Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 9 februari 1946 - Mining Machinery, av E R—s - Plastics, av Lennart Bergvall - Hernia Limfirman AB - Uddeholms AB - Skånska Ättikfabriken AB - Trelleborgs Gummifabriks AB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
\ TEKNISK TIDSKRIFT
hållandet av andra klass kompetenscertifikat såsom lägre
arbetsledare, gruvfogdar, inom kolgruveindustrin i
enlighet med Coal Mines Act 1911. Före nämnda år funnos inga
bestämda föreskrifter för de nödvändiga kunskaper, som
en gruvfogde borde ha. Första klass certifikatet
motsvarar ungefär fordringarna för bergsingenjörsexamen på
gruvlinjen här i Sverige. Fordringarna i olika ämnen för
dessa båda examina ha numera publicerats i en serie
böcker benämnd "Mining Certificate Series" utgiven under
ledning av John Roberts.
Brysons bok motsvarar närmast en elementär lärobok i
gruvmekanik. I motsats till hos oss behandlas i detta
engelska arbete även uppvärmning, ånga, ångpannor, mekaniska
transmissionsanordningar, grundläggande elektriska
principer, likström, växelström samt hållfasthetsegenskaper
och deras bestämning hos stavar, linor, kedjor etc. Av de
inom det verkliga gruvmekaniska området fallande
maskinerna finnas upptagna kompressorer och
kompressoranläggningar, maskiner och anordningar för horisontell
transport, gruvspel och spelning samt anläggningar för
vattenundanhållning. Redogörelse för borr- och
för-skrämningsmaskiner saknas dock.
Inom nästan varje kapitel finns ett antal belysande
räkneexempel och vid slutet av varje kapitel finnas dels
referenslitteratur och dels de examensfrågor, som vid olika år
givits vid ovannämnda certifikatsexamina av andra klassen.
Även uppgifter till första klassens certifikat finnas angivna
ehuru det i inledningen påpekas att man ej kan klara
denna examen med de kunskaper, som kunna inhämtas ur
denna bok, men väl påstås att den kan vara till hjälp.
Språket är lättläst och ur undervisningssynpunkt torde
den ha ett visst intresse trots att den är populär. E R—s
Plastics, Post-War Building Studies No. 3. H M Stationery
Office, London 1944. 48 s.
"Plastics" är ett ord, som är relativt svårt att
tillfredsställande översätta till svenska. I stort sett sammanfaller
begreppet med vad vi här i Sverige bruka kalla konsthartser.
I föreliggande arbete definieras det som "en grupp av
material, vilka i något stadium av tillverkningsprocessen
äro plastiska och kunna formas med hjälp av värme och
tryck. De äro organiska, huvudsakligen syntetiska material
men innehålla ofta också halvsyntetiska material, erhållna
exempelvis från cellulosa eller kasein, eller också vissa
andra material såsom bitumen och shellack. Gummi
räknas vanligen icke till plastics, ehuru det är ett organiskt
material, som faller under nämnda definition, medan
syntetiska gummiliknande material däremot bruka räknas såsom
plastics. Oorganiska plastiska material såsom exempelvis
glas, keramik och cement räknas inte heller såsom "plastics".
Man skiljer mellan två huvudgrupper av plastiska
material, "termoplastiska" och "varmhärdande", varvid det
förra avser material, som vid högre temperatur mjukna
och bli formbara, hur många gånger
uppvärmningsprocessen än upprepas, medan den senare benämningen avser
sådana material, som i ett visst stadium av tillverkningen
äro formbara men som vid upphettning övergå till ett
oplastiskt material, vilket bibehåller den form, som det fått,
även om det sedan åter upphettas. Härdningstemperaturen
för sådana plastiska material brukar ligga omkring
100—150°C. De tåla i regel icke högre upphettning än
till ca 350°.
Om användningen av plastiska material framhålles som
en väsentlig fördel, att den pressningsprocess, som är den
vanligaste metoden för formgivning, levererar de
framställda föremålen i fullt färdigt skick med en
ytbeskaffen-het, som vanligen icke på något sätt behöver bearbetas och
inte heller målas för att få önskad färg, utan detta kan
klaras genom lämplig färginblandning i själva massan.
