- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
112

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 2 februari 1946 - Insulation level and coordination of insulation in electric low-tension plants, av Bo Rathsman - Gunnar Wiklund AB - AB Osram Elektraverken - TNC: 3. Tals noggrannhet, av J W

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

\ TEKNISK TIDSKRIFT

överspänningarna äro ofta förekommande och att de
därav föranledda skadorna årligen gå till avsevärda
be-lopp.

Huvuddelen av boken upptar en redogörelse för en serie
mätningar av isolationshållfastheten hos diverse apparater
och ledningsmateriel för lågspänning, såsom mätare,
kokplattor, kuhloledning och -dosor, gummiisolerade ledningar
i järnrör, jordkablar, säkringar och avledare. Materielen
har stötprovats med normalvåg 1 :50 enligt SEN 26 med
varierande amplitud, överslagstiden har registrerats med
katodstråleoscillograf. Provningsresultaten presenteras i
form av tidkurvor för positiv och negativ våg.
Undersökningarna visa, att isolationshållfastheten är mycket olika
för de olika objekten, överslagsspänningen varierar från
ca 3 kV för kokplattor till ca 50 kV för jordkablar. För
mätare av modern typ ligga värdena vid 5—7 kV och för
äldre mätare vid 3,5—5 kV. Det förekommer även stora
avvikelser mellan enskilda exemplar av samma
installationsdetalj.

Med utgångspunkt från ovannämnda undersökningar
diskuterar förf. möjligheterna att uppnå en
tillfredsställande isolationskoordination. Härvid anges som önskvärt,
att överslag i första hand undvikes på sådana ställen,
där risk för brand eller olycksfall uppstår. Därför böra
exempelvis ledningarna vara skyddade. Vidare bör skydd
eftersträvas för sådana anläggningsdelar, som äro relativt
dyrbara, exempelvis mätare, radioapparater och motorer.
Däremot är det i allmänhet mindre riskabelt oin överslaget
inträffar vid säkringar, kuhlodosor, väggkontakter etc., som
sålunda kunna ges lägre isolation. Författaren kommer till
det resultatet, att en god koordination för normalvåg
erhålles vid spänningar upp till 40 kV, men att vid
amplituder däröver ingen pålitlig koordination kan uppnås i
anläggningar av nuvarande standard. Det är icke heller
troligt, att nuvarande avledare ge pålitligt skydd för högre
överspänningar med stor branthet. För att uppnå rimlig
skyddsverkan med nuvarande avledare är det nödvändigt
att höja isolationsnivån. En annan lösning vore att söka
få fram en avledare av sådan typ, att gnistgapet kan
utelämnas. Bo Rathsman

Gunnar Wiklund AB, Stockholm. Reklamblad över
laboratorieproppen BA 2 för mätsladdar i laboratorier och
provrum.

AB Osram Elektraverken, Stockholm. Ny
samlingskatalog över Osram-prislistor för åren 1944 och 1945.

TNC

3. Tals noggrannhet

För någon tid sedan sände TNC ut en rundfråga för att
bland annat utröna hur man uppfattade noggrannheten
av ett visst uppgivet mätvärde. Resultatet var i första hand
nedslående, ty det visade mycket stark skiftning i
omdömet, men det är just därför lärorikt och skall återges här.

Vad skall mätresultatet 7,34 ohm anses innebära i fråga
om uppgiftens noggrannhet? Många menar att man har
rätt att ställa så stränga krav på den som anger ett sådant
värde, att det skall få tolkas som om felet låge inom
området ± 0,005 ohm. Andra finner det rimligare att tolka
det som om felområdet vore ± 0,01 ohm. Andra återigen
anser att man inte har rätt att vänta sig större
noggrannhet än att sista siffran i det uppgivna talet kan variera
några enheter uppåt eller nedåt. Oin man tolkar "några
enheter" till högst ungefär fem, innebär detta i nu
betraktade fall området ± 0,05, en uppfattning som torde vara
särskilt vanlig när sista siffran i talet själv är 5 eller 0;
mången väntar sig inte samma noggrannhet av talet 7,30
eller 7,35 som av talet 7,34.

Den lärdom som kan dras av detta är närmast att man
bör ånge felets (ungefärliga) storlek så ofta man gör an-

språk på att en sifferuppgift skall bli tolkad på visst
sätt i fråga om noggrannheten. Man kan skriva t.ex.
7,340 ± 0,005 ohm. Detta är dock ännu inte tillfyllest; man
måste åtminstone i viktiga fall också ånge om det är
medelfelet eller största möjliga felet som avses.

