Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Svenska Elektroingenjörsföreningen, av Kl - Skånska Ingenjörsklubben, av T Nd - Personnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1272
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologlöreningen
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträdde den 19 oktober 1945 under
ordförandeskap av direktör H V
Alexandersson. Sammanträdet var besökt av omkring
110 personer. Nya medlemmar blevo
civilingeniörerna I Bjerström, C D Bredberg, S
Bylund och S Skagerlind.
Föreningen beslöt för sin del godkänna
förslaget till nya normer SEN 12 för
hållfasthetsberäkning av elektriska luftledningar för
starkström. I anslutning härtill lämnade
förste byråingenjör S Sandin en redogörelse
för de undersökningar och utredningar över
vindhastighet och vindtrvck, som
normkommittén låtit utföra, varvid bl.a. framkommit
att man kunnat förenkla beräkningarna av
de påkänningar, som uppkomma på grund
av vindtrycket, samt att detta tryck var så
mycket mindre än man tidigare räknat med,
att billigare konstruktioner kunde användas.
Kvällens föredrag hölls av diplomingenjör
U Hecht, som talade om "Fjärrkontroll inom
krafttekniken". Föredraget kommer att
inflyta i Teknisk Tidskrift.
I diskussionen framhöll generaldirektör H
Sterky fördelarna med att kraftteknikerna
vid behandlingen av sina kontroll- och
regleringsproblem i större utsträckning än
hittills varit fallet tillämpade teleteknikens
metoder, sådana de utvecklats exempelvis inom
telefonstationstekniken och
elektronrörstekniken. Det utvecklingsarbete, för vilket
föredragshållaren redogjort, utgjorde ett gott
exempel på vari ett sådant samarbete kunde
resultera. Kraftteknikerna borde på detta
område lämna "ampere-stadiet" och övergå till
"milliampere-stadiet". Man skulle exempelvis
icke behöva ha så skrymmande och
svåröverskådliga kontrolltavlor i kraftverkens
kontrollrum. Talaren ansåg, att föreningen
borde ägna ett särskilt sammanträde åt en
diskussion mellan kraft- och teleteknici
rörande olika sätt att lösa kontrollproblemen,
och föreningen uttalade sin önskan om att
en sådan diskussion ordnades.
Även andra talare ansågo, att
kraftteknikerna på detta område borde samarbeta med
och lära av teleteknikerna. I diskussionen
yttrade sig för övrigt hrr H Alexandersson,
E Eriksson, P Gustafsson, S Svidén och S
Velander samt föredragshållaren.
Efter sammanträdet samlades ett 60-tal av
de närvarande till supé med samkväm. Till
kaffet kåserade herr G Löfgren om några
intryck från en nyligen företagen resa till
Schweiz, varvid bl.a. belystes en del
svårigheter och speciella problem, som möta en
utlandsresenär av i dag. Efter anförandet
visades en film, "Schweiz, samarbetets land".
Kl
Skånska Ingenjörsklubben
sammanträdde den 12 oktober på Hotell Savoy under
ordförandeskap av överingenjör T Wintzell.
Bepresentanter hade inbjudits från Skånes
Handelskammare, Nationalekonomiska
Föreningen, Malmö Fastighetsägareförening samt
Hyresgästföreningen, vilkas medlemmar
talrikt infunnit sig.
Efter en del föreningsangelägenheter, varvid
bland annat överingenjör T Wintzell utsågs
till klubbens representant i SIN med major
G Hentz som suppleant, överlämnades ordet
till vice ordföranden i Bränslekommissionen,
f.d. överdirektör K G Ljungdahl, vilken höll
ett föredrag betitlat "Bränsleförsörjningen
under kriget och utsikterna för
bränsleförsörjningen under den närmaste framtiden".
Inom Bränslekommissionen hade man redan
tidigt utgått från att kriget skulle bli
långvarigt ocli gjort klart för sig, att man borde
räkna med att de största svårigheterna för
vår bränsleförsörjning skulle uppträda i
krigets slutskede och under den närmaste
efterkrigstiden. Man hade därför inriktat sig pà
att, medan kolimport ännu pågick, lagra
fossilt bränsle och i största möjliga
utsträckning täcka den löpande förbrukningen med
de föga lagringsbeständiga inhemska
ersättningsbränslena ved och torv. Besultatet av
denna politik var, att det vid kolimportens
upphörande i september 1944 fanns
reservlager av stenkol och koks på sammanlagt
4,8 Mt, dvs. något mer än den
genomsnittliga årliga importen under krigsåren.
För att täcka den brist i
bränsleförsörjningen, som den minskade koliniporten
inneburit, med inhemskt bränsle lia tre
möjligheter stått till buds, som alla begagnats:
man har tagit skogen i anspråk för att få
fram ved, man har satt i gång torvtäkt i
rätt stor skala och man har något ökat den
svenska kolbrytningen.
Skifferoljeindustrin har utvecklats till en
storindustri med en årlig kapacitet av
omkring 90 000 m3 råolja och råbensin. Om
man slår ut alla de kostnader, som lagts ned
på skifferoljeframställningen i form av
an-läggnings- och driftkostnader,
forsknings-och experimentkostnader m.m., på den
råoljemängd, som kommer att ha framställts
intill innevarande års utgång, blir
kostnaden per liter sådan olja 50 öre.
