Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 16 februari 1946 - Föreningar - Tekniska Samfundet - Lapplands Tekniska Förening, av Gsm - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar_
Tekniska Samfundets avdelning för
textilteknik har under år 1945 haft följande
sammanträden:
Den 27 februari hölls föredrag av greve
Arvid-Olof Stenbock, Hy vinge, om "Finlands
textilindustri". Tal. framhöll, att den finska
textilindustrin i huvudsak var en
hemmamarknadsindustri, ehuru någon export
förekommit. Han lämnade en kort historik över
industrins utveckling och gav även en bild
av dess nuvarande struktur, varav framgick,
att en i förhållande till landets storlek
betydande tillverkningskapacitet för såväl
bomulls- som yllevaror föreligger.
Sysselsättningen har dock under krigsåren varit
mycket otillfredsställande till följd av
råvarubrist. Vid den efterföljande supén
redogjorde direktör Johannes Brunaes för Norsk
Tekstilteknisk Förbunds utveckling. Denna
förening av norska textiltekniker hade
bildats under kriget och trots rådande
svårigheter fått en betydande anslutning.
Den 19 april ägnades sammanträdet åt en
diskussion om det förslag till kontoplan och
enhetliga principer för
självkostnadsberäkning inom textilindustrin, som framlagts av
Textilavdelningens självkostnadskommitté av
civilingenjörerna B Göthberg, C Höglund,
S Hjertén och J Leffler.
Civilingenjör C Höglund lämnade en
översikt över den föreslagna kontoplanens
principer och uppbyggnad och refererade i korta
drag dess innehåll. Han nämnde, att
planen utformats med tanke på att den borde
bli så enkel och lätt att använda som möjligt.
Härigenom borde kortperiodiska bokslut
kunna uppgöras mycket snabbt, så att
bokslutssiffrorna presenterades i färskt tillstånd,
vilket är av största betydelse för driftkontrollen.
Civilingenjör Hjertén talade därefter om
självkostnadsberäkningar i textilindustrin
samt gav en kort exposé över denna del av
kommittéförslaget. Han framhöll, att
förslaget i huvudsak anslöte sig till "Enhetliga
principer för industriell
självkostnadsberäkning", med de modifikationer, som betingas
av textilindustrins särskilda förhållanden.
Efter inledningsföredragen vidtog en livlig
diskussion. Civilingenjör E Genberg ansåg,
att affärsbokföringen borde begränsas till att
redovisa företagets ställning utåt ur rent
finansiell synpunkt. Periodiseringarna t.ex.
borde överflyttas från affärs- till
driftbokföringen. Driftbokföringen däremot vänder
sig inåt och redovisar de olika
avdelningarnas inbördes ekonomiska förhållanden.
Kamrer Töre Ericsson ville inskränka det
framlagda förslagets giltighet till
bomullsindustrin. Professor Albert ter Vehn jämförde
förslaget med å ena sidan de olika tyska
industrikontoplanerna och å andra sidan
Mekanförbundets kontoplan och ansåg, att
förslaget var av intresse. I övrigt yttrade
sig bl.a. kamrer G Lindström och
föredragshållarna. Efter diskussionen framförde
direktör Oskar Åkerman, Svenska
Teknologföreningen, gästernas tack. Föredragen och
diskussionen återfinnes i Textil och
Konfektion 1945 h. 5.
Den 25 september höll direktör Otto
Thur-tlin, Sveriges Textilindustriförbund, föredrag
om "Grunddragen i textilindustrins
lönebe-stämmelser". Tal. framhöll, att lönenivån
inom textilindustrin kraftigt höjts under
krigsåren och diskuterade i övrigt några
aktuella löneproblem inom industrin.
Föredraget följdes av diskussion. Därefter talade
civilingenjör Kjell Strömberg om
"Löneformer vid industriellt arbete". Han
refererade de studier i arbetsvärdering, som i
anslutning till tidigare utarbetade tyska och
amerikanska system gjorts av en kommitté,
representerande svenska järnbruk, och
framhöll, att arbetsvärdet konstituerades av tre
grundfaktorer: 1. arbetet kräver
yrkeskunskap, erfarenhet och manuell praktisk
skicklighet; 2. arbetet kräver, att arbetaren
anstränger sig fysiskt och psykiskt samt tar
ansvar; 3. arbetet skall utföras i en viss
miljö. Arbetsvärderingen innebure en
poängsättning av dessa faktorer, baserad på
ingående analyser, och ledde till en
differentiering av lönen alltefter arbetets värde.
Lönerna kunde i praktiken endast långsamt
anpassas till önskad nivå, men i den mån
anpassningen genomfördes, underlättades
rekryteringen, och studierna som sådana gåve
nyttig anledning att ägna större
uppmärksamhet åt den mänskliga faktorn i
arbetslivet. Utförliga autoreferat har publicerats i
Textil och Konfektion 1945 h. 8 och 9. Även
detta föredrag följdes av livlig diskussion.
Den 20 november höll civilingenjör A
Leje-fors föredrag om "Tygers krympning". Efter
en teoretisk framställning av
krympningsförloppet, innefattande fiber-, garn- och
väv-krympning, övergick tal. till en beskrivning
av sanforiseringsförfarandet. Detta är en
metod för fabriksmässig krympning, som
medför en hög grad av krympfrihet och som
ursprungligen utformats i Förenta Staterna.
