- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1271

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Luftsjösatt livbåt, av sah - Flygtekniska tävlingsskrifter belönade - Problemhörnan, av A Lg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 november 1945

1271

Denna är utrustad med proviant, varma kläder och
uppvärmning samt navigations- och kommunikationsmedel.
Den är dessutom försedd med två 5 hk motorer, vilka
kunna ge båten en fart av 6—7 knop med en
bränsleförbrukning av 4 1/h; propellrarna äro dragande. Dessutom
är båten försedd med rigg, segel och åror.

Själva skrovet är konstruerat av kommendörkapten A C
Robb i samarbete med den kände yachtkonstruktören Uffa
Fox. Det är byggt av bakelitfaner i fem delar: två
babords-och två styrbordssektioner samt propellertunnel; dessa
hopsättas i jig tillsammans med kölen. Sektionernas faner
består av fem 9 mm tjocka lager av omväxlande björk och
furu, med förstärkningar i för och akter; kölen består av
tre 12 mm mahognyplankor med två 1,5 mm furufaner
emellan. Hela skrovet väger endast 170 kg. sah

Flygtekniska tävlingsskrifter belönade. I Flygtekniska
Föreningens och Ingeniörsvetenskapsakademiens
flygtekniska skrifttävling (Tekn. T. 1944 s. 738) hade vid anmäl
ningstidens utgång nio tävlingsskrifter inlämnats.

Belöningsnämnden har nu avslutat sin granskning och
beslutat utdela fyra belöningar à 750 kr. till vardera
civilingenjör Gunnar Larsson, Linköping, för två skrifter
behandlande dels "Belastningsfaktorn hos ett flygplan —
dess storlek och variation med flygvikten’, dels även
"Viktsekonomisk spanthöjd"; civilingenjör Bo Lundberg.
Stockholm, för en skrift behandlande "Flyghastighet och
transportverkningsgrad vid propeller- och reaktionsdrift":
civilingenjör Gustav Wachtmeister för skriften "Om
möjligheterna att beräkna en vingprofils aeordynamiska
egenskaper’’.

Därutöver har nämnden utdelat fyra premier à 250 kr.
till civilingenjör Hård af Segerstad, Sandviken, ingenjör
Börje Langefors, Sundbyberg, civilingenjör Sven
Törn-marek, Trollhättan, och civilingenjör Hans Weibull,
Trollhättan.

Problemhörnan

Problem 8/45 var följande: "I Tekn. T. 1945 h. 8
återfinnes på s. 214 en världskarta i Mercators projektion med
inlagda storcirkelbågar, vilka härvid få ett parabelliknande
utseende. Om ett vanligt koordinatsystem med likformigt
graderade skalor på lämpligt sätt inlägges på kartan, vad
blir då ekvationen för en dylik storcirkel?"

Innan vi angripa problemet kan det vara skäl att någol
gå in på vad som förstås med Mercators projektion. En
populär uppfattning, som också understödes av en del
uppslagsböcker, är det att man erhåller en Mercatorskarta
genom centralprojektion från en glob på en omskriven
cylinder, eftersom meridianerna härigenom övergå till
parallella linjer. Fullt så enkelt ligger saken dock icke till.
En Mercatorsprojektion har bl.a. egenskapen att i varje
punkt vara vinkelriktig, vilket innebär att liten ytfigur,
exempelvis en cirkel på globen, skall ge en likformig
ytfigur på kartan. Detta är uppenbarligen icke fallet med
den enkla centralprojektionen, ty där förvandlas den lilla
cirkeln till en stående oval. Mercatorsprojektionens skala
växer sålunda icke så snabbt mot polerna som
centralprojektionens.

Vi önska nu avbilda en storcirkel, som bildar vinkeln <x
med ekvatorsplanet och som sålunda når upp till en
breddgrad = a. I den övre projektionen av efterföljande
figur visas denna storcirkel såsom en diameterlinje. Med
angivna beteckningar erhåller man r — R eos 8 samt

. , R sin öl tg ö , .

sin A = —––r = (1)

tg <x R eos ö tga v ’

Koordinaterna på kartan må betecknas med x och y enligt

fig. Eftersom skalan vid Mercators projektion växer mot

1 dö

polerna som–-E,blir<ii/i= -* om 11 mätes i vinkel-

cos ö y eos ö J

mått. Härav

Vidare är vinkelkoordinaten x i= A.

För en punkt på storcirkeln med longituden A få vi
sålunda om A uttryckes i à enligt (1)

tg ö

x = arc sin –––-(3)

tgcx

Mellan (2) och (3) kan à elimineras, varvid man efter
några mellanräkningar erhåller det formellt rätt enkla
sambandet

sin hyp y tg oc • sin x (4)

Här nedan visas några enligt denna ekv. omformade
stor-cirkelkvadranter, vilka alltså bli Mercatorsprojektionens
ortodromer.

Denna lösning är återgiven väsentligen efter den
behandling hr S Sundén givit uppgiften. Förtjänstfulla
lösningar ha härjämte
insänts av hrr U
Olsson, B Kihlgren,
T Ygge samt sign.
ög.

Problem 11/45.

Av en jämntjock
plåt önskar man
medelst svetsning
framställa en I-balk.
Bestäm
förhållandet mellan
balk-höjd h och
fläns-bredd b på sådant
sätt att
materialåtgången blir ett
minimum för ett
visst behövligt
motståndsmoment. Man
må kunna anse
plåttjockleken liten i
förhållande till h
och b. A Lg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free