Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 5 januari 1946 - Vad anser STF-ledamöterna om sin förening? av Nils Lundqvist och Börje Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
\ TEKNISK TIDSKRIFT
framförts om trevligare lokaler, bättre och
piffi-gare mat. Dessutom har föreslagits ökad reklam
och propaganda för restaurangen.
Biblioteket
Av föreningens ledamöter i Stockholm har
endast hälften någon gång använt sig av biblioteket.
Orsaken härtill synes huvudsakligen vara att
något större behov härav icke föreligger, bl.a.
beroende på att företagen oftast hålla sig med
egna bibliotek och eljest ha tillgång till Tekniska
Högskolans bibliotek.
Utom Stockholm bosatta ledamöter har endast
i ringa utsträckning använt biblioteket (16 %).
Också i detta fall synes bristande behov vara den
huvudsakliga orsaken men även avsaknaden
av-katalog spelar stor roll. Flera har angivit, att de
ej visste om att man kunde få låna från
landsorten eller ens kände till bibliotekets existens.
Bland de önskemål som framförts om
biblioteket huvudsakligen av landsortsledamöter
märkas framför allt utgivandet av en katalog över
böcker och tidskrifter samt periodiska
meddelanden om nyförvärv. Vidare framföres önskemål
om utökat tidskriftsbibliotek.
Kursverksamheten
Undersökningen visar, att föreningens
kursverksamhet är mycket anlitad och uppskattad. Nära
hälften (44 %) av Stockholmsledamöterna och
tredjedelen (30 %) av övriga ledamöter har
deltagit i någon av föreningens kurser. De flesta
kursdeltagarna syns tillhöra verksamhetsgrupp
C och vara i åldern 35—50 år. Detta kan
möjligen förklaras av, att kurserna huvudsakligen
avhandlat allmänna, icke rent tekniska ämnen.
De kurser, Som varit mest besökta, har avhandlat
sammanträdes- och förhandlingsteknik samt
föredragsteknik, industripsykologiska frågor och
rättskunskap. Bland de mer tekniskt betonade
kurserna kommer den i mätteknik främst.
Stockholmsledamöterna har endast i ringa
utsträckning (20 %) fått kursavgiften betald genom
sitt företag. Landsortsledamöterna är i detta
hänseende bättre gynnade. Hälften (51 %) av dessa
senare som deltagit i någon kurs har fått såväl
resan som kursavgiften betald av företaget. I vissa
fall (13 %) har företagen bidragit med endera
resan eller kursavgiften. Från flera ledamöter
har framställts önskemål om att föreningen skall
verka för ökad förståelse för kursverksamheten
bland arbetsgivare, så att ledighet och bidrag till
kostnaderna lämnas i större utsträckning.
Kontakten med ledamöterna utom Stockholm
Landsortsledamöterna tillfrågades särskilt om de
ansåg kontakten mellan föreningen och dess
landsortsledamöter vara som den borde vara.
Härpå har ej fullt hälften (41 %) svarat ja och
ett något mindre antal (35 %) nej. Övriga (24 %)
har lämnat frågan obesvarad. Av de olika
åldersgrupperna har den mellersta (35—50 år) flera
nejsvar än ja-svar, under det att den yngsta och
äldsta har flera ja-svar än nej-svar.
Som medel för erhållande av ökad kontakt har
i mycket stor utsträckning föreslagits att
föreningen och dess avdelningar i större
utsträckning skall hålla sammanträden och kurser i
landsorten. Vidare påpekas betydelsen av ökad
kontakt med de lokala ingenjörsföreningarna.
Har föreningen bidragit till att förbättra
ingenjörernas ställning i samhället?
Samtliga ledamöter tillfrågades, om de ansåg
att föreningen under årens lopp bidragit till att
förbättra ingenjörernas ställning i samhället.
Härpå svarade flertalet av såväl Stockholms- som
landsortsledamöterna ja (77 resp. 79 %).
Ja-majoriteten är något högre bland de äldre ledamöterna
än de yngre. De som svarat ja tillfrågades om
detta varit en bidragande orsak till deras
ledamotskap i föreningen. Denna fråga besvarades
av-flertalet med nej (68 resp. 61 %). De yngre
ledamöterna har i större grad än de äldre svarat ja
på frågan. Man bör dock beakta att frågans
formulering i viss mån inbjuder till ja-svar.
Önskemål om föreningens verksamhet
Ledamöterna har i glädjande stor utsträckning
framfört önskemål och synpunkter på föreningens
verksamhet. I detta sammanhang kunna endast
de mera framträdande och intressanta anföras.
I förhållandevis stor utsträckning har önskemål
framförts om ett bättre tillvaratagande av
ingenjörernas ekonomiska och sociala intressen. Det
är särskilt anmärkningsvärt att det i huvudsak är
äldre ingenjörer som betonar detta. Många anser
att föreningen även bör arbeta på att öka
ingenjörernas inflytande i samhället. Flera av
Stockholmsledamöterna, däribland många äldre,
påpekar den bristande kontakten mellan äldre och
yngre ledamöter, och föreslår, att större intressen
ägnas de yngre. Ett flertal landsortsledamöter har
föreslagit att föreningen skall bilda
lokalavdelningar i landsorten.
Det är glädjande att kunna konstatera, att
svaren utan undantag präglas av ett livligt intresse
för föreningen och dess verksamhet. De idéer och
förslag ävensom den kritik, som i vissa fall har
framkommit, har i samtliga fall en positiv
inriktning. För oss, som har arbetat med denna
undersökning, är det därför en glädje att få
framföra ett tack till alla de ledamöter av Svenska
Teknologföreningen, vilka bidragit till
undersökningen genom att låta sig intervjuas eller besvara de
utsända frågeformulären. Det är tack vare deras
intresse och beredvillighet, som det har varit
möjligt att med så gott resultat genomföra
undersökningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