Det andra föredraget vid detta sammanträde
hölls av civilingenjör S Ljungkvist och
handlade om "Impregnering mot mal och vatten".
Tal. redogjorde för experiment, som utförts
med olika malimpregneringsmedel, bland
annat i syfte att utröna de olika medlens
tvättäkthet, och nämnde, att numera en
mycket effektiv impregnering mot mal är
möjlig vid den industriella tillverkningen av
ylletyger.
Vid sammanträdet valdes till styrelse för
åren 1946—1947 hrr F Nilsson (ordf.), S
Ljunggren (v. ordf.), G Löfås (sekr.), A
Johnels och F Kjellnäs.
Lapplands Tekniska Förening
sammanträdde i Malmberget den 1 december 1945
i närvaro av 85 personer och under
ordförandeskap av disponent W Fredenberg. 27
nya medlemmar invaldes.
Till styrelse för 1946 valdes hrr W
Fredenberg (ordf.), T Ekstam (v. ordf.), O
Berggren (sekr. och kassör), E Almin och G
Meurell. Till klubbmästare valdes hrr B
Axelson och G Reich och till representant i
Sveriges Ingenjörsföreningars Nämnd hr W
Fredenberg med hr J Törnqvist som suppleant.
Till föreningens hedersledamot valdes med
acklamation förutvarande ordföranden Hugo
Gårde. Årsavgiften för 1946 bestämdes till fem
kronor.
Professor H Nilsson-Ehle, Lund, höll därpå
ett med talrika ljusbilder belyst föredrag:
"Några nya områden för den svenska
växtförädlingen." Den fascinerande
framställningen, som i mycket hög grad präglades av
föredragshållarens personliga inlevelse i och
kärlek till sitt ämne, kommer att refereras av
tal. själv i Teknisk Tidskrift. En del nästan
för dagen nya forskningsresultat framvisades
och väckte stor och berättigad
uppmärksamhet, icke minst bland de representanter för
Domänverket, som särskilt inbjudits.
Föredraget varade 2V2 timme och åhördes med
entusiastisk spänning.
Den efterföljande supén ägde rum på
LKAB:s hotell. Gsm
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Ordinarie allmänt sammanträde
hålles onsdagen den 20 februari 1946 kl. 19.30.
Diskussion med inledningsanförande av
direktör P Eg. Gummeson: "Den svenska
ingenjören och landets framtid." (Mot
bakgrunden av den nuvarande
samhällsutvecklingen har de sociala problemen kommit att
få allt större betydelse för arbetsledare och
tekniker. Fyller ingenjörsutbildningen i sin
nuvarande och planerade form anspråken?
Ett antal industri- och högskolemän har lovat
framföra sina synpunkter på dessa för
ingenjörerna så viktiga spörsmål. — Supé och
samkväm.
Svenska Arkitektföreningen
sammanträder måndagen den 18 februari 1946 kl.
18.30. 1. Föreningsärenden. — 2. Middag. —
"Reaktionära tendenser i nutida arkitektur",
föredrag av professor Kaj Fisher,
Köpenhamn. Diskussion.
Industriell Ekonomi och
Organisation sammanträder torsdagen den 21
februari 1946 kl. 19.30. Överingenjör Hans
Thorelli håller föredrag om "De partiellt
arbetsföras utnyttjande i industrin och därmed
sammanhängande problem". Diskussion. —
Supé och samkväm.
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträder fredagen den 22 februari
1946 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
Dagens eko. — 3. "Ventilation av lastrum i
fartyg", föredrag av mariningenjör C F
Slettengren. — 4. "Ljud- och
värmeisolering i flygplan", föredrag av civilingenjör
Guy von Dardel. — Supé och samkväm;
docent L Holmgren kåserar om "Buller".
Mekanik inbjudes.
Tekniska Fysikers Förening
sammanträder tisdagen den 26 februari kl. 19.30.
1. Föreningsärenden. — 2. "Nim 3", en kort
orientering av civilingenjör Nils Lundqvist.
— 3. "Engelska och amerikanska instrument
och metoder för industriell spektroskopi",
föredrag av civilingenjör Arne Berg. — Supé.
Kemi och Bergsvetenskap, Fysiska
Sällskapet och Kemistsamfundet inbjudes.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 1 mars 1946
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
"Klys-troner, magnetroner och deras användning",
föredrag av civilingenjör Gunnar Svala. —
Supé och samkväm.
Konferens i metodstudier, med
särskild vikt på rörelsestudier, anordnas av
Industriell Ekonomi och Organisation och
IVA:s avd. för produktions- och
fabrikstekniska vetenskaper måndagen den 4 mars
1946 i Handelshögskolans aula.
Kl. 10.00. Hälsningsanförande av
ordföranden i IVA:s arbetsstudiekommitté
direktör Olof Kärnekull. — överingenjör
Harald Äger: "Metodstudiernas utvekling." —
Överingenjör Alex Engblom: "Erfarenheter
från Förenta Staterna beträffande
rörelsestudier." — Dr Nils Lundgren:
"Arbets-fysiologiska synpunkter i samband med
rörelsestudier."
Kl. 14.00. Civilingenjör Gösta Toller,
civilingeniör Arne Kindstrand,
arbetsstudie-chef Sven Tiberg: "Exempel på
rörelsestudier från olika industrier." — Diskussion.
Anmälan sker senast den 19 februari genom
insättning av 10 kr. på STF:s postgiro 193223.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
