Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 26 januari 1946 - Den naturvetenskapliga forskningens ordnande, av Gunnar Hambræus - Förnyad uppvaktning i biblioteksfrågan, av Stff - En informationsdag för industriell formgivning, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 89
brist på framför allt forskare och hjälpkrafter. För att
öka den vetenskapliga banans lockelse på unga
forskar-begåvningar måste bättre arbetsbetingelser och ekonomisk
trygghet tillförsäkras en elit bland dessa. Till detta
ändamål föreslås att nuvarande stipendier för
licentiatstuderande, för doktorander och docenter och för fortsatt
forskning utökas samt sammanfogas till en logisk kedja,
ledande till professurer och laboratorsbefattningar.
Till lättande av professorernas arbetsbörda, vilken
ständigt ökats under det senaste halvseklet, böra biträdande
lärare, forsknings- och undervisningsassistenter samt olika
slag av biträden och kanslipersonal ställas till professorns
disposition. Han bör då även kunna få avsevärd tid över
för egna undersökningar. De olika institutionernas
personalbehov ha noga specificerats.
Bland de många föreslag som framföras om nya tjänster,
nya och tillbyggda lokaler och ökade anslag skola här
endast nämnas några få av särskilt intresse.
I Uppsala planeras ett centralt analyslaboratorium i
anslutning till den kemiska institutionen. Detta laboratorium
skall utom undervisning och forskning inom den
analytiska kemin även handha alla kemiska analyser för de
naturvetenskapliga och medicinska institutionerna.
För biträdande vid planerandet av dessa och andra
institutioner och laboratorier föreslås, att en
laboratoriebyggnadssakkunnig tillsättes inom Byggnadsstyrelsen.
Slutligen föreslås inrättandet av ett naturvetenskapligt
forskningsråd. Bådets uppgift bör bli att fördela medel
till naturvetenskaplig grundforskning från ett anslag, som
staten ställer till rådets förfogande. Dessutom skall rådet
tjänstgöra som remissinstans i ärenden rörande
statsanslag till naturvetenskaplig forskning samt vid inrättande
av personliga befattningar för denna. Bådet torde få
behandla frågor rörande utrustning för särskilda uppgifter,
önskemål om stora och dyrbara instrumentuppsättningar,
frågor om anslag till resor och till publicering. Initiativ
till inrättande av personliga befattningar till högt förtjänta
forskare bör utgå från eller vidarebefordras genom rådet,
liksom även initiativ till forskning inom vissa områden,
där sådan är särskilt behövlig. Rådet bör emellertid ej
driva forskning i egen regi. Rådet skall slutligen uppehålla
de vetenskapliga förbindelserna med utlandet, fördela
resestipendier och inbjuda utländska föreläsare till Sverige.
Till rådets förfogande skall stå ett årligt anslag på 1 Mkr.
Vid dispositioner, som innebära större belopp än 20 000 kr.
i engångsbidrag eller 10 000 kr. i årligt bidrag, skall
beslutanderätten dock tillkomma K.M:t. Av det totala
anslaget torde ca 150 000 kr/år komma att behövas till
studieresor och stipendier för utlandsvistelse.
Naturvetenskapliga rådet bör vara fristående från
Vetenskapsakademien. Det bör intimt samarbeta med Statens
Tekniska Forskningsråd, Medicinska Forskningsrådet och
Jordbrukets Forskningsråd.
Rådet skall bestå av fem av K.M:t utsedda ledamöter,
varav en ordförande. Uppsala och Lunds Universitet,
Stockholms Högskola samt Vetenskapsakademien äga att
föreslå vardera två ledamöter, varav K.M:t utser en.
Ledamöterna inklusive ordföranden väljas för tre år. Under
vissa förutsättningar kan en ledamot omväljas. Ersättning
skall utgå med 2 000 kr. per ledamot och år samt 3 000
kr. till ordföranden. Till administrationsanslag för rådet
föreslås 35 000 kr. per år. Någon avgränsning av rådets
uppgifter gentemot de övriga forskningsråden har ej givits.
