Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 22 december 1945 - Verkstäder i berg, av Ragnar Liljeblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1394
TEKNISK TIDSKRIFT
jorden, tror jag att man oftast ej gjort klart för
sig vad saken egentligen gäller. Att det ej skulle
vara direkt behagligt att arbeta i under jorden
insprängda kontorsrum utan dagsljus och utan
utsikt över omgivningen måste man nog erkänna.
Den som sitter vid sitt skrivbord och arbetar vill
gärna någon gång kunna kasta ett öga ut på
himmelen och träden utanför. Men förhållandena
ligger något annorlunda till inom en verkstad.
Även de modernaste ovanjordsverkstäder som
byggts på senare år såväl hos oss som i andra
länder har väl ofta fönsterna placerade så, att
fri utsikt ej är möjlig. Fönsterna är dessutom i
allmänhet matta, så att de förhindra direkt
genomsyn. En undersökning hos oss har visat, att
även vid moderna verkstäder med stora fönster
det elektriska ljuset måste vara tänt åtminstone
50 % av arbetstiden under året, ja, vi har till och
med kommit upp till siffran 65 % . När solen direkt
skiner in är detta ofta så störande, att gardinerna
måste dras för. Nästan varje år förekommer det
åtminstone någon månad under sommaren då
hettan är så besvärande, att arbetet blir plågsamt
och arbetsintensiteten märkbart sjunker. Att
under sådana omständigheter tänka sig, att en
modern bergverkstad med förstklassig
luftkonditionering, med jämn och lagom temperatur och
lagom fuktighet samt med modernaste belysning
med solljuslampor skulle vara underlägsen hittills
använda moderna ovanjordsverkstäder, kan icke
med rätta påstås. Vi får dessutom komma ihåg,
att den moderna elektriska belysningen med
lys-ämneslampor av olika slag för närvarande är i
mycket stark utveckling. Det är att vänta att
inom ganska kort tid lamptyper framkommer, vars
ljus mycket obetydligt skiljer sig från dagsljuset.
I detta sammanhang kan det kanske vara av
intresse att påminna om hur man under senare år
i ganska stor utsträckning byggt fönsterlösa
verkstäder i Amerika, och detta utan varje som helst
tanke på bombningsrisken. Man har helt enkelt
velat ha ur hygienisk synpunkt bästa möjliga
luftbeskaffenhet, temperatur och belysning.
Som jag nyss nämnde får man emellertid ej
bagatellisera den mänskliga känsloinställningen,
som ej utan vidare kan utdömas därför att man
tycker den ur förnuftssynpunkt verkar obegriplig.
Man bör därför vid planering av en verkstad
undvika allt som kan bidra till att de arbetande
känner sig instängda som grottmänniskor under
jorden. Så bör man se till att även i infartsorter
och transportgångar m.m. den nakna bergytan
aldrig blir synlig och man bör kosta på sig en
infart som ej verkar tunnelöppning utan mera
överensstämmer med ingången till ett vanligt hus.
Det projekt vi i Västerås har uppgjort till en verkstad
för småmotorer är tänkt alternativt dels som en envånings
ovanjordsverkstad av armerad betong och tegel och dels
som en bergverkstad. Då byggnadsfrågan i detta fall var
synnerligen brådskande och ovanjordsverkstaden kunde
färdigställas på väsentligt kortare tid, bland annat därför
att berget ännu ej var tillfredsställande undersökt och
äganderättsfrågan till marken för bergverkstadens del
dessutom icke var klar, stannade vi i detta fall vid en
ovanjordsverkstad. Följande kostnadsjämförelse, som är
fullständigt objektiv, kan dock vara av ett visst intresse.
Siffrorna avser en verkstad med omkring 9 000 m2 golvyta,
och de båda alternativen är jämförbara till areor, som
effektivt kan utnyttjas för verkstadsdriflen. Bergverkstaden
omfattar sex hallar av ett större förslag, som fullt utbyggt
skulle omfatta 42 hallar. Inklädnaden är avsedd att
utgöras av betongblock och armerad betong.
Uppskattade anläggnings- och driftkostnader
Ovanjords- Berg-
verkstad verkstad
kr. kr.
Planering och inhägnad........... 40 000 50 000
Grundförstärkning ............... 35 000 —
Egentlig byggnadskostnad......... 1 600 000 2 085 000
Värme och ventilation............. 70 000 140 000
Vatten, avlopp, sanitet............ 40 000 50 000
Elektrisk installation.............. 75 000 85 000
Traverser och liknande........... 50 000 50 000
Värmecentral .................... 160 000 —
Luftskyddsrum .................. 95 000 —
2 165 000 2 460 000
Belopp på vilka lokalhyra räknas 2 030 000 2 410 000
8 % vid ovanjordsverkstad ....... 162 400 —
7 % vid bergverkstad ............ — 168 700
Vissa driftkostnader.............. 31 300 18 800
193 700 187 500
Uppskattade årskostnader
för värme, ventilation och belysning
Ovanjordsverkstad kr. kr.
Kolförbrukning (500 t à 30 kr.)....................15 000
Tre eldare under 3 månader..........................3 000
En eldare under 6 månader............................2 000
Hjälpmaterial för värmecentralen..................500
Elkraft för värmecentralen..............................2 000
22 500 22 500
Elkraft för allmänventilation............. 1 200 1 200
Elkraft för belysning..................... 2 300
Utbyte av lvsämnesrör................... 5 300
7 600 7 600
31 300
Bergverkstad
Elkraft för ett mindre antal värmekaminer 500
Elkraft för allmänventilation............. 2 500
Elkraft för kylmaskineri................. 600
3 600 3 600
Elkraft för belysning.................... 4 600
Utbyte av lysämnesrör................... 10 600
15 200 15 200
18 800
I en bergverkstad är det av vikt att man
använder stora hallar. Det blir på detta sätt
väsentligt billigare sprängningskostnader, och man har
betydligt friare händer när det gäller utnyttjandet
av lokalerna. Att genom lätta väggar avdela en
större lokal i flera mindre, där så verkligen är
av behovet påkallat, är ju mycket enkelt, över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
