Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 1 december 1945 - Fotografisk årsbok 1945—1946, av sah - »Industrial Record 1919—1939», av R Kristensson - AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik - Elektroskandia - TNC: 25. Skala, utväxling, omsättning, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1312
TEKNISK TIDSKRIFT
Fotografisk årsbok 1945—1946, redigerad av Lars
Wickman. Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1945. 218 s.,
ill., tab. 8,50 kr.
Trots att vårt land anses vara särdeles fotosinnat ha vi
hittills saknat en fotografisk årsbok av det slag som
utges i andra länder och varav British Photographic
Almanach torde vara den främsta exponenten. I den svenska
motsvarighet som nu utkommer med sin första årgång
upptas omkring en tredjedel av boken av tabeller och
recept, medan huvudinnehållet består av uppsatser, delvis
av dagsaktuell natur, men huvudsakligen av mera
bestående värde. Meningen är också, enligt förordet, att boken
skall bli en aktuell uppslagsbok, avsedd i första hand för
fotointresserade amatörer.
Ur innehållet kunna nämnas en revy över nordisk
fotografi under krigsåren, vidare några uppsatser om
färgfotografering, särskilt korrigering av färgfel och om de
nya färgmaterialen. Specialuppsatser behandla
flygfotografering, stereofotografering och astronomisk
fotografering med infrarödkänsliga emulsioner. Ett antal
hem-byggda förstoringsapparater beskrives, och praktiska råd
ges för retusch och snabbframställning av fotografier.
Tabelldelen verkar förnuftigt sammansatt; den är
välgörande fri från förlegat gods och alltför speciella recept
men medtar i gengäld desto flera av de allra nyaste rönen.
Några tryckfel och hemmagjorda måttenhetsbeteckningar
får man anta komma att försvinna i en kommande
upplaga.
Som slutomdöme kan sägas att boken, för att vara den
första i en som man får hoppas lång serie, blivit ovanligt
färdig redan från början. sah
"Industrial Record 1919—1939", utgiven av Cadbury
Brothers Ltd. Isaac Pitman, London 1945. 84 s. 8 sh. 6 d.
Arbetet innehåller en systematiskt uppställd redogörelse
för det rationaliseringsarbete, som under mellankrigsåren
har utförts uti en av Englands stora chokladfabriker med
betydande produktion även i olika delar av Imperiet.
Arbetet ger en klar beskrivning och diskussion av
framstegen och erfarenheterna på olika områden inom
företagets verksamhet. Utvecklingen och principerna för
organisation och arbetsledning behandlas. De tekniska
framstegen och den genomförda mekaniseringen beskrivas och
deras verkan på kostnaderna illustreras.
Marknadsfrågorna och prispolitiken få en intressant behandling
liksom distributionsproblemen och -organisationen.
Personalfrågorna inta en framskjuten plats i arbetet liksom de
praktiskt tillämpade lösningarna av industriell demokrati
i företaget. Företagets omfattande arbete för välfärd och
social säkerhet för arbetarna behandlas. Slutligen beröras
exportfrågorna och i samband härmed skattefrågorna och
skatternas inverkan på produktionens fördelning.
Arbetet har på ett förnämligt sätt använt grafiska
metoder för illustration och belysning av sammanhangen
och utvecklingen. Bland annat belyses inverkan på
kostnaderna av flera av de vidtagna rationaliseringsåtgärderna.
Det engelska arbetet kan tjäna som en förebild för större
svenska företag, som på liknande sätt vilja dela med sig
av sina vunna erfarenheter och beskriva den ekonomiska
och tekniska utveckling de genomgått. R Kristensson
AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik, Stockholm.
Kataloger över armatur för lysämneslampor och elektrisk
belysningsarmatur. Katalogerna äro trevligt uppställda och rikt
illustrerade; men varför ha så olika format på sina
trycksaker?
Elektroskandia, Stockholm. Katalog IM 36 "Senaste nytt
i belysningsarmatur" och IM 37 "Skandiapluggen". Denna
nya träplugg är i ena ändan försedd med en kil, som vid
pluggens inslagning i hålet pressar pluggen hårt mot
hålets väggar. Dessutom har firman utsänt reklambladet
"Stag- och linjemateriel".