Gunnar Hambraeus
Förnyad uppvaktning i biblioteksfrågan. Den 7
december i år gjordes ånyo en uppvaktning hos statsmakterna
för att föra fram frågan om ökat anslag till de tekniska
högskolornas bibliotek. Statsrådet Erlander mottog då
generaldirektör Malm, professor Velander och överingenjör
Stéenhoff, vilka till statsrådet överlämnade en promemoria
innehållande de synpunkter, som i våras framfördes vid
uppvaktningen för statsrådet Andrén. Härutöver framför-
des de skäl, som tala för att den tekniska litteraturtjänsten
måste betraktas såsom ett produktionsmedel i
näringslivets tjänst, varjämte från Svenska Teknologföreningens
sida ånyo underströks, att en förbättrad service hos
högskolebiblioteken vore ett villkor för bl.a. den ifrågasatta
depositionen därstädes av en viss del av föreningens
bok-och tidskriftsbestånd.
Statsrådet genomgick noga de gjorda uttalandena och
ställde sig i princip förstående men hänvisade till att hela
biblioteksfrågan överlämnats till en utredningsman,
nämligen föreståndaren för Kristinehamns stadsbibliotek,
riksdagsman Gustaf V Nilsson. Stff
En informationsdag för industriell formgivning ägde
rum i november 1945 på inbjudan av Svenska
Slöjdföreningen, AB W Dan Bergman, AB Industriell Formgivning
och Skånska Ättikfabriken AB. Till konferensen hade
inbjudits representanter för ett fyrtiotal organisationer,
industrier och företag.
Det första inledningsanförandet hölls av professor Gregor
Paulsson, Svenska Slöjdföreningen. Föreningen, som till
arbetsområde har bl.a. bostaden och bohaget, har till mål
att höja bostadskulturen och åstadkomma funktionellt och
estetiskt värdefulla bohagsföremål. Man har också strävat
efter att förläna svenska konstindustrin en sådan kvalitet
att den kan hävda sig i konkurrensen med utlandet. Det
gemensamma för de nu nämnda föremålen är att
prydnadsvärdet är av stor betydelse. Vår dagliga miljö
innehåller emellertid en mängd föremål, för vilka
funktionsvärdet är det primära, men som även de har sitt
formgivningsproblem. Det är redskap, utensilier, instrument
och maskiner, såsom symaskiner, radioapparater,
dammsugare, rakhyvlar osv. Medan hos de förra föremålen
prydnadsvärdet kan vara till en viss grad isolerat,
sammanhänger hos redskap och liknande föremål formen mer
eller mindre totalt med funktionen.
Under de senaste decennierna har formgivningsproblemet
blivit allt aktuellare även för sådana konsumtionsvaror,
på vilka ingen estetisk utan endast teknisk synpunkt har
lagts. I industrialismens barndom anlitade man
mönsterritare, som smetade på dekorationer på konstruktörens
arbete. Numera har formen blivit så gott som enbart
konstruktiv, och formgivningen i estetisk mening har mer
eller mindre försummats.
Enligt den moderna uppfattningen skall konstruktionen
och formgivningen sammansmältas till en process.
Konstnärens fantasi och teknikerns faktatänkande skall ingå en
syntes. Denna syntes måste i regel åstadkommas genom
samarbete. Ett sådant samarbete har visat sig kunna
skänka icke blott ett större prydnadsvärde utan också ett
förhöjt funktionsvärde.
Erfarenheterna från bohagsproduktionen under de
senaste decennierna visar för övrigt att produktionens
allmänna värde — sålunda icke blott dess estetiska —
sammanhänger med graden av samarbete mellan den tekniska
och konstnärliga ledningen. Inom t.ex. vår framgångsrika
svenska glastillverkning har de bästa resultaten ofta icke
nåtts vid ritbordet utan bredvid glasblåsarbänken. Det
sagda innebär icke att industrin skulle ha stått främmande
för formgivningens betydelse men väl att området måste
anses vara otillräckligt genomarbetat. Särskilt betydelsefull
blir denna fråga, då helt nya material uppfinns eller
tränger in på nya områden.
I Förenta Staterna har man funnit, att formgivningen
har den största betydelse för försäljningen. Det råder ett
mycket intimt samband mellan försäljningen och
formgivningens kvalitet. Det är här fråga om den genuina
formgivningen, inte om den dekorativa, som tar sig uttryck i
strömlinjer och sådant i tid och otid. I England har det
tillsatts ett "Council of Industrial Design", en
motsvarighet till Svenska Slöjdföreningen men på bredare basis
och med mångdubbelt större resurser. Dess mål är dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
