Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 26 januari 1946 - Fotogrammetri och teknisk kartläggning, av Bertil Hallert och Per Olof Fagerholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
\ TEKNISK TIDSKRIFT
synas vara av betydelse för den närmaste
utvecklingen i Sverige, att diskuteras. Av utrymmesskäl
måste uppsatsen begränsas att omfatta
fotogrammetri^ användning för framställning av
terrängkartor, vilket innebär, att huvudsakligen
flyg-fotogrammetri kommer att behandlas*.
Gruppindelning av kartor
Ur flera synpunkter synes det önskvärt, att vid
diskussioner om kartfrågor kunna använda en
lämplig indelningsgrund. En sådan är given i den
för varje karta viktiga uppgiften om skalan. Med
kartskalan såsom argument har utomlands
använts en viss gruppindelning men veterligen har
detta ej genomförts i Sverige. I denna uppsats
kommer följande indelning att användas:
småskaliga kartor: < 1 : 20 000,
mellanskaliga kartor: 1 : 20 000—1 : 2 000,
storskaliga kartor: 1 : 2 000—1 : 200.
Såsom motivering till denna indelning kan bl.a.
anföras att skalan 1 : 20 000 synes vara den minsta
skala, i vilken ännu de viktigaste
terrängföremålen (byggnader, vägar etc.) kunna återges utan
att behöva överdrivas. Fotobilder kunna alltså i
regel utan särskilda förtydligande tecken
användas i denna skala såsom kartor och skalan skulle
alltså samtidigt utgöra en undre gräns för
foto-kartor. Såsom övre gräns för fotokartor synes i
allmänhet skalan 1 : 2 000 lämplig. För
framställning av kartor, hänförliga till gruppen storskaliga
kartor, kunna flygfotogrammetriska metoder
fortfarande komma till användning, ehuru 1 : 200
torde beteckna den som regel högsta gränsen
beroende på flyghastighet, flyghöjd m.fl. faktorer.
Det kan dock förväntas, att flygfotogrammetrisk
kartläggning i större skalor än 1 : 200 i många
fall kommer att icke blott möjliggöras utan
jämväl bli såväl tekniskt som ekonomiskt fördelaktig
genom användning av autogiroer vid
flygfotograferingen.
Noggrannhetsfrågor
För att en karta skall vara användbar för ett
visst ändamål fordras i första hand att den
redovisar ett tillräckligt antal detaljer och att dessa
äro återgivna med en för ändamålet tillräcklig
noggrannhet.
Helt naturligt föreligger ett intimt samband
emellan kartans noggrannhet å ena sidan och
tidsåtgången samt ekonomin å den andra.
Eftersom en karta i allmänhet är avsedd för ett
speciellt ändamål, bör självfallet just den för
ändamålet erforderliga noggrannheten eftersträvas
vid kartframställningen. Är noggrannheten lägre,
kan ej kartan användas, är den högre, innebär
* Om den för tekniska ändamål lämpade närbildsfotogrammetrins
användning utomlands har en ingående redogörelse lämnats i
Schwidefsky: Einführung in die Luft- und Erdbildmessung. 3:e uppl.
Leipzig och Berlin 1942.
framställningsförfarandet slöseri med tid och
kostnader, som visserligen i det enstaka fallet ej
behöver uppgå till väsentliga belopp men som i
det långa loppet dock innebär högst betydande
onödiga summor.
Frågan om den från fall till fall erforderliga
noggrannheten är självfallet svår att generellt
avgöra. Hittills ha måhända de till buds stående
terrestra kartläggningsmetoderna, ett relativt
fåtal, fått fälla utslaget. Den noggrannhet, som
exempelvis kan erhållas med distans tubsmätning,
har blivit normgivande för hela den stora grupp
av kartor (närmast mellanskaliga kartor), vilkas
detaljmätning vanligen utföres med detta
instrument. Någon större variation i tid ocli kostnader
har ej kunnat erhållas och noggrannheten torde
i stort sett ha blivit densamma för olika ändamål,
oavsett vad som verkligen behövts.
I och med fotogrammetrins användning har
emellertid noggrannhetsfrågan aktualiserats.
Kartans noggrannhet och framställningskostnaderna
kunna varieras inom vida gränser genom valet av
flyghöjd och bearbetningsmetod, och det är
foxen rationell planering au en fotogrammetrisk
kartframställning nödvändigt att känna kraven
på den slutliga kartans kvalitet. Det vore sålunda
högst önskvärt, att kartkonsumenten kunde bilda
sig en uppfattning om den nödvändiga
noggrannheten hos det för visst ändamål erforderliga
kartmaterialet. Uppenbarligen är detta ofta en
svårlöst fråga. I vissa fall bör såsom norm kunna
Fig 2. Avbildning i skala 1 :1 (reproduktionsskala ca 1 :2)
med nivåkurvor i ekvidistansen 5 mm av vissa partier av
skallbasen hos människa, för jämförande antropologiska
undersökningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
