Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1946 - Reparation och nytillverkning av snabbstålsverktyg genom svetsning, av Rudolf Gunnert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 24. Ämnen till skär till arborrstång.
Fig. 23. Arborrstång.
farenheten visar, att reparation av verktyg, som
väga under ett par kg, sällan lönar sig, såvida
det inte är fråga om specialverktyg. Svetsningens
och efterbearbetningens kostnad måste
kompenseras av den mindre åtgången av snabbstål vid
svetsningen, jämfört med ett nyanskaffat verktyg.
Om en tand brustit i en fräs på några kilogram,
lönar sig givetvis reparation.
Fig. 25 visar en skadad snabbstålsfräs, som skall
repareras genom svetsning. Två tänder äro
mycket illa skadade och mindre angrepp förefinnas
på ett par andra. Fräsen visas färdigsvetsad i fig.
26 med kvarsittande oxidskydd. Fräsen vägde
före svetsningen 2 500 g ocli efter denna 2 625 g.
Förbrukning av svetstråd var 125 g, av acetylen
123 1. Hela svetstiden var 20 min.
Erfarenheten har visat, att man för
överslagsberäkningar kan räkna med 1 m3 acetylen och
1 m3 syrgas per kg nedsmält tråd. Vid vanligast
förekommande svetsningar kan man i ren
svets-tid exkl. förvärmningstid och övriga bitider
kalkylera med 2 h/kg nedsmält svetstråd. Av tråden
går praktiskt taget 100 % i svetsen. För att säkra
sig för ojämnheter i svetsrågen, bör man som
nämnts räkna med ca 30 % överskottspåläggning.
Ett lyckat resultat såväl i ekonomi som kvalitet
hos svetsen beror liksom vid all annan
kvalitetssvetsning av svetsarens kunnighet. En väl
utbildad och van svetsare kan utföra en bra
snabb-stålssvetsning, om han noga följer föreskrifterna.
Stora fordringar ställas, som ovan påpekats, även
på svetsarens hjälpmedel, såsom svetsutrustning
och gaser. En svetslåga, som håller det noga
fixerade acetylenöverskottet under hela
svetsningsoperationen, är nödvändig. Detta ställer
fordringar på brännare och regulatorer och sker bäst med
en svetsbrännare, som i slangarna har samma
tryck för båda gaserna — en liktrycksbrännare
— i kombination med regulatorer,
konstant-mängdsregulatorer, som i andra regleringsteget
ge kritiskt tryckförhållande. Gaserna måste
givetvis vara rena och svetstråden av speciellt slag.
Litteratur
1. Houdremont: Hundbuch der Sönderstahlkunde, Berlin 1913.
2. Hultgren, Selén & öhman: Värmebehandling av järn och stål,
Uppsala 1913.
3. Oertel & Pölzguter: Mechanische Eigenschajlen einiger
Scluicll-stähle im. Vergleich zu ihrer Schnittleistung. Ståhl u. Eisen 44 (1924)
s. 1709.
4. Dongen & Stecvee: Ermittlung der zulässigen
Schnittgeschivin-digkeit aus Plandrehversuehen. Ståhl u. Eisen 56 (1936) s. 1 186.
6. Karlebo Handbok, Stockholm 1943.
7. Hummitzsch, Rapatz & Sciiütz: Hochivertige
Auflragschiveis-sungen. Autog. Metallbearbtg 1940, h. 17.
Fig. 25. Skadad fräs.
Fig. 26. Påsvetsad fräs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
