Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 22 december 1945 - Verkstäder i berg, av Ragnar Liljeblad - Bolinder—Munktells bergverkstad, av Gunnar Wallgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 december 19A5
1395
huvud taget är det en synpunkt, mot vilken jag
tror man i vårt land ofta syndar även när det
gäller ovanjordsverkstäder. Man bygger en mängd
ofta ganska trånga lokaler, avsedda för just de
föreliggande uppgifterna, utan att tänka på hur
hastigt utvecklingen går framåt och nya behov
visar sig. Håller man sig däremot till stora, rena
lokaler, med utrymme för trappor, hissar,
toaletter m.m. förlagda intill men utanför de egentliga
verkstadslokalerna, har man fria händer att
ordna lokalerna för snart sagt vilket arbete som
helst och behöver ej räkna med att de i första
taget blir omoderna. Men naturligtvis gäller dessa
synpunkter om möjligt ännu kraftigare för
bergverkstäder.
Bolinder—Munktells
bergverkstad
Tanken på att bygga en bergverkstad i Eskilstuna kom
upp redan i januari 1940, då AB Bolinder—Munktell skulle
tillverka flygmotorer. Denna tillverkning kräver en alldeles
speciell utrustning, som är mycket dyrbar och erfordrar
ett otal verktyg, vilka bara de ta orimlig tid att ersätta, om
något händer. Vi ha i dag en specialverktygsuppsättning i
vår bergverkstad svarande till åtminstone 200 000
arbetstimmar för verktygsarbetare. Då det nu bara fanns ett sätt
att få ett verkligt bombskydd (även mot atombomben lär
berget vara säkert) och som det samtidigt gällde en för
landet så viktig tillverkning som flygmotorer, var det
självklart, att verkstaden skulle in i ett berg. Några
betänkligheter för att uppgiften ej skulle gå att lösa hyste jag ej,
trots att det gällde landets första verkstad av detta slag, ty
några oprövade "konstruktionselement" behövde ej tillgripas.
En del betänkligheter restes naturligtvis i början mot
förslaget att bygga en bergverkstad. Just ordet
"grottmänniskor" var bland de första argumenten. Det var
emellertid ej tal om att bygga en grotta. Vi skulle spränga
ut en eller flera rymliga lokaler. Att det inte skulle vara
roligt att se bergväggarna hela dagen, stod givetvis klart
för oss, men att gömma dem var inte någon större konst.
Att folk skulle ha färsk och fin luft var också självklart,
och att lösa det problemet var redan då inte någon konst.
Att åstadkomma ett förstklassigt ljus med
biandljus-lampor var heller ingenting märkvärdigt. Men även
tämligen högt upp bland våra myndigheter, ja nästan ända
upp i regeringen, var uppfattningen i början, att det gällde
någon sorts medeltida fängelse. Vattnet skulle rinna efter
väggarna och ödlor och ormar ringla sig fram här och
var. En bergverkstad har emellertid sina fördelar. Man
slipper t.ex. ifrån värmeinstrålningen på sommaren och
kölden under vintern. Det är faktiskt mycket enklare att
inne i ett berg åstadkomma en verkstad, som i olika
avseenden är mycket bättre än en verkstad, förlagd utomhus.
Även kostnadsfrågan diskuterades. Några längre
överläggningar behövdes dock icke för att få klarlagt, att icke
heller denna fråga behövde ställa större hinder i vägen.
För övrigt hade man vid denna tidpunkt rätt att räkna
med större kostnad, ty den försäkringspremie, som man
måst betala för att få fullgott skydd för maskiner,
verktyg m.m., var också värd att beakta.
Vid tiden 1940—1941 var det ont om kol, armeringsjärn,
cement m.m. Vi sparade både cement och kol. Vi använde
icke mer cement än det som bildar golvet. Vi behövde icke
använda armeringsjärn, än mindre en glasruta, som allt
kräver kol för framställningen.
Några svårigheter uppkommo småningom — vilket även
synes i byggnadskostnaderna — därigenom att vårt
byggnadsprogram växt fram i tre etapper. Detta kan man inte
lasta någon för — allra minst Flygförvaltningen och
liknande organ — enär fordringarna växte successivt. Hade
vi byggt på en gång och känt programmet från första
början, hade det kunnat bli litet enklare. Det har i stället
gått till sålunda. Till en början skulle vi bygga två skepp
på 15 X 80 m. De hunno ej bli färdiga, förrän vi
skulle bygga ytterligare två. Dessa senare sprängdes och
byggdes omedelbart intill de andra, och innan de voro
färdiga, kom ytterligare ett nytt krav. Då önskades ett
stort komplett provrum för flygmotorer med alldeles
speciell inredning. De tjocka ljudabsorberande väggarna ha
krävt särskilda kostnader, liksom även bensinkällare,
röntgenrum osv. Detta förklarar, att volymkostnaden för
verkstaden icke är densamma som för en verkstad, avsedd
för vanlig tillverkning av maskiner.
De erfarenheter vi ha haft av bergverkstaden ha varit och
komma att förbli de allra bästa.
Berget, där verkstaden är förlagd, ser tämligen obetydligt
ut. Därinne finns dock en frilagd golvyta på mer än l1/»
tunnland. Entrén är maskerad med ett hus. Bredvid ligger
ett annat hus, som egentligen skulle ha legat inne i berget,
men på grund av en viss risk för att bergknallen skulle
utnyttjas helt befanns det lämpligt lägga några
omklädningsrum och marketenteri utanför. Skulle olyckan vara
framme, ha vi möjligheter att klara oss utan denna
byggnad. Vidare finnas från verkstaden avskilda torn för
provrummens exceptionella luftbehov.
Från entrén kommer man genom en gång med
splitterskydd in till de två första skeppen — vardera på 1 200 m2.
Vi ha här en utmärkt verkstadslokal, fullständigt fri från
alla besvärande pelare. I detta berg finnas alltså inrymda
nämnda fyra skepp ävensom provrum, till vilket höra
stora förrådsutrymmen. Småningom hade vi nämligen
även fått i uppdrag att montera och leverera motorerna
kompletta, och det tillbyggdes ett motorprovrum, vilket
är betydligt mer komplicerat än att bygga en vanlig
verkstad. Ett skepp var från början avsett till
maskin-verkstad, men efter olika ommöbleringar har lokalen
förvandlats till uteslutande monteringshall. Här råder den
Fig. 1. Verkstadshall i Bolinder—Munktells bergverkstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
