Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1946 - Reparation och nytillverkning av snabbstålsverktyg genom svetsning, av Rudolf Gunnert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 63
Fig. 18. Skadad fräs. Fig. 19. Påsvetsad fräs. Fig. 20. Färdigslipad fräs.
I stället för ugn kan man reda sig med
träkols-fyr. Man skulle då kunna befara en uppkolning
i ytskiktet. Metallografiska undersökningar ha
dock visat, att en värmning vid 800° i upp till 7 h
med verktyget inbäddat i träkol ej medfört någon
strukturförändring i ytan. Vid användandet av
träkolsfyr sker även svetsningen i denna. Vid
svetsningen lägger man på rikligt med material,
såsom fig. 19 visar. Man får i allmänhet räkna
med ett överskott på 20—30 %.
För att få så fint fördelade karbider som
möjligt mjukglödgas arbetsstycket efter svetsningen
vid 800° i omkring 10 h. Därpå får det svalna
med ugnen eller i kiselgur. Det har därefter en
hårdhet av omkring 300 Hp och kan bearbetas
även med spånskärande verktyg, se fig. 20.
Verktygets behandling efter bearbetningen sker
såsom är föreskrivet för föreliggande
grundmaterial, alltså inte för svetsgodset. Detta sker
genom härdning från en viss temperatur i olja och
anlöpning en eller flera gånger på för materialet
föreskrivet sätt, varpå verktyget efter finslipning
åter är arbetsdugligt.
Vid alla dessa värmningar av verktyget vill det
bildas oxidskal på ytan. Denna avskalning kan
för vissa verktyg, såsom brotschar, vara till
nackdel. Den kan motverkas genom att man bäddar in
verktyget i gjutjärnsspån i ugnen.
Härdvärmning-en bör ske i saltbad.
Försök utfördes för att finna ett bekvämt medel,
Fig. 21. Stomme till
kutter-fräs.
som hindrar dylik avskalning. Detta har
resulta-terat i en pasta, som strykes på verktyget före
värmningen och som får sitta på, tills svetsningen
är färdig, då den borstas bort. Den verksamma
komponenten är aluminium, som bildar
aluminiumoxid, vilken lägger sig som ett fast täcke
över ytorna och hindrar lufttillträde och därmed
oxidation. Man kunde befara en diffusion av
aluminium in i stålet, men prov med värmning vid
800° i 8 h och svetsning efteråt visade ingen
strukturändring i ytskiktet. Al har ju svårare att
diffundera i ett höglegerat än i ett vanligt stål.
Tillverkningssvetsning av nya verktyg sker på
analogt sätt som vid reparation. Här har man
emellertid intet känsligt grundmaterial att ta
hänsyn till. Värmebehandlingen efter svetsningen sker
enligt föreskrifterna för svetstråden. Är det fråga
om enkla verktyg, kan man även kyla i bläster,
såsom förut nämnts. Man bör dock mellan
svetsning och uppvärmning till härdning grovslipa
verktyget för att ta bort de sprickinviter, som
slaggen utgör. I många fall kan man negligera
anlöpningen. I fig. 21 lämnas exempel på en
stomme till en blivande kutterfräs, färdigsvetsad
i fig. 22. Kutterfräsen är tillverkad bara för att
pröva snabbstålssvetsningens möjligheter.
Svetsningen är dock knappast ekonomiskt lönande.
Visserligen åtgå mindre snabbstål och därmed
mindre mängder av de nu så svåråtkomliga
legeringsämnena, men dels är snabbstål i
svets-trådsform dyrare än i grövre form, dels åtgår gas
och arbetstid för påsvetsningen.
Ett mera lönande objekt visas i fig. 23. Det är
en stång för borrning av kompressorcylindrar.
Skären äro påsvetsade med snabbstål. Av fig. 24
framgår till vänster stålet urfräst för bildande
av lämpliga bäddar för svetsen. Till höger synas
de båda hörnen påsvetsade. I detta fall blir det
billigare att svetsa på skären än att tillverka hela
stålen av snabbstål.
I allmänhet kan man säga, att påsvetsning
ined snabbstål lönar sig bäst, då det gäller
påsvetsning av mindre partier på större verktyg,
antingen det gäller nytillverkning av verktyg eller
reparation av förslitna eller skadade sådana. Er-
Fig. 22. Svetsat ämne till
kutterfräs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
