Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1946 - Fartygsmodellen genom tiderna, av Gerhard Albe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 53
själv, som främst ser fartygsmodellen ur denna
musealt pedagogiska synpunkt, har den utpräglade
uppfattningen att modellen ofta erbjuder en vida
större möjlighet till samlad överblick av fartygets
tekniska utformning än fartyget självt skulle
göra, man kan icke nog betona vikten av att intet
i detaljutformningen eftersättes så att en skev
bild av fartyget ej uppstår. Huvudparten av de
äldre modeller, som finnas i Sjöhistoriska
Museet, fyller mycket högt ställda anspråk i detta
avseende och det bör vara museets oavlåtliga
strävan att även i fortsättningen, när det gäller
modellbyggen, söka följa de traditioner, som vår
varvsverksamhet och våra skeppskonstruktörer
under gångna tider givit upphov till. Detta bör
vara så mycket mera angeläget som marknaden
för närvarande översvämmas av fabriksgjorda
fartygsmodeller av ofta mycket låg kvalitet, som
främst äro avsedda som prydnader eller för
reklamändamål men som tyvärr även smugit sig in
i museer, skolor och andra
undervisningsanstalter, där de knappast kunna sägas höra hemma.
I Sjöhistoriska Museet ha modeller av högst
skiftande karaktär samlats. Det kan måhända
vara av intresse att söka klarlägga olika typer av
fartygsmodeller som finnas — varje typ har sina
särdrag beroende på den funktion den har eller
haft att fylla. Till en del finns härvidlag en sedan
länge brukad terminologi att följa inen dessutom
har för klassificeringen av det inom museets
väggar befintliga modellbeståndet där utbildats vissa
benämningar på somliga grupper av modeller.
Dessa benämningar ta i huvudsak sikte på
modellens användning och ha uppstått som ett svar
på frågan: "Varför har denna modell
framställts?"
Det kan även vara av ett visst intresse att söka
förstå varför en skeppsmodell kommer till. Jag
skall i allra största korthet försöka besvara den
frågan.
De första modeller, som framställdes, hade
säkerligen en mer eller mindre emotionell grund.
Detta framgår bl.a. av de modeller, som gå under
benämningen votivskepp. Bakom dessa modeller
finns en primitiv religiös uppfattning, som här i
Norden under förhistorisk tid fått uttryck i form
utav tack- och offergåvor till gudarna. Det är
egendomliga fynd. Två och oftast flera föremål
av samma slag, såsom stenyxor, dolkar och
mycket annat, ha bringats gudarna som offer. På
annat sätt kan man inte förklara dessa fynd, till
vilka motsvarigheter finnas hos nu levande
primitiva folk. Bland de nordiska votivfynden
finnas också — båtmodeller. Det är de unika danska
guldbåtarna, som förut nämnts — ett hundratal
små av tunt guldbleck gjorda båtmodeller från
Nors vid Thisted — vilkas karaktär av votivfynd
tidigt påpekats av arkeologerna, men vilka — så
vitt jag vet — icke tidigare ha behandlats i
samband med votivskeppen, där de enligt mitt för-
Fig. 11. Modell av ångaren "B G Kronberg’ med
sommar-däckslast av virke.
Fig. 12. Brygga i modell av jagaren "Norrköping".
Fig. 10. Sektionsmodell av modernt motorfartyy från
Burmeister & Wain.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
