Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 november 1945 - Trådbusstrafiken i Sverige och ett aktuellt trådbussprojekt för Östersund, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 194-5
1277
Trådbusstrafiken i Sverige
och ett aktuellt trådbussprojekt för Östersund
o
Direktör Torsten B Åström, Stockholm
Intresset för trådbussens införande i den
svenska lokaltrafiken växte sig starkt i slutet på
1930-talet och resulterade i tre
trådbussanläggningar i landet under åren 1940—1942, nämligen
Göteborgs Spårvägars anläggning i Göteborg
(öppnad för trafik den 2 oktober 1940), AB
Stockholms Spårvägars anläggning i Stockholm
(öppnad för trafik den 20 januari 1941) samt
Kooperativa Förbundets anläggning (även
lasttrafik) Stockholm—Kvarnholmen (öppnad för
trafik den 2 januari 1942). Samtliga anläggningar
trafikeras med trådbussar av inhemsk
tillverkning. Genom krisens utbrott och dess
återverkningar bl.a. på försörjningsläget för koppar blev
det ett stillestånd på trådbussfronten, sedan de
först projekterade anläggningarna helt utförts,
varvid en andra och tredje utbyggnad i
Stockholm tagits i trafik den 1 juli resp. den 1
oktober 1941. Efter någon lättnad i
kopparsituationen utfördes i Stockholm en fjärde utbyggnad,
som togs i trafik den 16 januari 1945. Därmed
voro praktiskt taget samtliga i landet under åren
1938—1941 byggda 81 trådbussar i trafik och
längden på trådbussanläggningarnas
kontaktledningsnät (för allmän persontrafik), mätt i
fyr-trådig ledning, uppgick till 23,7 km. Intresset
för trådbussdriften jiade dock icke svalnat, och
under krisåren har bl.a. ett fruktbringande
standardiseringsarbete ägt rum i samverkan mellan
Svenska Lokaltrafikföreningen och ledande
svenska tillverkarefirmor. Härigenom har en
förbättrad typ av trådbuss framkommit, varvid bl.a.
en betydande viktsminskning i förhållande till
den äldre svenska trådbussen erhållits. Under det
att den äldre bussen enligt stockholmsutförandet,
med huvudmåtten (max.): längd 9,7 m, bredd
2,3 m, höjd 3,2 m, har en tjänstevikt av ca 9,1 t
och en kapacitet av 62 passagerare, varav 21 på
sittplatser, uppgår sålunda den beräknade
tjänstevikten på den nya trådbuss, varav Stockholms
Spårvägar beställt 110, med 10,0 m längd, 2,4 m
bredd och 3,4 m höjd och en kapacitet av 71
passagerare, varav 25 på sittplatser, till ca 8,0 t.
För flera svenska städer har under de senaste
DK 656.132.6(485)
åren framkommit tanken på eller uppgjorts
projekt för trådbussdrift. Den oekonomiska och
riskfyllda gengasen som drivmedel i bussdriften har
ytterligare aktualiserat sådana planer. Inför den
påbörjade återgången till flytande drivmedel
inom busstrafiken och ovissheten om den
kommande prispolitiken för de flytande bränslena
torde dock en viss avvaktande hållning kunna
sägas råda.
I det följande refereras en utredning, som jag,
med biträde av civilingenjör Olof Zetterström
såsom elektroteknisk sakkunnig, under mars—
augusti 1945 verkställt för Östersunds stads
räkning i den aktuella trådbussfrågan. Utredningen
torde vara av ett visst allmänt intresse och
belysande av problemet i dess helhet, trots den
lo-kalbetonade grundvalen. Utredningen är
tillkommen med anledning av en motion i Östersunds
Stadsfullmäktige i syfte att klargöra, huruvida
en trådbusstrafik skulle ställa sig tekniskt
lämplig och ekonomiskt fördelaktig i Östersund med
angränsande kommuner.
Nuvarande lokaltrafik i Östersund
Liksom i åtskilliga andra medelstora svenska
städer med en icke obetydlig tätbebyggelse i sina
omgivningar framväxte efter förra världskriget
och särskilt under 1930-talet även i Östersund en
lokalt betonad busstrafik, ombesörjande
kommunikationerna mellan staden och
förortsbebyggelsen och i någon mån även trafiken inom det inre
stadsområdet. Genom de främst med
gummiringsförsörjningen under krisåren
sammanhängande restriktionerna har denna busstrafik liksom
annorstädes i landet starkt inskränkts men
omfattar alltjämt ett förhållandevis vidsträckt
linjenät. Detta består, såsom närmare framgår av
fig. 1, av sju olika linjer inom Östersunds stad.
på Frösön och i Ås kommun, samtliga drivna av
Östersunds Omnibus AB och utgående från eller
passerande Stortorget.
De sju lokala busslinjerna äro på kartan
angivna med nummer 1—7 och uppta följande
linjesträckningar och ungefärliga linjelängder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
