Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 9 februari 1946 - Arbetsstudier i gruvor, av Harald Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
\ TEKNISK TIDSKRIFT
gamla borr påträffas alltför ofta. Krokar för
ned-ryckning av valv och fyllhammare med långa
skaft saknas. "Stängena" utgörs ofta av gamla
borr, vilket är riskabelt. Om arbetet skall gå lätt
skall spetten vara vässade som brytarspett och
hållas raka, och till stängen bör användas starka
järnrör eller järnskodda trälaggar. För att både
hindra och medge passagen av skut bör ett av
stängena av rör eller räls vara upphängt i
kättingar. Fast dessa råd upprepas år efter år, så
tycks det aldrig bli bra i gruvorna, förrän
arbetsstadierna konstaterat missförhållandena på
platsen och nödvändiga ändringar vidtagits.
Handlastning
Handlastning är ett så enkelt arbete, att man
tycker det skulle undandra sig all rationalisering.
Men under arbetsstadierna har det framkommit,
att även den kan effektiviseras och samtidigt
medföra mindre möda. Många arbetare, som jag
studerat, har använt den minst effektiva och mest
mödosamma metoden, och det är tydligen den, som
fortplantas till de yngre. Malmfatet fylls genom
dragning med fyllhammaren efter sulan, och när
berghögen blir tvär, bringas den att rasa ut på
sulan, och fatet fylles åter med dragning och
skrapning. Denna dragning tar omkring 0,4 min. Om
fatet i stället hade satts intill den tvära berghögen,
skulle det med ett enda drag av fyllhammaren
blivit fyllt på ett ögonblick och endast behövt en
av-jämning för att kunna lyftas. När man påpekar
detta, blir vederbörande ofta förargad. När han
sedan praktiserar metoden, minskar
lastningstiden per ton med ca 20 %. Jag vill därmed inte
ha sagt, att en lastare, som lastar 20 eller 25 t
skall kunna öka effekten med 20 ty berget
ligger inte hela tiden så, att fatet kan fyllas på
detta lättvindiga sätt. Inte heller veta vi, om en
normalarbetare i längden står ut med en sådan
arbetsprestationen utan att ta skada. Den saken
återstår att utreda genom arbetsfysiologiska
undersökningar. Mig veterligt har någon sådan
undersökning ej utförts på svenska gruvarbetare,
men det är på tiden, den blir gjord. Den
effektivare metoden bör emellertid underlätta
lastningsarbetet och minska ansträngningen. Vid
gruvor, där effekten ligger mellan 15 och 20 t per
skift, bör den bidra till att prestationen ökas
något.
Lastning med pneumatisk lyftkran
För att underlätta lastningsarbetet i orter, där
skrapor och skoplastningsmaskiner ej kan komma
till användning, har konstruerats en pneumatisk
lyftkran, som för ett år sedan kom i marknaden*.
Vid arbetsstudier på denna lyftkran har det
konstaterats, att den fordrar en samlad berghög på
minst 5 t för att komma till sin rätt och ge en
* Lindroth, G T: Pneumatisk lyftkran för handlastning i gruvor.
Tekn. T. 1944 s. 1411.
effekt, som är större än den vid ren handlastning.
Berget bör helst bestå av mull eller sylta. Skopan
lastar 150—200 kg och den förut beskrivna
fyllningsmetoden kan här inverka mer på effekten än
vid ren handlastning. Effektökningen brukar vara
15—20 % jämfört med handlastning. Lyftkranen
kan naturligtvis även användas för upplastning
av små kvantiteter, om man fäster mindre
avseende vid effekten och större vid att minska den
fysiska ansträngningen, vilket i vissa fall kan
vara av betydelse, särskilt då äldre arbetare
användes.
Gruvbyggnad
Vid arbetsstudier på gruvbyggnad har studierna
på olika håll lett till väsentliga prissänkningar,
dels genom metodförbättringar, dels genom ren
sanering av för högt satta ackord. För timring av
rullschakt har arbetskostnaden kunnat sänkas 50
% och för vissa typer av stegvägar 60 %. För
inläggning av tippkrokar med tippstock och slipers
under tippkrokarna blev prissänkningen 62 % och
för inläggning av korsning med växel i skivort
blev sänkningen 25 %. 9,5 kg:s räls användes.
Priset på bockning i skivort har kunnat sänkas
57 % för tättimrad och 46 % för glestimrad ort.
Det händer naturligtvis även att ackordspriser är
för låga och måste höjas för att full rättvisa skall
skipas åt alla håll.
Gruvbyggnadsarbetena utgör ett rikt fält för
rationalisering och sanering av priserna. Statistiken
visar en ganska jämn förtjänst på de olika
ackorden. Synar man dem i sömmarna, så kan man
emellertid ofta konstatera, att för många timmar
uppgivits på de bra ackorden och för få timmar
på de dåliga. Det är ju tur, att det finns både bra
och dåliga ackord, så att förtjänsten kan regleras.
Funnes det bara bra ackord, måste ju mäskning
tillgripas, för att inte förtjänsten skall bli för hög,
och det är motbjudande för en ärlig arbetare.
Därför gör man även arbetarna en tjänst, om man
studerar ackorden, så att priserna blir rättvisande.
Arbetsstudiernas tillförlitlighet
Vid ett gruvfält hade efter studier nya priser
föreslagits för en del gruvbyggnadsarbeten.
Arbetarna bedyrade, att det var omöjligt att få
normal förtjänst på de nya priserna, och
förvaltningen frångick sitt förslag och lät de gamla
priserna stå kvar trots vissa förbättringar. Efter ett
år visade statistiken, att förtjänsterna hade stigit
så avsevärt, att ett tillämpande av de föreslagna
lägre priserna mer än väl skulle ha kompenserat
arbetarna för den ökade effekten.
Vid en schaktsänkning i ett annat gruvfält hade
efter arbetsstudier ett pris beräknats på basis av
en av förvaltningen angiven förtjänst. Arbetarna
ansåg, att priset och förtjänsten var för låga, och
att den beräknade effekten ej skulle kunna
uppnås. Förvaltningen höjde priset. Efter ett halvår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