Tjärproduktionen i landet, som omedelbart
före kriget höll sig omkring 4 000 à 5 000 t/år,
har under avspärrningen drivits upp, så alt
den år 1944 uppgick till omkring 73 000 t.
Nu går denna produktion tillbaka, i den mån
mera högvärdiga flytande bränslen ocli
smörjoljor kunna importeras.
Koliniporten från Polen har hittills gått
dåligt, vilket sammanhängde med stora
tekniska svårigheter, som polackerna ha att
bemästra och som väsentligen gälla
transporterna från gruvorna till
skeppningsham-narna. På polskt håll anstränger man sig
att öka leveranserna, men man gör klokt i
att inte låta kolavtalens vackra siffror
förleda sig till någon optimism med avseende
på innevarande bränsleår. På längre sikt har
man däremot anledning att betrakta Polen
såsom en av våra viktigaste kolleverantörer.
Till sist framhölls, att bränslebalansen har
två sidor, en tillgångssida och en
förbrukningssida. Om det vore värdefullt att
anskaffa bränslen — genom import eller genom
inhemsk produktion — så vore det ur såväl
privatekonomiska som nationelekonomiska
synpunkter ännu mera värdefullt att genom
rationaliseringsåtgärder minska behoven av
bränsle. På detta område återstår mycket
att vinna båda när det gäller värmets
alstring och när det gäller värmets
användning i fabrikationsprocesserna.
Efter föredraget följde diskussion, i vilken
Malmö Fastighetsägareförenings ordförande,
ämneslärare M Antonsson, erinrade om att
fastighetsägare lia andra myndigheter att
rätta sig efter för rumsvärnien.
Medicinalstyrelsen säger 18°C, Hälsovårdsnämnden
säger högst 16°C men Bränslekommissionen
säger, att vi få inte mer bränsle än till
12—14°C. Vem skola vi lyda? Hur ställer det
sig för fastighetsägarna vid en dylik process?
Föredragshållaren svarade att
Bränslekommissionen aldrig hade föreskrivit någonting.
En fastighetsägare, som har sin apparatur i
ordning och inte kan få bränsle till mer än den
lägre temperaturen, kan aldrig bli fälld. Del
är ju force majeure. Hr Antonsson genmälte
att force majeureklausulen inte innebar något
skydd. Fastighetsägarna kunna inte göra
något annat än vad de kommit överens om
i Malmö, nämligen att hålla värmen som
senare år och se tiden an.
Direktör E Wehtje dementerade uppgifter
om att cement exporterades nu. Ilan ansåg
att bättre samordning mellan
Bränslekommissionen och andra statliga kommissioner
borde kunna komma till stånd. Den som
exempelvis har fått prioritet på bränsle
borde också fått prioritet på transporterna.
Ilan ansåg vidare att meddelandena om
bränslesvårigheterna borde ges bättre
publicitet än vad som skett.
Ett 50-tal av de närvarande samlades
därefter till supé. Vid kaffet visades den
engelska propagandafilmen "Ånga i fabrikstjänst".
T Nd
Personnotiser
Direktör Sigurd Stridsberg, Trollhättan,
50 år den 26 november.
Bergsingenjör Gustaf Claëson, Billesholm,
60 år den 29 november.
Civilingenjör Oscar Holmström, Västerås,
60 år den 1 december.
Civilingenjör Herman Wernekinck,
Västerås, 50 år den 1 december.
Bergmästare L E Th. Dahlblom, Falun, 80
år den 2 december.
Civilingenjör Einar Gerge, Warszawa, 50
år den 2 december.
Major, stadsingenjör Arnvid Jernberg,
Gävle, 60 år den 4 december.
Civilingenjör Carl Axel BeuterswArd,
Malmö, 70 år den 4 december.
Verkstadschef Nils Stromberg, Stockholm,
50 år den 5 december.
Baningenjör Carl-August Landin,
Stocksund, 50 år den 9 december.
Sammanträden
hbhhmm^mmmmmmmmmmmmmmmmm^m
Svenska Teknologföreningen
Ordinarie stämma hålles onsdagen den
21 november 1945 kl. 19.30. 1. Fastställande
av föreningens inkomst- och utgiftsstat för
år 1946. — 2. Val av ordförande, två vice
ordförande, sex ordinarie ledamöter och sex
suppleanter i föreningens styrelse för år
1946. — 3. Val av tre revisorer och två
suppleanter. — 4. Envoyé Gunnar
Beuter-skiöld kåserar om "Förhållandena i
Sydamerika". — Avtäckning av de av
medlemmarna till föreningen skänkta porträtten av
civilingenjör B Nauclér och byråchef K A
Frönian. — Invigning av föreningens
nyinredda lokaler. — Supé och samkväm. Filmer
från Sydamerika.
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträder fredagen den 23
november 1945 kl. 15.00. 1. Föreningsärenden; val
av styrelse och funktionärer för 1946. —
2. "Hastighetens inverkan på kostnaderna
för varutransport med fartyg", föredrag av
professor I Jung (sammandrag av föredraget
införes i Tekn. T. 1945 h. 46). — 3.
"Tågfärjan Malmöhus", föredrag av direktör
Kurt Söderlund. — "Något om
serieproduktionen vid SAAB", föredrag av
civilingenjör Arne Bydberg. — Kl. 18.30.
Middag (9 kr.; anmälan senast den 20
november).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
