Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 9 februari 1946 - Polyetylen — ett konstharts för elektrisk och kemisk industri, av Bo Särnö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 februari i 946
139
Polyetylen — ett konstharts
för elektrisk och kemisk industri
Civilingeniör Bo Särnö, Stockholm
Polyetylen är till sin struktur och kemiska
sammansättning det enklaste av alla konsthartser.
Teoretiskt har den därför mycket stort intresse,
ty de relativt enkla strukturförhållandena ge rika
möjligheter till studier av materialegenskapernas
struktursammanhang. Även som praktiskt
använt konstruktionsmaterial är den intressant; dess
unika elektriska egenskaper och höga kemiska
resistens göra den till en värdefull tillgång för den
elektriska och kemiska industrin. Även dess
historia kan vara värd uppmärksamhet. Den är ett
exempel på, hur grundforskning med enbart
teoretisk målsättning givit uppslag, som genom
systematiskt utvecklingsarbete lett fram till en
industriell produkt.
Historik
Efter två års förberedelser började man 1932
hos Imperial Chemical Industries att studera
kemiska reaktioner vid tryck mellan 1 000 och
20 000 at ö. Till att börja med studerade man
höga trycks inverkan på reaktioner mellan ämnen
i vätskefas, men framgångarna voro sparsamma.
Man övergick då till att arbeta med reaktioner i
gasfas. I början av 1933 höll man på med
etylen-reaktioner och fick då mycket små mängder av
ett vitt pulver, som kunde visas vara polymer
etylen. Det dröjde dock ända till i december 1935,
innan man lyckades framställa en så pass
obetydlig kvantitet som 8 g. Denna kvantitet var
dock tillräcklig för att man skulle få klart för
sig, att här förelåg en substans av stort teoretiskt
intresse.
Man inledde därför nu systematiska
undersökningar av betingelserna för en teknisk framställ-
DK 679.5
621.315.616.9
ning men stötte på mycket stora svårigheter. En
tid ledde nära 80 % av försöken till explosioner,
dels emedan man icke lyckades bortleda de vid
polymerisationsprocessen frigjorda
värmemängderna, dels emedan de i etylenen närvarande
mycket små syrgasmängderna verkade katalytiskt på
reaktionen. Sedan dessa svårigheter övervunnits
och erfarenheter samlats från en kontinuerlig
laboratorieanläggning, kunde en halvstor fabrik
tas i drift 1938. Samma år beslöt man bygga en
fabrik i full skala, och driften i denna upptogs
på hösten 1939. Ytterligare en fabrik igångsattes
19429’10’11.
På de amerikanska militärmyndigheternas
initiativ upptogs tillverkningen av polyetylen även
i Förenta Staterna. På grundval av engelska
erfarenheter tillverkas denna produkt sedan 1942—
1943 av E I du Pont de Nemours & Co. och
Carbon & Carbide Chemicals Corp.
Struktur
Polyetylen består huvudsakligen av
sicksack-formigt ordnade CH2-grupper. Ändvalenserna
synas i ena änden vara bundna vid en CH3-grupp,
i den andra vid en CH r= CH2-radikal
CH2 –––CH2
CH3 CH2 CH2 CH = CH,
Såväl i England som Förenta Staterna användas
numera mest kvaliteter, som ha en viskosimetriskt
bestämd medelmolekylvikt av 18 000—20 000. I
England tillverkas dock en serie av
polyetylen-kvaliteter med medelmolekylvikter varierande
mellan 13 000 och 25 000 (tabell 1). Där ej annat
Tabell 1. Mekaniska egenskaper hos engelsk polyetylen
Typbeteckning
MX T 2 7 20 70 200
Viskositet vid 130°.................... pois 3,1. X 10" 9,1 X 105 2,7 X 105 6,7 X 104 2,0 X 104 7,5 X 103 2,5 X 103
190°.................... pois 3,4 X 105 1,1 X ioB 3,4 X 104 9,1 X 103 3,2 X 103 1,2 X 10* 0,4 X 103
Medelmolekylvikt .......................... 25 000 21 000 19 000 17 000 15 000 14 000 13 000
Draghållfasthet ..................... kp/crrr 220 200 170 140 120 100 90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
