Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 15 december 1945 - Värmetekniska studier i Schweiz, av Lage Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1362
TEKNISK TIDSKRIFT
dervisningen i värmeteknik och maskinlära vid
KTH, har man kommit till den slutsatsen, att det
skulle vara mycket välgörande för
undervisningen och högskolans framtid, om man kunde
utforma högskolans värmecentral såsom en
integrerande del av ett maskin- och apparattekniskt
laboratorium. Ett ytligt beaktande av denna fråga
ger anledning förmoda, att en sådan lösning skulle
vara möjlig att åstadkomma, om från
nyssnämnda värmecentral värme och ånga
distribuerades icke endast till högskolans samtliga
institutioner utan även till närbelägna statliga och
även privata förbrukare av värme.
Som väl torde vara de flesta åhörarna bekant,
finns sedan flera år tillbaka en sådan
värmecentral av imponerande storleksordning i gång
vid Tekniska Högskolan i Zürich, och det var
därför helt naturligt, att förhållandena vid denna
central närmare studerades, innan en planläggning
av en sådan anläggning påbörjades vid KTH. Att
ett studiebesök för detta ändamål i Schweiz även
borde kombineras med besök vid de välkända
stora verkstäderna för maskin- och
apparatbyggnad, Sulzer, Brown Boveri och Escher Wyss, var
en självklar sak.
Efter nödvändiga förberedelser blev studieresan
förverkligad i början av juni 1943. I det följande
kommer jag att behandla huvudsakligen frågor,
som äro av planerings-, projekterings- och
driftteknisk natur och vilka kunna anses höra hemma
inom kemisternas och bergsmännens läroområde.
Central värmeförsörjning
vid Tekniska Högskolan i Zürich
Såsom en integrerande del av Tekniska
Högskolans i Zürich maskinlaboratorium ingår ett
värmekraftverk, varifrån bl.a. ånga levereras för
uppvärmningsändamål inom en rad statliga
byggnader i närheten av och på olika avstånd
från nyssnämnda laboratorium. Omfattningen av
värmedistributionen framgår av fig. 1. Ett
principiellt kopplingsschema av hela
värmekraftverket återges i fig. 2. Vid studiet av detta schema
skall man göra iklart för sig, att centralen är
utförd för att tjäna två olika mål, nämligen dels
att vara ett ångkraft-värmetekniskt laboratorium,
dels en fjärrvärmecentral kombinerad med
kraftalstring.
Centralen består i huvudsak av tre ångpannor,
vardera för en ångproduktion av 18 t/h men för
laborationsändamål utförda på vitt skilda sätt. En
av ångpannorna är en 100 at a Sulzer enrörs-
Fig. 2. Principiellt
kopplingsschema av värmekraftverket vid
ETH.
Fig. 3. Kraft- och
värmebehovs-kurvor för värmekraftverket vid
ETH.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