Den kemiska strukturen hos konsthartserna och dess
inverkan på materialets egenskaper behandlas kortfattat
men överskådligt, och på ett sätt, som är förståeligt även
för den som inte är kemist.
Vidare lämnas en redogörelse för olika förfaringssätt
vid pressgjutning av konsthartsprodukter av olika slag.
Pressgjutna produkter av konstharts är den ena stora
huvudgruppen av konsthartsprodukter, den andra utgöres
av "sheet plastics", dvs. skiktade eller lamellerade
produkter, som erhållas genom hoplimning av flera lager av olika
material, t.ex. papper eller faner, som impregnerats med
konstharts. Med dessa metoder kan man framställa både
plattor, profiler och rör. I samband härmed behandlas
också olika typer av konsthartslim. Intressant är att de
flesta av dessa betecknas som "gap-filling", dvs. ha
förmåga att utfylla hålrum, så att limningsresultatet icke är i
högre grad beroende av vare sig presstryckets jämnhet
eller de limmade ytornas bearbetning. Detta strider i viss
mån mot de erfarenheter man här i landet gjort
beträffande de vanligaste typerna av konsthartslim. Tyvärr anges
inte närmare vilka typer, som särskilt kunna betecknas
som "gap-filling".
Ett särskilt kapitel behandlar konsthartsernas lämplighet
för olika byggnadsändamål. Ett studium av
konsthartsma-terialets egenskaper, dess hållfasthet och deformationer
vid belastning antyder, att konsthartserna som sådana icke
lämpa sig för bärande konstruktioner, bl.a. därför att
uppträdande brott vid höga belastningar uppträda plötsligt
utan någon föregående varnande deformation. Däremot
kunna utmärkta bärande konstruktioner erhållas av
konsthartser i kombination med andra material, t.ex.
konst-hartslimmat skiktträ o.d.
Beträffande konsthartsmaterialens användning för
beklädnadsändamål, inredningar m.m. är det av intresse att
observera, att de i allmänhet icke kunna anses
väderbeständiga, varför t.ex. fönsterprofiler icke böra utföras av
konstharts (vilket för närvarande icke heller är
ekonomiskt). Som en fördel hos konsthartsmaterialet framhålles,
att dess dimensioner i allmänhet tämligen litet påverkas
av fuktighetsvariationer. Undantag från denna regel
utgöra acetatcellulosa och kaseinprodukter.
Konsthartser av olika slag ha också använts som material
för rörledningar och detta har i allmänhet icke medfört
några tekniska svårigheter, men dels ställa sig sådana
ledningar för närvarande oekonomiska och för det andra
kunna de icke användas för högtemperaturledningar och
endast med tvekan för vanliga värmeledningar.
Användningen av konsthartser inom byggnadsområdet
försvåras också därav att experimentkostnaderna med nya
produkter bli mycket höga, då det i allmänhet icke är
möjligt att framställa enstaka provmodeller utan att
anskaffa pressverktyg, som bli mycket dyrbara och icke
kunna göras nämnvärt enklare än de, som användas för
en industriell produktion. Lennart Bergvall
Hernia L/imfirman AB, Norrköping, har utgivit en skrift
"25 dr i ’sammanhållningens’ tjänst" med anledning av
firmans kvartssekellånga verksamhet. Arbetet ger en
intressant bild av bolagets utveckling, av det dagliga arbetet
och det rikhaltiga tillverkningsprogrammet.
Uddeholms AB, Uddeholm. Broschyren "Kemiska
produkter" ger en översikt av tillverkningen vid
Skoghalls-verkens kemiska industrier. Uppgiften att den
elektrokemiska fabrikens konsumtion av koksalt är av samma
storleksordning som den sammanlagda förbrukningen i
alla Sveriges hushåll ger en föreställning om driftens
omfattning.
Skånska Ättikfabriken AB, Perstorp. Prospekt la 101
över "Isolon, den svenska ädelhartsen" och A 101 över
"Vad vi arbetar med i Perstorp", som visar bolagets
tillverkningsdiagram och något om användningen av Isolit.
Båda prospekten äro trevligt utförda, med vackra bilder.
Trelleborgs Gummifabriks AB, Trelleborg. Katalog
över bilremmar med färglagda illustrationer och utförliga
tekniska data.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
