- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
14

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 5 januari 1946 - Katodstråloscillografernas användning och utveckling, av Harald Norinder - Katodstråloscillograf för registrering av snabba förlopp, av Dag Hartman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

\ TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3. Oscillograf ens frontpanel.

Fig. 5. Oscillogram av tryckkurvor från gevärsskott, ned
till med markering för mynningspassage.

vilken avslites, och ansluta denna kontakt till ett särskilt
intag på oscillografen, kan en bekväm tidsmarkering
erhållas i oscillogrammet för den speciella tidpunkt i det
ballistiska förloppet, som är av intresse. Indikeringen
erhålles genom att kontakten kortsluler, respektive
inkopplar ett motstånd i en spänningsdelare, varigenom en
impuls alstras, som får påverka gallret i förstärkarens sista rör.

Då apparaten användes ansluten till nätspänning — 220 V,
dess normala arbetsspänning — händer det oftast att
nätspänningen är underkastad snabba variationer. Dessa
förorsaka med nödvändighet skadliga variationer i
oscillo-grafrörets gallerförspänning, varigenom strålintensiteten
blir obestämd. Dessa svårigheter elimineras genom att
förse utrustningen med en spänningsstabilisator för
nätspänningen.

Oscillografaggregatets frontpanel framgår av fig. 3.
Apparaten inkopplas med ratten A, vilken även reglerar
vilo-intensiteten hos strålen, vars fokusering sker med B, och
reglering av horisontalläge med C. Tändkänslighet och
in-tensitetsmodulering hos katodstråleknippet regleras med
D respektive E. Ändring i strålens vertikalläge sker med
F. Lämplig hastighet för tidsavlänkning regleras med G,
medan H reglerar kalibreringsfrekvensen. Vid
piezoregi-strering sker känslighetsreglering genom 1, varvid större
eller mindre ingångskapacitet kan anslutas.

För att underlätta fokusering av strålen med 50 p/s spän
ning användes j. Släckning av tidkretsens gastriod sker
genom K, dess tändläge markeras genom glimlampan L.
Med tryckknappen M kan tidkretsens gastriod tändas utan
att någon impuls inkommer i förstärkaren. Härigenom
kan en tidsaxel separat registreras på oscillogrammet.

Kabeln till piezokristallen anslutes vid ingångshylsan N
och den blanka knappen O ger möjlighet att kortsluta
ingången, varigenom strålen återföres till sitt nolläge.

Till de fyra hylsparen P kunna de i det föregående om-

Fig. 4. Oscillografen uppmonterad för registrering.

nämnda bryt- eller slutkontakterna anslutas för indikering
av speciella tidpunkter i det ballistiska förloppet.

I fig. 4 återges oscillografen uppmonterad för registrering.
Som synes är den optiska anordningen fästad på en
särskild huv, vilken lätt kan av- och påmonteras på
aggregatet. Ovanför kameran finns en observationsöppning,
som begagnas för direkt observation samtidigt som
registrering sker. Denna anordning är mycket fördelaktig. Man
har härigenom möjlighet alt genom observation på
skärmen fastställa huruvida den oscillografiska upptagningen
utvecklat sig fullt normalt och utan störning.

För transport packas oscillografen i två lådor; den ena,
som försetts med förstärkning, avses för transport av
oscillografen medan en lättare avses för kamera,
kabeltrummor och andra tillbehör.

I fig. 5 återges oscillogram av en tryckkurva, vilken upp
tagits vid instilutet med oscillografen. Oscillogrammet
återger tryckvariationerna i en gevärspipa vid skottlossning
med gevärskula. Ävenledes återges ett oscillogram från en
skjutning med 6,5 mm gevär. Härvid har använts en vid
institutet slipad kvartskristall på 5,6 mm tjocklek.
Ingångskabeln (101 m antennkabel) hade en kapacitet på
3 000 pF. Dessutom infördes i kretsen parallellt en
kapacitet på 4 100 pF. Vågigheten på abskissan i oscillogram
men är tidsmarkeringen. Man kan dessutom i nedre
figuren på tryckkurvan vid 0,9 ms observera en uppåtgående,
skarp spets. Denna har, i anslutning till vad som redan
tidigare omnämnts, åstadkommits genom alt avskjuta en
kontakttråd. Harald Norinder

Katodstråloscillograf för registrering av snabba förlopp

Vid AB Bofors Nobelkrut har konstruerats och byggts
en katodstråloscillograf, fig. 6, avsedd för mätning av
snabba engångsförlopp. Med oscillografen kunna förlopp
med en varaktighet ned till 10 /us fotograferas, vilket sker
med en kamera med relativa öppningen 1 : 2 och film med
en känslighet av 17/10 DIN.

Det i en oscillograf ingående katodstrålröret måste ha
mycket hög strålintensitet, vilket gäller alldeles särskilt
om förloppen skola fotograferas. Därför väljer man
lämpligen ett rör försett med accelerationsanod. Ett sådant rör
har förutom de båda i ett katodstrålar vanligen
förekommande anoderna ytterligare en, vilken är placerad i
omedelbar närhet av den fluorescerande skärmen. Denna
anod ges då röret inkopplas en i förhållande till de båda
andra anoderna relativt hög potential, t.ex. 5 000 V.

Den spänning, som måste påläggas endera plattparet
för att strålen skall förflytta sig en viss sträcka i
någondera riktningen, är i allmänhet ganska stor,
storleksordningen 1—2 V/mm, varför mätspänningen vanligen
måste förstärkas.

Förstärkaren måste byggas med stor omsorg, så att den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free