Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 15 december 1945 - Flygvapnets nya normer för flygbensin, av Per A Kylberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1386
TEKNISK TIDSKRIFT
tration än 1,2 vol-%o för flygbensin med
knackningsvärde större än eller lika med 87-oktan i
överensstämmelse med föreskrifterna i
amerikanska, engelska och även tidigare tyska normer.
Anledningen härtill är att vid tillsättning av
blytetraetyl över nämnda maximihalt,
knackningsbeständigheten hos bränslet ökas relativt litet under det
att olägenheterna med blytetraetyl, som vid
måttlig inblandning äro ganska små, framträda i
ökad utsträckning vid högre halter. Av sådana
nackdelar må nämnas risk för avsättningar på
ventiler och tändstift samt korrosionsgrupp i
cylindrar och på ventiler.
Blytetraetyl tillsättes flygmotorbränslen i form
av etylvätska, vanligen bestående av blytetraetyl
(61,42 vikt-%), etylendibromid (35,68 ’ vikt-%),
kolväten samt färgämne. Avsikten härmed är att
blytetraetyl tillsammans med etylendibromid vid
bränslets förbränning skall bilda blybromider,
som lätt följa med avgaserna. Utan
etylendibromid skulle blyoxider o.d. bilda avsättningar inuti
motorn. Försök ha gjorts att utbyta
etylendibromid mot etylendiklorid i etylvätska för
flygmotorbränslen. men dessa försök ha givit negativt
resultat.
Halten blytetraet3Tl skall mätas enligt metod
AS TM D 526—42. Genom kokning av bränslet
med saltsyra i en kolv försedd med
återflödesky-lare överföres det i blytetraetyl ingående blyet till
blyklorid. Sedan bränslet och saltsyran fått svalna
och skikta sig, avtappas saltsyran, som nu
innehåller huvuddelen av den bildade blykloriden.
Resten av blykloriden, som är löst i bränslet,
utskakas med vatten. Halten bly bestämmes
antingen volymetriskt genom titrering med
ammo-niummolybdat, eller genom utvägning som
blykromat eller blysulfat.
Fig. 3. Destillationskurva för flygbensin.
Destillation
Av fig. 3 framgår destillationskurvan för en
typisk nu använd flygbensin. I kurvan ha inprickats
de gränser (temperaturer), som enligt
ifrågavarande normer ej få överskridas vid viss vol-%
överdestillerat bränsle.
Bränslet bör innehålla tillräcklig mängd
lättflyktiga kolväten för att åstadkomma lätt startning
av motorerna. Det får dock ej innehålla alltför
stor mängd dylika kolväten, emedan risken för
bildning av ånglås i ett flygplans bränslesystem
härigenom ökar. Den bästa kompromisslösningen
har ansetts vara att föreskriva, att temperaturen
för överdestillation av 10 vol-% bränsle (enligt
nedan angivna metod) skall vara högst 75°G
och av 50 vol-% högst 105°C, samt att summan
av temperaturerna för överdestillation av 10 och
50 vol-% ej understiger 135°C, varigenom även en
lämplig form på destillationskurva^ nedre del
erhålles. Dessutom föreskrives att ångtrycket
hos bränslet skall vara max. 0,50 kp/cnr
(se nedan).
Bränslet får ej innehålla för stor del
svårflyktiga kolväten, emedan risk då förefinns att
fullständig förångning av bränslet i
förbränningsrummen ej sker, utan oförångat bränsle tränger
förbi kolvringarna. En alltför svårflyktig "svans"
på destillationskurvan förhindrar dessutom i
många motorer likformig fördelning av bränslet
till cylindrarna. Med hänsyn härtill samt till
förekommande låga yttertemperaturer har
temperaturen för överdestillation av 90 vol-% satts till
högst 150°C samt slutpunkt till högst 180°C,
varvid destillationsrest och förlust föreskrivits vara
högst 1,5 vol-% vardera.
I händelse av ojämn fördelning av bränsle i
motorns inloppssystem kunna vissa cylindrar få
den mera lättflyktiga delen av bränsle och andra
den mera svårflyktiga delen. En större del av
bränslets innehåll av blytetraetyl följer då med
i den svårflyktiga delen eftersom kokpunkten hos
blytetraetyl (200°G) t.o.m. ligger över
destillationskurva^ slutpunkt. Etylendibromiden med
kokpunkt 131°C följer däremot med den mera
lättflyktiga delen av bränslet. Resultatet blir att
de cylindrar, som erhålla de svårflyktiga delarna,
få överskott på blytetraetyl och underskott på
etylendibromid med svåra avsättningar av
blyföreningar som följd samt att de cylindrar, som
erhålla de lättflyktiga delarna, få underskott på
blytetraetyl i bränslet med därmed förenad
knackningsrisk.
Faran för ojämn fördelning av bränslet kan dock
ej elimineras enbart genom lämpligt valda
destil-lationsgränser för bränslet. Problemet att undvika
ojämn fördelning torde mer vara en
konstruktionsfråga än en bränslefråga. Sålunda bortfaller
detta problem helt vid t.ex. direkt
bränsleinsprutning i varje cylinder.
Ett bränsles destillationskurva bestämmes enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