Det finns emellertid många fall då man vid angivande
av t.ex. talet 7,34 är fullt nöjd med att folk uppskattar
det möjliga felet till ± 0,01, altså ± 1 enhet i sista siffran,
och inte heller ryggar tillbaka för tolkningen ± 0,05 eller
ännu mera, eftersom inga större värden står på spel. Då
anger man helt enkelt 7,34. Samma allmänna uppskattning
av felets storlek bör förväntas om talet i stället är 7,30 eller
7,00. Skriver man 7,0 kan felet vara 10 gånger så stort.
En särskild svårighet inträder vid hela tal slutande på
en eller flera nollor. Hur skall man uppfatta
noggrannheten i mätvärdet 7 000 ohm? Antag att endast första
nollan är (någorlunda) säker. Den allmänna utvägen i
sådana fall är att omskriva talet som produkten av ett
mindre tal och en lämplig tiopotens, t.ex. 7,0 • 103 ohm
eller 0,0070’ 10" ohm. Genom val av annan enhet kan man
komma ifrån tiopotensen, t.ex. 0,0070 megohm. Andra sätt
som ibland används är att skriva de osäkra siffrorna med
mindre stil, eller nedsänkta under raden, eller inom
parentes, t.ex. 70oo ohm, 70oo ohm, 70(00) ohm, men fullt säker
på att dessa skrivsätt blir rätt tydda kan man inte vara.

Saken ställer sig något annorlunda om det inte är fråga
om mätta värden eller andra tal som principiellt inte kan
vara exakta, utan i stället valda tal, t.ex. inåttuppgifter
på konstruktionsritningar, termerna i en standardserie,
fastställda värden i normer osv. Är endast ensidig
avvikelse av intresse, t.ex. om det angivna värdet är ett
gränsvärde, måste talet uppfattas som exakt såvida ingen
särskild tolerans är angiven. Om det är stipulerat att en
viss resistans ej får överstiga 7 ohm måste man anse brott
mot bestämmelserna föreligga ifall det med säkerhet kan
konstateras att värdet i verkligheten är t.ex. 7,1 ohm, och
detta fastän det stipulerade talet inte innehöll någon
decimalnolla. Om avvikelser måste begränsas i båda
riktningarna, såsom i allmänhet när det gäller mått på
konstruktionsritningar, är allmänna eller enskilda toleransuppgifter
ofrånkomliga i alla viktiga fall. Ofta saknas emellertid
sådana uppgifter, och då är det frågan hur talen skall
bedömas. Det borde därvid vara så att sista angivna siffran
inte skall få variera på mer än ± 1/2 enhet — varvid hela
tal slutande på en eller flera nollor får omskrivas på ovan
angivet sätt — men med full säkerhet kan man inte lita på
en sådan tolkning när uppgifter eller utfästelser därom
saknas.

Matematikens exakta tal, t.ex. siffran 2 i produkten 2 n
eller talen i utryck sådana som sin2 x -f- eos2 x i= 1 (inte
1,000...), 1 minuti=60 sekunder, står principiellt höjda
över varje krav på angivande av noggrannhet. Kan det
uppstå riskabel tvekan huruvida t.ex. talet 0,25 i ett visst
fall representerar det exakta värdet eller ej, får
man uttrycka sig tydligare. — De valda talen för en
diameterserie kan vara 0,9 0,95 1 1,1 1,25 mm. Frånsett
de nödvändiga utförandetoleranserna är dessa tal att
betrakta som exakta värden, utgripna ur en aritmetisk
serie med steget 0,05. Av estetiska skäl skriver man ibland
0,90 0,95 1,00 1,10 1,25 mm, särskilt om talen står över
varandra i en kolumn, men det förefaller ganska onödigt
för att inte säga olämpligt att på detta sätt trubba av folks
känsla för de extra decimalnollornas innebörd vid
angivande av noggrannhet. Standarddiametern 1 mm kan ena
gången ha en tolerans av ± 0,025 mm, en annan gång
± 0,001 mm; de två nollorna i talet 1,00 ger snarast ett
begrepp 0111 seriens täthet, inte om talets egen exakthet.

De speciella beteckningssätt som kommer till
användning vid angivande av toleranser på ritningar o.d. utgör
ett viktigt och intressant kapitel som inte kan beröras i
en kort TNC-spalt. I en kommande spalt skall däremot
några allmänna nomenklaturfrågor i samband med tals
noggrannhet och avrundning tas under diskussion. J W

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free