Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 22 december 1945 - SAAB:s bergverkstad, va Hugo Bertler - Bofors bergverkstad, av Kjell Stridbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 december 19A5
1399
behör. Den sammanlagda kyleffekten är beräknad för den
nu förutsedda belastningen i verkstaden och allt är så
planerat, att det genom insättning av ytterligare ett
aggregat kan utökas med 50 %. Ledningssystemet för
cirkulerande kylvätska är även beräknat för denna högre
kyleffekt.
Uppvärmningen sker i ett batteri med cirkulerande
varmvatten från central värmeanläggning, bestående av två
pannor, en på 35 m3 och en på 50 m3. Den sistnämnda är
avsedd för uppvärmning och 35 m3 pannan är avsedd för
en galvanisk anläggning, som alltid kommer att vara
i drift.
Luftcirkulationen ombesörjes av ett inbyggt fläktaggregat.
Reglering av rumstemperaturen sker automatiskt. Den
förbrukade luften släppes ut till mellanrummet mellan
berget och det inbyggda huset, varifrån den suges bort
av en särskild fläkt och tryckes genom nedfartstunneln
ut i det fria. Fläkten är försedd med tryckreglering, så att
konstant undertryck i mellanrummet erhålles. Vid behov
åstadkommes en avfuktning av luften genom att kyla den,
så att vatten fälles ut och rinner bort, och sedan åter
värma den. Denna avfuktning igångsättes automatiskt och
oberoende av temperaturen så snart fuktigheten i lokalen
överskrider ett inställt värde. Separat avgasventilation
medelst slangkopplingar är anordnad i godsemottagningen
för fyra gengasbilar. Slangarna äro sammankopplade till
en ledning, som går ut i det fria genom hela
nedfartstunneln. Vid mynningen av denna sitter
utsugningsfläkten (separat utsugning för avgaserna är onödig, då
lokalerna äro väl ventilerade). Vissa avdelningar, såsom
kylmaskinrummet med ammoniaksystemet,
acetylencen-tralen, truckladdningsrummet etc., ha separat utsugning
med särskild evakueringsfläkt och trumma.
För portvaktsrummet har placerats ett särskilt litet
varmluftsaggregat. På grund av det stora avståndet från
ytterluftsintag och värmecentralen har anordnats ett
särskilt intag och elektriskt värmebatteri.
Drifttiden för luftkonditioneringsanläggningen är
beräknad till 20 h per dygn under 6 dygn i följd. Antalet man,
vilka komma att arbeta i verkstaden, är ca 1 000.
Effektbehovet är för fläktar 80 kW, kylkompressorer 210 kW,
pumpar 20 kW. Vattenbehovet för kylmaskineriet är ca
40 m3/h vid 10° vattentemperatur.
Om man jämför med ovanjordsverkstäder kommer vid
vissa tider under vintern temperaturen i dessa att sjunka
till 15° eller mera, under det att på sommaren
innertemperaturen kan bli högre än yttertemperaturen, i synnerhet
i lokaler med direkt yttertak, utsatt för kraftig
solbestrålning. En annan faktor, som i detta sammanhang är av
stor betydelse, är temperaturerna på golv, väggar och tak.
I bergverkstaden komma dessa temperaturer att ligga
mycket nära lufttemperaturerna i lokalen. I lokaler med
vanliga ytterväggar och i synnerhet där stora fönster
finnas, bli yttemperaturerna mycket lägre än rumsluftens,
vilket förorsakar en kraftig värmestrålning från kroppen
till dessa ytor. Detta strålningsfenomen, som först på
sista tiden börjat uppmärksammas, är av minst lika stor
betydelse för välbefinnandet och hälsan som själva
lufttemperaturen i rummet.
I motsats till vad som är fallet i de flesta vanliga
verkstadslokaler filtreras såväl ytterluften som
cirkulationsluften i speciella dammfilter.
De utsprängda bergmassorna äro enligt teoretiska
sektionen 133 000 m3 och den i verkligheten utsprängda
bergmassan är 10 % högre eller 146 000 m3. Byggnadens volym
är 100 000 m3, räknat efter byggnadens yttre
begränsningslinjer. I denna volym äro icke inräknade nedfartstunnel,
utfartstunnel, tunnel för rulltrappor och trappor, vilka
tillsammans utgöra 13 000 m3. De äro inräknade i priset men
ha ej medtagits i jämförelsen av volympriserna. Netto
golvyta utgör 21 300 m2, vari ej heller inräknats
nedfarts-tunnel, utfartstunnel, tunnel för rulltrappor och trappor.
Kostnaderna äro följande:
Fig. 5. Verkstadshall.
kr.
Byggnadsarbeten ............................. 5 010 000
Värme, vatten och sanitet komplett med pannor,
pumpar och hydroforer samt gas- och tryck-
luftsinstallation ............................. 410 000
Luftkonditioneringsanläggning ................ 620 000
Elinstallation innefattande såväl stark- som svag-
strömsanläggning ........................... 680 000
Rulltrappa, hissar och traverser................ 280 000
Brand- och luftskyddsmateriel................ 65 000
7 065 000
I denna summa ingå även cykelgård med tillhörande
cy-kelställ, erforderliga vägar och inhägnader samt
nedfarts-och utfartstunnel, tunnel för rulltrappor och trappor.
Kostnaden blir alltså 70,70 kr/m3 och 332 kr/m2. Utöver
detta pris tillkomma vissa kostnader, som kunna variera
mellan olika anläggningar. Förvår del uppgå de till följande:
kr.
Bergundersökningar (diamantborrning etc.)...... 27 000
Markförvärv och markkostnad (stentipp)........ 45 000
Ritningar, administation och kontroll............ 320 000
Bergförstärkningar ............................ 45 000
437 000
Detta ökar m3-priset med 4,40 kr. till 75,10 kr. och
nypriset med 20,50 kr. till 352,50 kr.
Om motsvarande verkstad skulle ha byggts i en
bergformation så hög, att golvytan kunnat ligga i nivå med den
omgivande marken, hade nedfartstunneln,
personalingången samt rulltrappan och hissarna kunnat uteslutas. Totala
kostnaden för dessa uppgår till 570 000 kr. Då hade
anläggningskostnaderna 7 065 000 kr. minskats till 6 495 000
kr. Kostnaden hade då blivit 65 kr/m3 och 305 kr/m2. Om
man antar samma kostnader för bergundersökning,
markförvärv, ritningar, administration etc. eller 437 000 kr.,
ökas priset per m3 även i detta fall med 4,40 kr. eller till
69,40 kr. och priset per m2 med 20,50 kr. eller till 325,50 kr.
Hugo Bertler
Bofors bergverkstad
AB Bofors anläggning "Boåsverken" är förlagd till
Boåsberget i Bofors omedelbart intill bolagets övriga verkstäder.
De i anläggningen inrymda verkstäderna omfatta
maskiner, som äro av stor betydelse för
ammunitionsframställningen i vårt land. Att vid ett krigsutbrott hastigt
hinna flytta dessa maskiner från en friliggande verkstad
till ett för bombanfall säkert ställe medhinnes ej, varför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
