Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 5 januari 1946 - Vad anser STF-ledamöterna om sin förening? av Nils Lundqvist och Börje Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 5
hållits på en följande fråga om varför den
intervjuade ansett just det föredraget vara bäst. I de
flesta fall synes anledningen härtill vara
framförandet och framställningssättet. Därnäst är det
på grund av innehållet samt därför att
vederbörande varit personligen intresserad av ämnet.
Diskussioner
Undersökningen visar, att ledamöterna är
alldeles särskilt intresserade av diskussionerna efter
föredragen. På frågan hur man skall kunna få
bättre deltagande i diskussionen har flera
intressanta förslag lämnats. Ett stort antal
Stockholmsledamöter (28 %) anser att föredragen i sin
helhet eller sammandrag av dem i förväg bör
tillställas ledamöterna eller särskilt intresserade, så att
diskussionsinlägg kan förberedas. Många (20 %)
är av den åsikten, att de nuvarande ämnena är
alldeles för speciella. För att lättare få till stånd
en diskussion önskar man i stället flera allmänt
betonade aktuella och lättillgängliga ämnen.
Vidare önskar man kurser eller annan lämplig
träning i diskussionsteknik särskilt för de yngre.
Många av de intervjuade framhåller, att
diskussionerna för närvarande alltför mycket domineras
av ’’de obligatoriska debattörerna". Det är
ständigt samma personer, som återkommer i
diskussionerna. Man anser att den rätta kamratandan
saknas. De "äldre herrar, professorer och
teknologie doktorer", som mest uppträder i
diskussionera, är visserligen mycket intressanta att
lyssna till, men deras lärdom och auktoritet
verkar hämmande på de yngres lust att yttra sig.
Man önskar positiva åtgärder för att få fram de
3rngre i diskussionen. Dessa synpunkter har, märk
väl5 till största delen framförts av medelålders
och äldre ledamöter!
Samkväm och underhållning
De flesta Stockholmsledamöterna brukar ganska
regelbundet (31 %) eller ibland (48 %) delta i
supén efter sammanträdena. Deltagandet synes
icke vara nämnvärt beroende av om vederbörande
är bosatt i själva Stockholm eller någon av
förorterna. Olika åldersgrupper uppvisar däremot
större olikheter. Medelålders och äldre ledamöter
är de flitigaste deltagarna i supéerna, under det
att de yngre, särskilt de under 30 år, relativt
sällan brukar delta.
Bland Västeråsledamöterna är deltagandet
betydligt livligare än bland Stockholmsledamöterna,
ett förhållande som dock framstår som ganska
naturligt, då ju dessa ej har några möjligheter att
återvända till Västerås på kvällen.
En mycket stor del av Stockholms- och
Västeråsledamöterna (72 och 71 %) önskar någon form
av underhållning vid supén. Detta önskemål är i
stort sett likartat utbrett bland äldre som yngre
ledamöter, möjligen med någon övervikt bland
de yngsta. Meningarna går mycket i sär beträf-
fande arten av underhållningen. Flest röster har
avgivits för film och lutsång. Andra önskar
diskussion kring allmänt ämne, musik, sång,
kåserier, reseskildringar m.m.
Föreningslokalerna
För att få en uppfattning om i vad mån
ledamöterna utnyttjar lokalerna vid andra tillfällen än
sammanträden tillfrågades
Stockholmsledamöterna om de besökt lokalerna för annat ändamål än
sammanträde; 26 % har besökt lokalerna för att
äta lunch och 59 % i annat ärende, under det att
15 % aldrig besökt lokalerna utom vid
sammanträde. Av dem som besökt lokalerna för lunch har
något mer än hälften gjort detta senast under år
1944, och av dem som i andra ärenden besökt
lokalerna något under hälften.
Den viktigaste orsaken till att
Stockholmsledamöterna icke besöker lokalerna oftare synes vara
att vederbörande trivs bättre hemma och ej
tycker om uteliv, eller att avståndet mellan
föreningslokalerna och arbetsplatsen eller bostaden är för
stort. I stor utsträckning anföres som orsak även
bristande tid. Även sådana orsaker som "träffar
inga vänner eller bekanta", "resor och arbete i
landsorten" och "klubblokalerna ej trivsamma"
har framförts. De åtgärder från föreningens sida.
som kan vidtas för att vederbörande skall
besöka lokalerna oftare, syns framför allt gälla
förbättringar i olika avseenden av lokalerna,
modernisering av biblioteket men även skapandet av en
mer kamratlig anda mellan ledamöterna.
Endast en mindre del av Stockholmsledamöterna
(i genomsnitt 21 %) anser, att brister i
föreningslokalerna i väsentlig mån avhåller ledamöterna
från att delta i klubblivet. Gifta och ogifta samt
olika åldrar uppvisar i denna fråga rätt olika
åsikter. Sålunda har de gifta i större utsträckning
än de ogifta anmärkningar att göra mot lokalerna
(23 respektive 13 %). Av de olika åldersgrupperna
har de inom grupperna 31—35 år och 36—40 år
mest anmärkningar mot lokalerna (35 och 28 %),
under det att de äldsta och de yngsta ledamöterna
icke anser att bristerna i lokalerna spelar någon
större roll för klubblivet.
Västeråsledamöterna syns i större utsträckning
än Stockholmledamöterna vara av den åsikten,
att brister i lokalerna avhåller medlemmarna från
att delta i klubblivet. Samma sak gäller för
ledamöter, som utträtt ur föreningen.
På frågan om vilka brister som främst bör
avhjälpas har framkommit en mängd olika
önskemål. De oftast nämnda syns vara ljusare och
trevligare lokaler samt bättre ventilation. Från
landsortsledamöter har särskilt framhållits att
föreningen bör anordna hotell i anslutning
till föreningen. Även önskemålet om trevligare
lokaler har framförts av landsortsledamöterna.
I det stora hela synes man vara nöjd med
föreningens restaurang, önskemål ha emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