TNC
25. Skala, utväxling, omsättning
När ett befintligt föremål avbildas, eller när man på
förhand framställer en bild av ett föremål som skall
tillverkas, gör man av utrymmesskäl oftast bilden mindre än
föremålet. Motsatsen, att bilden göres större än föremålet,
förekommer som bekant också, om särskilt stor tydlighet
i fråga om detaljerna är av nöden. Proportionen kallar
man skala och förstår därmed ett längdförhållande,
nämligen förhållandet mellan bildens längder och föremålets
längder. "Skala 1 : 10" anger sålunda en förminskad bild,
medan "skala 10 : 1" anger en förstoring. Även om man
i st.f. skala använder termen förminskning eller förstoring
måste — om ej annat särskilt påpekas — sifferuppgifter
alltid avse ett längdförhållande, icke ett förhållande mellan
ytor eller volymer.
Förhållandet mellan varvtalen hos de båda hjulen i t.ex. en
kuggväxel kallades förr ofta utväxlingsförhållande eller
utväxlingstal, men numera använder man med rätta hellre
det kortare ordet utväxling-, en lämplig beteckning "härför
är u. Utväxling definieras som nx : n2, det vill säga som
förhållandet mellan den drivande axelns varvtal och den
drivna axelns varvtal n2. Om nt = 300 r/m och n2 = 1 000
r/m uttryckes alltså utväxlingen som 300 : 1 000, eller i
matematiska sammanhang u 0,3.
Tidigare brukade man ånge utväxling som nslnu vilket
ju var fullt förklarligt eftersom ett förhållande större
än 1 då fick innebära att man med växelns hjälp
åstadkom en ökning av hastigheten. I äldre upplagor av den
tyska handboken Hütte ser man denna definition, men
i nyare upplagor finner man i stället den först nämnda,
som även tillämpas inom svensk standardisering. Den har
bland annat den fördelen, att om man uttalar exempelvis
300 : 1 000 som "300 till 1 000" så kan man utan risk
däri få inlägga betydelsen att man "kommer till" 1 000.
I sådana fall då det inte är bekant om växeln kommer
att användas för ökning eller minskning av varvtalet,
skulle man i analogi med vad som nedan säges om
omsättning kunna ta för regel att ånge ett tal större än 1.
Med hjälp av en transformator kan man omforma
elektrisk växelströmsenergi med avseende på spänningen.
Förhållandet mellan spänningsvärdena har kallats
omsättningsförhållande — germanismen
"översättningsförhållande" är numera lyckligtvis ganska sällsynt — eller
omsättningstal e.d., men den lämpligaste termen är omsättning.
Liksom när det gällde utväxling kan man här vara
tveksam, om den primära eller den sekundära storheten skall
stå som täljare. Svaret beträffande omsättning har enligt
gällande transformatornormer SEN 4 blivit att man alltid
skall vända bråket så, att det blir större än 1. Dessutom
skall ingen hänsyn tas till spänningsfallet, som ju beror
av belastningens storlek, utan man räknar helt enkelt
förhållandet mellan lindningsvarvtalen (under beaktande av
kopplingssättet). Äro dessa t.ex. 200 och 900 anger man
alltså omsättningen som 4,5, oberoende av vad som är
primär- och sekundärsida, vilket ju kan variera för en
och samma transformator.
Det har framhållits för TNC att man ibland även
behöver ånge en verklig spänningsomsättning, i så fall
uttryckt som primärspänning genom sekundärspänning vid
uppgiven belastning. Detta spänningsförhållande kan i
vissa fall, t.ex. vid högfrekvens, vara mycket olikt
(lindnings) omsättningen. önskemålet bör ihågkommas vid
transformatornormernas omarbetning. Inom teletekniken
förekommer även begreppet karakteristikomsättning eller
impedansomsättning, svarande mot kvadraten på
förhållandet mellan lindningsvarvtalen i en
anpassningstransformator.
Beteckningsfrågan för dessa olika omsättningsbegrepp
kan ännu ej sägas vara löst. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
