Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 15 december 1945 - Värmetekniska studier i Schweiz, av Lage Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 december 1945
1361
V ärmetekniska studier i Schweiz
Professor Låge Malm, Stockholm
Vid K. Tekniska Högskolan bedrivas studier i
värmeteknik och maskinlära efter två vitt skilda
linjer. Den ena linjen, som faller inom
avdelningen M, syftar till utbildning av konstruktörer,
forskare, försäljare, verikstadsingenjörer och
företagsledare inom maskin- och
apparatbyggnadsindustrin. Den andra linjen, som är knuten till
avdelningarna K och B, söker bidra till att utbilda
drifts-, planerings- och projekteringsingenjörer
samt företagsledare inom den kemiska industrin
samt bergshanteringen. Under det att
mekanister-nas utbildning, vilken sker genom ett flertal
professurer, har som mål att hos de blivande
ingenjörerna skapa förutsättningar för att kunna
leverera maskiner och apparater av olika slag, avser
kemisternas och bergsmännens undervisning, som
ligger under en enda professur, dels att ge de
blivande ingenjörerna kännedom om de inom
värmetekniken och maskinläran fallande
tekniska hjälpmedel, som äro nödvändiga för att på
ett sunt ekonomiskt sätt planera och projektera
industriella anläggningar inom respektive fack
samt köpa och driva maskiner, apparater och hela
anläggningar, dels att bidra till att föra
utvecklingen inom den kemiska industrin och
järnhanteringen framåt inom nyssnämnda ämnesområden.
Föredrag i avd. Mekanik den 21 november 1941.
DK 621.18 : 662.9(494)
Det torde vara en självklar sak, att
undervisningen för de olika grupper av studerande, som
här omnämnts, måste läggas på olika sätt, såväl
i vad det gäller föreläsningar som övningar på
ritsalar och laboratorier. Utformningen av
undervisningen genom föreläsningar och övningar på
ritsalarna har det icke mött några svårigheter att
genomföra oberoende av de nämnda linjernas
behov. Däremot har det visat sig svårt att med
nuvarande laboratorieutrustning kunna tillgodose de
båda studieriktningarnas behov av
laboratorieövningar, varjämte den forskning, som kemister
och även bergsmän med fördel kunde bedriva i
samband med examens- och licentiatarbeten, icke
är tillgodosedd. I alldeles speciell grad gäller detta
kemisternas undervisning. Enär träning av
driftteknisk natur är en viktig detalj i kemisternas
utbildning, åtminstone för de studerande, som skola
ägna sig åt de utpräglade värme- och
kraftförbru-kande kemiska industrierna, har problemet att
kunna hålla olika apparater i gång i
halvfabrika-tionsskala ryckt i förgrunden. Den största
svårigheten att förverkliga en sådan apparatur är att
kunna hålla den i gång tillräckligt lång tid, utan
att kostnaderna för bränsle och elektrisk ström bli
för höga.
Vid en ventilering av denna fråga mellan
föreståndarna för de institutioner, som företräda un-
Fig. 1. Tekniska Högskolan
i Zurich och närliggande
byggnader, anslutna till
högskolans värmekraftverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
