sätt kunna behärska
vindkrafterna, som alltid utgöra ett besvärligt
problem vid så stora byggnader utan mellanbjälklag.
Byggnaden är uppförd av tegel kring
järnstomme. Det förut omtalade manöverplanet är ett
betonggolv. Under matartanken finns ett smalt
betonggolv, som samtidigt bildar tak över
pumprummet, i övrigt äro alla mellangolv av
gallerverkstyp.
De inre väggytorna äro murade med fasadtegel.
Fundamenten för såväl byggnad som maskineri
vila direkt på lera. Denna är av god beskaffenhet,
varför några speciella grundförstärkningar ej
varit behövliga. Takhöjden på turbinhuset är 17
m, på pannhuset 27 m och på bunkertornet 32 m
över markplanet.
Koltransport
Stationen ligger invid kaj. En brokran kan lossa
kolet från fartyg och lägga det direkt i förråd
samt även transportera det från förråd till intaget
för koltransportören. Intaget ligger i markplanet,
varför kranen kan lägga upp ett ansenligt förråd
över detta. Koltransporten går i tunnel in i
kraftverkets källare och upp i bunkertornet. Den
första utbyggnaden hade gummiband och
skopelevator, denna har nu kompletterats med en
Fig. 3. Sektion och plan av kraftverket; den senaste
utbyggnaden består av de båda övre pannorna och
bredvid-liggande turbin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
