Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 5 januari 1946 - Katodstråloscillografernas användning och utveckling, av Harald Norinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 januari 1946
lt
Katodstråloscillografernas
användning och utveckling
DK 621.317.755
Katodstråloscillografen har fått stor användning i krigets
tjänst. I en hel del av de viktigare hemliga vapnen, t.ex.
i ekoradion, har katodstråloscillografen varit ett av
huvudelementen. Detta har drivit fram en utomordentligt
stark utveckling. De rön de stora länderna gjort komma
säkert att bli till stor nytta för en mängd civila ändamål.
Här i Sverige ha vi inte de stora ländernas resurser men
det har likväl utförts en hel del nykonstruktioner. Som ett
exempel härpå följa nedan tre uppsatser om oscillografer
för mätning av snabba engångsförlopp. Ehuru tiden ännu
inte är mogen för en sammanfattande redogörelse över vad
utlandet åstadkommit, ha likväl så många intressanta
detaljer blivit kända, att det ansetts motiverat att
sammanställa dem i en tredje uppsats.
Bärbar piezoelektrisk oscillograf
Några år före senaste världskrig pågingo vid Institutet för
Högspänningsforskning vissa försök att med hjälp av
piezoelektriska metoder mäta ljudimpulser från starka
elektriska urladdningar. Försöken visade att man på grund
av luftvågornas reflexioner från väggar o.d. var i starkt
behov av försök ute i det fria. I samband härmed uppstod
problemet att om möjligt konstruera en portativ
piezoelektrisk oscillograf, vars främsta karakteristiska egenskap
skulle vara att tryckimpulsen i sin begynnelsefas efter
förstärkning skulle kasta in katodstrålrörets elektronknippe
för registrering på fast film eller plåt. I den piezoelektriska
oscillograf, som vid tillfället i fråga fanns disponibla
inom landet, skedde registreringen på roterande trumma
— en alltför otymplig metod med begränsad
skrivhastighet icke minst då det gällde fältförsök ute i det fria.
Då institutet förfogade över knappa resurser för en så
pass vidlyftig konstruktion, som det här var fråga om, och
då det hotande krigsläget starkt påkallade behovet av en
portativ oscillograf för vissa för försvaret vitala intressen,
vände jag mig till AB Bofors Nobelkrut med förfrågan,
huruvida företaget vore villigt att eventuellt till
självkostnad överta en nykonstruerad piezoelektrisk oscillograf.
Sedan överenskommelse träffats igångsattes det
teletekniska utvecklingsarbetet och konstruktionen av
instrumentet. Dessa uppgifter anförtroddes åt civilingenjör Orvar
Dahle, vilken tidigare sysslat med ovannämnda
tryckmätningar vid elektriska urladdningar. I juni 1942 levererades
den färdiga oscillografen till AB Bofors Nobelkrut, där den
använts för ballistiska mätningar och för
explosionsundersökningar av sprängämnen ute i det fria.
Fig. 1. anger oscillografens principschema. Den i den
piezoelektriska kristallplattan genom tryckimpulsen
alstrade spänningsvariationen föres över parallellkondensatorn
Cx till förstärkaren och därefter till oscillografrörets
mät-plattor A. Tidsaxeln startar i samma moment som
spänningen ökar vid förstärkarens utgång.
Från tidsaxelgeneratorn föres spänning till tidplattorna
R, samtidigt som den för strålundertryckning över R
tillförda negativa spänningen upphäves genom positiv
spänning från tidsaxelgeneratorn C.
Efter det att tryckförloppet har registrerats startas
manuellt ett svep med tidsaxeln. Härvid har man en påslagen
kalibreringsgenerator inkopplad, vilken över Cg påverkar
strålintensiteten och därmed ger upphov till lämpligt väld
kalibreringsfrekvens i form av pulserande strålintensitet.
I fig. 2 återges en interiör av apparaten, varav placering-
Fig. 1. Principschema för piezoelektrisk oscillograf.
en av huvuddelar och viktigare detaljer framgår.
Apparaten är försedd med ett oscillograf rör med blå skärm,
elektrostatisk fokusering och dubbel elektrostatisk
av-länkning. Böret arbetar med maximalt 2 000 V
anodspänning. Den första apparaten försågs med
katodstråloscillo-grafrör Philips DB 16—2.
Till apparaten höra inbyggda likriktare dels för
högspänning, dels för övriga erforderliga spänningar.
Apparaten är dessutom försedd med likspänningsförstärkare
för mätspänningen. Förstärkaringången måste vara öppen
vid piezoelektriska tryckmätningar och därför är man
hänvisad använda en koppling, som i möjligaste mån
eliminerar gallerströmmen. Man har med avsikt undvikit att
använda ett speciellt elektrometerrör och i stället infört
en ordinär mottagartriod som ingångsrör, varvid den låga
gallerströmmen erhålles genom användning av endast
hälften av den normala glödspänningen. Böret arbetar
dessutom med låg anodspänning. I syfte att erhålla största
möjliga skärpa i oscillogrammen har en symmetrisk
utgångsspänning anordnats.
Förstärkningsgraden är 290 gånger. Den är konstant upp
till frekvensen 2 000 p/s och sjunker till 200 vid 10 000
p/s. Oscillografkänsligheten uppgår till 104 mm/V.
I vissa fall är det nödvändigt att införa tidkontroll för
speciella tidpunkter i de ballistiska förloppen. Sådana äro
exempelvis slagstiftets anslag mot tändhatten, tändhattens
detonation och projektilens mynningsutträde. Genom att
anordna en brytkontakt, exempelvis i form av en tråd
Fig. 2. Placering av oscillografens huvuddelar — översida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
